Oops!
Posted by: Tant Otto on: 12 mars, 2015
Kom försent till träningen idag..det har aldrig förr hänt. En kvart för sent anlände jag för att logga in och upptäckte mitt misstag..så snopen fick jag åka hem igen och fick således ofrivilligt ledigt från träningen denna torsdag. Inget mer blir det nu förens nästa vecka..på onsdag.
Imon är det dax för skolbänken igen så jag fick ju lite mer tid denna kväll att gå igenom instuderingsfrågorna på..fast jag hade mycket hellre velat gå på Zumbapasset..nu får jag vänta ända till nästa torsdag på att få skaka loss i sambatakt 😦
Nu ska jag studera handledningsprocessen istället det går ju inte att jämföra alls med ett svettigt zumbapass ..nej att sitta och nöta in olika processer är inte lika givande alls ..jag ska dessutom vid sidan av detta genomgå ytterligare en process privat..med att motivera och försöka hjälpa min dotter att komma igång med det hon kan tänkas komma igång med i sitt liv.
Den processen vi genomgår tillsammans är den viktigaste just nu..även om det är en jobbig process och att den tar mycket fokus från annat viktigt så måste vi ta oss ur och igenom den.
Kanske är det tur eller så är det meningen med allt att man ska ha flera saker att lägga fokus på samtidigt för att man ska orka ta sig framåt..fast ibland önskar jag att man bara hade en sak i taget att beta av.
Nu kan man ju inte välja så man får göra det bästa av det som sker..fastän man inte tror att man ska orka då allt hopar sig så har man oftast ork ändå på något vis så har man mer ork än man först anar.
Så kommer det nog oxå att gå denna gång…
SES!
6 svar to "Oops!"

2 | Jag
13 mars, 2015 den 11:34
Får man inte bara smyga in om man kommer försent?
Det låter som något väldigt viktigt detta med din dotter. Hoppas att det fixar sig med ditt stöd.
Kram

Tant Otto
14 mars, 2015 den 09:43
Nej man får inte komma försent till passen på ..det går inte att logga in sig då och då är det bara att ge sig hemåt igen. Det är första gången som jag missar ett pass så nu gör jag inte om det fler gånger.
Vi får verkligen hoppas att jag kan motivera dottern men det är inte enkelt inte..då hon inte själv tycker att hon behöver motivation.
Ibland blir jag fruktansvärt frustrerad och det är ingen rolig känsla ..försöker att skaka av mig den och tänka att det är inte mitt liv utan hennes. Jag kan inte leva hennes liv ..det får hon göra själv.
Kram

Det vore kanske enklare att tänka så om hon inte bodde hos dig. Så länge hon bor hemma anar jag att hon känns som ditt ansvar. Så kände jag i alla fall, när barnen flyttade skulle jag inte ”behöva” lägga mig i deras liv.


Tant Otto
14 mars, 2015 den 11:06
Så är det nog..man vill sina barns bästa ..det är därför jag lägger mig i då jag har henne så nära som jag har nu. Vi bor ju på varandra så jag kan inte undgå att se hur hon lever liksom..



13 mars, 2015 den 09:17
Livet är fullt av än det ena och än det andra, det kan strula till sig ibland. Eller rätt ofta…
14 mars, 2015 den 09:39
Ja så är livet..att man får utmaningar då och då men ibland hopar det sig lite väl mycket…