Snövitt ..

Posted by: Tant Otto on: 2 december, 2016

• In: Aftonbladetblogg | Bakglädje | Barnbarnen | Bilder | bra dagar | drömmar | galenskap | Glädje | kärlek | Oförglömmliga händelser | vetenskap
• 2 Comments

Idag snöar det på min blogg …passande för igår kväll snöade det här. Vi kunde sitta inne i stugvärmen och se stora flingor singla ner i gatlampornas sken. Idag är snöflingorna ett minne blott ..på barmarken/ asfalten finns inte minsta spår av någon snö..nej man kan inte gissa sig till att det ens snöade igår om an inte visste om att det gjorde det. Nej idag så skiner solen från en blå himmel det var heller inget man anade igår ..så det är lika spännande varje dag att rulla upp gardinen ..för man vet inte hur det ser ut utanför.

Här inne går det sakta framåt med ytterligare ett ganska stort projekt i alla fall i mina ögon mätt. Det står grejer överallt som är flyttade på för att kunna fixa det som är tänkt. En vägg är snart klar och som jag längtar till att få dit elkontakterna nu..efter snart 2 veckor med sladdar hängande här och där och ett  evigt dragande ut och in för att få livsnödvändig el till mina köksmaskiner. Om jag ska använda micron så räcker det inte med att sätta i kontakten nej den måste lyftas en bra bit för att sladden ska räcka ..jag använder som tur väl  är inte micron så ofta ..men de gånger jag behöver värma något däri är det krångligare än krångligast. Att laga mat går väl så där ..med en på golvet utdragen spis så är det heller inte så himla nice..och utan köksbordet som avlastningsyta vet jag inte vad jag hade gjort. Nu är jag glad att jag har ett något för stort köksbord för mitt lilla kök.

I röran bakades det ändå lite lussebullar..

…hade ju lovat barnbarnen det ..det gick bra det oxå även om det ur miljö synpunkt kanske inte var helt optimala förhållanden så fann vi ett hörne i köket att vara och knåda på.

Jag som vill ha det rent och i ordning då jag bakar fick blunda för röran runt ikring i köket.

Vi skulle bakat på en liter men det avstod jag för vad skulle vi då lägga alla bullar? Nu blev det 3 plåtar och alla utan 3 fick lämna byggnaden i påsar och följa med barnbarnen hem. Så  nu har i alla fall de lussekatter ..mina 3 fikade vi upp på första advent 🙂

Det kommer säkerligen vara ordning här till jul om arbetet fortgår i samma takt som nu jag hoppas det i alla fall ..är man redan rörig i huvudet så blir man än rörigare då man har det rörigt omkring sig..

Dottern fick jag ett spel på igår som tyckte att vi skulle pynta den lilla plastiga vita granen..ok..hur kul är det att klä granen första december ? Hon städade hörnan där den nu står färdigklädd och lyser så vitt och fint ..ja den kan stå där och lysa upp röran än mer så att den blir mer synliggjord än om det inte lyst just i det hörnet.  Jag brukar inte klä granen för ens veckan innan jul..helst ska den inte fram för ens dagen innan julafton. Så är min tradition och så har det varit sedan jag var liten ..att granen ska stå färdigklädd då man vaknar upp på julaftonsmorgonen. Vi barn fick inte vara med och klä den utan det gjorde mor och far.

Nu är det inte stenåldern längre enligt dottern och gör om mina traditioner till sina och vill hon klä granen första december så gör hon det utan att ta hänsyn till mina högljudda protester. Jag bryr mig inte om att jag är stenålders på den punkten..det är inte för mig traditionsenligt att ens ha en plastgran..var ju utan gran i många herrans år ..för en plastig ville jag inte ha. Man kan ju ändra sig eller hur? Den jag har nu köpte dottern åt mig förra året innan hon åkte till USA över julen ..hon ville att jag skulle ha det  ljust och glatt här hemma och inte sitta i mörkret ensam hela december och januari..det var en väldigt fin tanke och gärning och visst vart jag glad då hon och jag var och tittade ut den i affären. Jag fick till o med välja gran..inte en grön..ska det se plastigt ut så ska det så det blev en vit gran..med silverkulor och glitter. Pråligt och bling blingit värre men ganska snyggt..för att vara en plast gran.

Måste fotografera den där den står i sitt hörn och visa er..hon har glömt några silverkulor ..de ligger kvar i jullådan  shhhh…det ska bli min surprice till henne ..dem ska jag hänga dit dan innan julafton..då blir  den fulländad och redo för att glimma hela julen.

Jag måste medge att ljusen som lyser så här års inomhus lyser upp tillvaron ganska så bra ..de behövs än mer nuförtiden i en allt mörkare värld..med ondska och elände. Jag blir mycket  sorgsen då jag tänker på hur många människor det är om lever i otrygghet och ovisshet inför var dag ..om de ens har tak över huvudet, vatten att dricka och har någonstans att ta vägen alls.  Jag kan bara  föreställa mig  hur hemskt de har det ..det är för hemskt för att ta till sig på riktigt..men det måste vara ett helvete rent ut sagt att behöva leva med rädsla och att ständigt vara på flykt undan människor som är ondare än ondskan själv. För mig är det helt omänskligt och jag önskar att det finns godhet i alla människor men jag har tappat tron på att de som jagar och förgör ett folk och utsätter dem för fasor vi inte kan föreställa oss ens ..

