Min nya lilla vrå

En ny dag… snart till ända

Posted on: 22 november, 2014

Jag som precis vaknat…och så skýmmer det redan då jag tittar ut bakom persiennerna som jag vinklar upp för att få in lite befintligt ljus…denna helgen får jag nöja mig med det lilla dagsljus jag kan få…men sover man till tre så blir det inte mycket till ljus.

Jag är glad att jag får sammanhängande sömn ändå och att jag sover gott…lånade yngsta dottern sköna säng för hon är i GBG hos en kompis denna helg..för att ge mig chansen att ligga skönt på en resårmadrass för en gång skull i bäddsoffan som är min äldsta dotters och som  jag har ”så länge” är det ribb-botten..så jag är numera van vid hårt underlag…jag som vill sova mjukt.

Sov gott som ett litet knyte fastän dottern sängmadrass är lite väl hård den med ..och vaknade förvånat upp då klockan redan var tre 🙂

Sömn ja det är viktigt för att kunna hålla sig vaken resten av dygnet…då man kör tre nätter på raken så här års vandrar man mest i under gatlyktornas sken då man är på väg någonstans…

DSC_4397

 

November månad har varit för dyster ..inte har det varit mycket solljus inte…

 

DSC_4379

 

Jag har ändå fått lite sol då jag promenerat med mamma…vi har haft möjligheten att kunna passa på att gå ut då det varit solsken..fast vi har gått ut även duggregnet..för vi går ut i nästan alla väder..och nu när jag fixat till mammas thermobyxor så kan vi gå ut även om det är riktigt riktigt kallt..

Mamma gillar att komma ut även om det bara blir en liten stund..det en vana som vi lagt oss till med och som vi kommer fortsätter med året runt. Vi ”rymmer” för en stund bort från avdelningens rutiner och mamma njuter av att få andas in friskluften och få se lite annat än väggarna och taket i sitt rum som vi f ö har gjort så trivsamt som det bara går. Hon trivs och är trygg på sitt rum ändå..det som är hennes hem nu och  vi hennes barns enda föräldrahem.

Hm …så är det …vi har vårat föräldrar hem på ett demensboende…det är lite konstigt ..men det får vi förhålla oss till  bara..att besöka mor på någons arbetsplats är inte enkelt …ibland krockar det, deras tider med våra tider..ja inte är det lätt  inte. Jag vet om mammas tider och anpassar mig alltid eller för det mesta efter dem..som vi har fått kämpa för att mamma ska få det som är självklarheter för vilken levande människa som helst här på vår jord. Rutiner ska passas in efter människorna och inte tvärtom.

Därför tror jag att vi anhöriga upplevs många gånger som krångliga och som besvärliga som kommer med krav.

Man ska inte behöva kämpa som vi gjort…mot rutiner och arbetssätt som formats av några människor som arbetat på ett visst vis i åratal…och som inte är förändringsbenägna och som räds förbättringar. För då krävs det av dem att de måste ändra på sig och för dem skallade vinnande koncept.

Att vara anhörig innebär att vi vet mest om personens liv och vanor från då de var friska…då de själva längre inte har kontrollen över sitt liv och kanske inte ens vet sitt bästa..kan vi anhöriga bara säga hur det varit …och försöka göra livet så bra det bara går..fast ingen kan säga att det som varit är det som ska gälla även nu? Människor ändras …friska som sjuka ändrar sig och formar om sig mången gång genom åren …utifrån förutsättningar och möjligheter som ges och tas ifrån en.

Vi påverkar alla varandra där vi är och där vi möts. Bemötande är A och O…varför vi gör som vi gör, hur vi bemöter och bemöts kan vara ganska så avgörande för hur det i framtiden ska gå då vi möts igen…och igen!

Hur jag är kan bero på från gång till gång vem jag möter. Det är självklarheter ..för mig men kanske inte för dig?

Så det är inte lätt med mänskliga relationer …nej det säger jag inte att det är…för man vet inte i vilket känslo tillstånd den man  möter är i från gång till gång…men man lär sig ändå och försöker så gott det går bemöta personer där de just är för tillfället. Vissa situationer undviker man för man vill inte hamna i konflikter…

Tillit..är något man får jobba med för att kunna känna …tappar man tilliten är det svårt att bygga upp ett förtroende igen..

Man för försöka mötas någonstans på mitten och ha stor förståelse för varandras tyckande och tänkande…och sen utgå ifrån det och göra sitt allra bästa …men det är svårt då man tycker att man aldrig möts på lika villkor..att inte bli lyssnad på…man ska verkligen inte behöva upprepa och säga sin mening varje gång …så det blir periodvis att man kniper ihop och inget säger.

