Va nu då!

Posted by: Tant Otto on: 12 augusti, 2013

• In: Aftonbladetblogg | klokord | sorg | svammel
• 2 Comments

Vaknar denna morgon med en tung känsla i hela kroppen..med en skalle som säger ifrån..aj.. ligg kvar..jag går ändå upp ..min hals är även den lite raspig och jag sväljer lite vatten och känner även att halsen min är lite tjock. Nej ..inte nu..jag vill inte bli sjuk ..nu!

Men kanske är det så ändå..men jag vill ändå inte…När var hur …har jag blivit smittad …om jag nu har blivit smittad alls..

Det är länge sedan jag var förskyld…sjuk var jag ju senast i mars om ni minns att jag då låg i influensa två gånger på raken..då bodde ju äldsta dottern här med sina små ..och influensan gick runt oss allihop flera gånger..hua..det var jobbigt värre. Sen dess har jag hållt mig frisk…fick mig en rejäl dos influensa då..samlade på mig lite motståndskraft och har sedan dess hållit sjukdomar stången.

Så nu idag då halsen känns lite tjock försöker jag mota bort det onda och låsas att den inte finns..då kanske den försvinner…får se hur det nu går.

Lyssnar på P1 Lisa Nilsson som sommarpratade igår…har lyssnat på några nu denna sommar..det har blivit likt en tradition att lyssna så fort jag har lite tid över..det är avkopplande att bara sitta och lyssna på lite sommarprat..jag som förr om åren inte haft tid över för att sitta ner och lyssna på radio..kan nu lyssna ofta…hm..någon gång någon sommar har jag hört något program.. spontan lyssnat då vi båtsemestrat på våran  FRI-DA då vi haft en fridag ..på ett guppande östersjökluckande vatten i en vik utanför Västervik..

I gassande varmt solsken …i bikini ..har jag suttit där i ruffen på den galonklädda soffan som klistrade sig fast mot huden i värmen ..och lyssnat men jag minns inte på vem jag lyssnat på…

Tänk ..jag lyssnade då utan att lyssna på riktigt ..visst är det konstigt ..men då hade jag fullt upp med att ha semester, koppla av och stressa ner…försöka ta vara på tiden på bästa sätt  så intensivt att det förtog hela känslan…ja det inser jag nu ..att ansträngningen att ha det så skönt som möjligt gjorde hela semestern där på båten ansträngd..

Det är inte så lätt att göra rätt när man tror att det man gör är det bästa fast det kanske är precis tvärtom…men hur ska man veta det då?

Hm ..man lär så länge man lever…då kanske det var rätt..men då man ser tillbaka så ser man sprickorna …som krackelerade helt med tiden..jag levde inte fullt ut fast jag trodde att jag gjorde det jag ansträngde mig för hårt..för att kunna vara mig själv…fullt ut…jag var som förtrollad levde i förtrollad värld.  En förtrollning som var så hård att den inte gick att bli av med …men till slut så blev det för mycket …jag fick nog och förtrollningen inploderade, exploderade krackelerade sakta …sakta men säkert föll den i små små  bitar ihop ..mitt hårda skal som omslöt mig föll av och jag blev som pånyttfödd…skör och ömtålig..

Nu kan jag inte säga att jag är helt hel men jag är ändå på väg åt ett annat håll …och jag är mer rädd om mig och de mina …

Visst är det konstigt…att det ska vara så svårt att leva …varför kan man inte bara låta livet leva på ..låta det flyta av sig själv utan att själv försöka påverka det till det man tror är bättre?..än vadå?

Det borde inte vara så svårt…men det är en ständig pågående kamp om att hitta rätt balans…att få vågskålen att väga jämnt..det är inte så enkelt..särskilt inte om man är på ett guppande hav på en båt som gör att man kränger än hit en dit …det inser jag nu..livet är ett ständigt parerar utan vågor…

SES!

 

 

 

 

 

Annonser

Etiketter: förtrollning båt ansträngning vågor skal lyssna Fri-da vik, känsla frisk sjuk