Såg på ett samhällsprogram igår och där sa en journalist ord som gick rakt in i mitt hjärta ..hon talade ur sitt hjärta om terrorn som människor utstår som hon sett med egna ögon om fyllda massgravar och lemlästade kroppar ..vi kan inte längre vara blåögda ..vi får inte glömma bort att vi oxå kan blöda..vi har blod i våra ådror. Vi kan inte vara en fristat för människor/terrorister som kommer tillbaka från Syrien där de varit och krigat. Där utrotar de människor på liknande sätt som  Hitler gjorde under andra världskriget ..fasansfullt ..det som inte skulle få hända igen någonsin ..pågår för fullt inte  så himla långt ifrån oss.

Vad kan vi göra för att förhindra ett ännu större krig? Det har jag inte svaret på..men inte kan vi ”öppna våra hjärtan” och låta terrorister återvända som om inget hänt och låta den få vara här i vår  ”trygga Sverige” och slicka sina sår ..det måste vi kunna förhindra på något vis.

Här försöker vi leva som vanligt medans det pågår för oss helt obegripliga ohyggligheter i ett krig som pågått alldeles för länge..kriget måste få ett slut ..det är prio ett. Alla människor har rätt att kunna leva under normal förutsättningar ingen ska behöva fly sitt land ..vart ska alla ta vägen och vad ska de återvända till om de någonsin kan återvända alls? Människor utrotas av människor ..men om de får uppfylla sin dröm om en bättre värld hur bra blir den då?

Jag blir bedrövad då jag tänker på hur mänskligheten är…vi tror att vi lever trygga här ..visst vi har levt i ett fredligt land utan krig  under många många år. Hur ser världen på oss om vi tillåter terrorister leva i fred här? Det är mycket underligt..oförståeligt för mig att vi kan låta detta få fortgå utan att göra något..ändå så gör vi allt i vår makt sägs det för att det inte ska fortsätta ..snart måste vi få se bevis på detta för att  vi ska få någon som helst tillit till de som styr och bestämmer här i vårat fina land.

Jag får inte låta rädslan jag känner ta över min tillvaro..även om jag ska erkänna att jag är livrädd ibland då jag tänker på det som kan hända även här. På något sätt så blockerar man rädslan man känner för annars så skulle den förgöra en.

Jag har strategier som jag har byggt upp i mitt undermedvetna…som jag inte tänkt närmare på för ens jag står inför det fakta att jag t ex inte vågar gå ut i mörkret ..utan tar bilen dit jag ska om det är mörkt ute ..jag som cyklat och gått till fots för att förflytta mig dit jag vill förr..tänker efter en gång extra innan nu. Det har aldrig förr slagit mig att jag skulle kunna råka ut för något på  min väg till och från jobbet..inte för ens jag flyttade hit till min lilla vrå. Då jag blev varnad av medmänniskor kollegor att inte ta just den vägen utan välja en annan. Jag är ju uppväxt här på gatan bredvid och då var klimatet ett helt annat. Här behövde ingen vara särskilt rädd inte räddare än någon annanstans …nu är det kallare och hotfullare på ett mer påtagligt sätt.

Man anpassar sig efter rådande klimat och jag har vant mig vid att nu är det så här..vi ska inte behöva vänja oss vid att vara rädda..nej vi är smartare än så och bygger därför upp nya strategier för att skydda oss mot det ökade hotet och våldet i vårt samhälle. Jag funderar skarpt på att skaffa ett lägenhetslarm..varför då kanske ni frågar er? jo för vi har inga säkerhetsytterdörrar ej heller kodlås på vår dörr i trapphuset..då får man ta saken i egna händer för att öka sin egna trygghet. Det är tyvärr så att man måste bygga in sig för att öka säkerheten för sig själv.

Min medvetenhet i dessa frågor om säkerhet har definitivt ökat…har aldrig förr behövt tänka på att behöva ha ens ett överfallslarm på mig ..visst har jag ett larm på mig då jag jobbar..även om vi numera alltid är två om natten på jobbet har jag överfallslarmet på mig. Vi människor är ganska utsatta var vi än befinner oss egentligen och jag känner att det enda jag kan göra är att försöka så gott det går att skydda min familj och mig själv på bästa sätt. Även om det inte kan skydda oss helt från all ondska och galna människor så har jag ändå gjort något för att vi ska kunna känna oss någorlunda trygga i en otrygg värld.

Ångest laddat värre är det att skriva om hur otryggt läget är i världen och utanför husknuten.

Men vi kan inte bara tiga och leva utan att reagera på allt som händer ..så därför skriver jag ner mina innersta tankar för att  få ur mig dem..det hjälper lite att få lufta sina tankar..och inte låta dem fylla på och så att man får hjärnspöken och blir helt nojjig ..för det kan lätt bli så att rädslan tar över en. Rädslan får bara inte ta över ..men man måste vara realistisk och kunna se faran för att kunna stå emot den..om den kommer.

Hualigen vad långt detta inlägg blev. Men jag tycker att det var läge att skriva av mig igen..vi matas med information och på något sätt måste man bearbeta allt man ser och hör..så jag skriver av mig det lättar mitt sinne lite.

SES!

 

 

 

Etiketter: snö sol lussebullar kakel gran silver ljus glädje stenåldern terror rädsla blod information drömmar faror skydd larm kallt mörkt