Det enda jag vill är att jag ska kunna komma och gå som jag vill i mitt föräldrahem…för min mammas skull ingen annans.. jag kunna besöka henne utan att be om lov och jag ska inte behöva bemötas av stängda dörrar utan av en öppenhjärtlighet inför att jag faktiskt är min mamma trogen och kommer varje vecka  …och det är sannerligen inte enkelt att behöva se sin mor fånge i sin egna kropp ..det tär på en…men man fortsätter besöka henne för att hon är just den älskvärda mamma som hon alltid varit även om hon nu har andra förutsättningar att  leva ut sin personlighet ..så finns hon där för mig …jag kan se henne och jag vet vem hon är och hon vet vem jag är. Så länge hon finns kommer jag att finnas där för henne.

Inget kan stoppa mig inte ens en stängd dörr.

Hm…nu kanske ni kan förstå mitt föregående inlägg som var lite kryptiskt…det är svårt att i ord beskriva de känslor man har inom sig …och jag vill inte i detalj gå in på händelser man är med om …men man formas och man känner av väldigt mycket på grund av hur man blir bemött och säkert är att jag kanske bemöter de jag möter på ett sätt som kan tolkas som jobbigt …det är jag fullt medveten om…vi påverkar alla varandra ..men det är för mammas skull vi är där…och vi ska göra det vi gör för hennes bästa…inget annat.

Nu kan jag känna det som pappas sa så många gånger, som han våndades över situationen mamma hamnat i ..han sa ordagrant ..

– De tycker att jag är i vägen då jag kommer …de boende tror att jag jobbar där och jag får finnas till även för dem då de behöver hjälp..då personalen inte syns till. Personalen känner sig obekväm med att jag säger vad jag tycker och då jag ryter ifrån då jag tycker något är fel… Jag känner att de inte vill att jag ska vara där…men jag går dit hur mycket jag vill ändå.

Inte konstigt att han ville ta hem henne igen…han var ju själv krasslig och orkeslös …men ändå oerhört stark. Om han fått leva så tror jag att han skulle tagit hem mamma för det fanns rum …det var det han planerade att göra …så att han och mamma kunde bo under samma tak igen. Men ödet ville annat. Han hann att dö innan den planerade hjärtoperationen blev av…

Så nu är det jag som tampas med det han tampades med…och jag förstår honom mer nu än jag gjorde då…för nu går jag i hans fotspår…

SES!

 

 

 

 

 

 

Annonser

2 svar to "En ny dag… snart till ända"

Det borde finnas ett anhörigråd på boendena, där man kunde ta upp sånt som man tyckte skulle behöva ändras på. Självklart ska du kunna besöka din mor precis när du vill och till och med övernatta där. Hon betalar hyra för det, precis som vem som helst och resten är en service som hon också betalar för eftersom hon behöver hjälp och vård. Ingen ska kunna stänga dörren för dig, såvida det inte gäller en epidemi på boendet. Stå på dig!
Kram

Tack för dina stöttande ord. För mig är det fullt tillräckligt med att besöka mamma ..man orkar inte hela tiden stå emot och försvara sin anhöriga. Man har ju sökt till ett boende för sin nära och kära av en anledning ..för att de behöver professionell omvårdnad. Man ska inte behöva strida för självklarheter..som toabesök, dusch..och egentid för det borde ingå i paketet. Det är ju inte gratis att bo där..
De känner ju mig nu och jag dem så vi borde alla ha anpassat oss under alla år som mamma bott där..men icke!

Jag ligger ofta lite lågt..för jag vet ju under vilka förhållanden de jobbar..de har ofta tidsbrist…och är underbemannade. Det har jag full respekt för.

En del har kanske svårare för att bemöta anhöriga…så är det ju …och jag har ju svårare för vissa som vårdar mamma så det har jag full förståelse för att så är det.

Om jag vill vara ifred med mamma stänger vi dörren…för annars får vi kanske oväntat besök av någon annan boende..det gör oss i och för sig inte så mycket att någon kommer in..oftast har vi dörren öppen för att de ska se att någon är inne hos mamma..så hade jag även i fredags dörren var vid öppen för jag ville ju ha hjälp med att ta på mamma och jag hade ju påkallat deras uppmärksamhet.

Istället stängde de in sig på personalrummet av någon anledning som jag bara kan ana mig till..av deras ordval då jag stod utanför och knackade på ..orden som sades kanske inte var menade till mig…men jag uppfattade dem så…och det är tillräckligt. Drar man igen dörren framför en så knackar man inte på igen ..för man vet inte anledningen till att de drog igen den framför min näsa. Jag vet inte ens vilka som var innanför dörren mer än vikarien som satt i soffan då jag kom och som jag sa hej till.

Ja du jag vet snart varken ut eller in..det har varit lugnt nu väldigt länge och det har känts bra…så jag var inte beredd på deras bemötande alls. Därför blev nog min reaktion så stark..

kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

november 2014
M T O T F L S
« Okt   Dec »
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
24252627282930

Arkiv

Kategorier

Allena ensam semester trivs mask tankar barnbarn barnbarn barn barn barnbarn rödlök fika jordgubbar saft tvätt packning Mallis Rhodos berget blommor spinning promenad hemmakväll böcker film tvättrace rhodos Mallis blå anemon bär jordgubbar bigarråer hallon semlor vit choklad krusbär rödavinbär trädgård balkong tomater bärkräm havregrynsgröt regn räkningar mamma egentid förhållanden carpe diem funderingar semester kaffe sol promenad hästar zlatan delaktig sammanhang dörrar vägar digital fotoram bilder födelsedagspresent 2012 nu grönskar det efterlyst gofika solnedgång barnbarn flagga bröllop diadem tiara barnbarn sovmorgon Fototriss 208 Hårt svårt börja om Fototriss 209 gemenskap fototriss 225 M frestelser begär karaktär frukost kalas lördag funderar födelsedag fira årsräkning retrougn ambrosia sabrina lönekuvär spargris kontantlös fågelskrämmor A frukost tvätt kråka blomlåda sola födelsedagskalas glass glass salt lakrits chutney surt allsång skansen sommar regn Mallis helg jobb svacka roligt tråkigt hälsa sjukdom diagnos symtom bot vetenskap synsätt välbifinnande hippokrates helheten läkare specialister medkänsla vinterkräksjuka is mjölk träning Mallis vin fest party jobb möte skor prokastinera brev mamma promenad danspass boxning lejonet arbetsprov jordgubbar kalas flädersaft drinkar bubblor maräng mascarponegrädde gla kolfilter torkarblad mat kylskåp toscakaka hollywood Beverly Hill lejonet brumbrum lycka pengar välbehag framgång rik fattig mamma mamma blommor prästkragar lupiner rödklöver kyrkogården paraply regn åska Mallorca halsont grabbarna grus palma nova mamma rullstol möte behov egentid semester kick off midsommar mat överflöd salta grodor sommarhagarna promenad musik balans lagom light extrovert introvert känslighet energi musik Lana del Rey musik P1 sommarpratare Maja Ivarsson nationaldagen ullared barnbarn mamma rabarber och jordgubbspaj vaniljsås solsken promenad natt görtrött grannar kaffe sommarpratare nätter fokus häl dottern söndag paket Justin Bierbermonster high pengar tårta student ekonomi kaffe spinning ryggpass solsken bikini picklad rödlök rabarberchutney james bond tid för hämnd playa Rhodos frappe seg cortison silver god man årsräkning kopior gröt räkningar pappa mamma semester semester turkiet Rhodos Mallis midsommarafton tvätt semla keso hallon yoggi pizza jobbmöte träning mål vikt kilo fläsk sjuk feber halsont ingefära te honung födelsedag tårta blommor mamma sjuk kaffe koffein smitta kräk hosta halsont beroende karensdag kompledigt kurera valnötter äpple Lena Andersson sol bad sommar tingeling barnbarn leverpastej gurka havregrynsgröt äventyr sol himmel räkningar molnen skingrade nudlar nyttigt halsont hes tvättrace sol promenad mamma vård digital fotoram bibblan träning maska tidsbrist personal sol sovmorgon vaken natt sommar semester fantasier natur vik båt sjöbris hamn ankare sorg spinnaker segel vind HSP berg och dalbana specialbegåvning spinning polis bråk skrik borrande tak hål sova student 2013 student tårar respekt fixat sårad ledsen känslor ytan swedish Hose Maffia sylt saft konserveringsmedel minne glömska tankar drömmar sömn drömmar curling plan flygfärdig kärlek omsorg lycklig verklighet val möjligheter teflonpanna glad bara en bild telefonsamtal mamma tema utmaning fantasi trögtänkt nasonex kaffe promenad minusgrader Tro hopp bakslag lejon träning hantlar vikt spinning euro sjusovare klocka Eclipse Tvättstuga spysjukan semesgter jobbmöte k-special tvätt svett nys popcorn film utsövd dammsugare kaffebryggare ensam sällskap varg älg rådjur hästar får ronja birk natur fotosafari usb minne nikon minolta zlatan midsommarafton jordubbar vit choklad ösregn änder ostbågemössa mys fredag sol
%d bloggare gillar detta: