Inte julens fel…
Posted by: Tant Otto on: 25 december, 2016
- In: Aftonbladetblogg | Barnbarnen | barnen mina | Bilder | bra dagar | Glädje | kärlek | klokord | längtan | mamma | musik | sorg
- 4 Comments
Nej det är verkligen inte julens fel att jag inte längre tycker att det är lika stämningsfullt att fira jul längre och att jag liksom har blivit lite off varje gång det blir jul igen. Nej nej ..det är inget fel med julen..det är bara det att då minns man om dem som man saknar och som inte längre är med oss. Så är det..att jag får tillbaka känslan av sorg igen lagom till jul eftersom pappa dog precis innan jul för 6 år sedan.
Man kan väl säga att då julen närmar sig låter jag mig sörja igen..jag sörjer väl hela tiden men just nu kommer den tillbaka med större kraft än annars under året. Det är inget konstigt alls egentligen att det är så..jag bär en stor sorg inom mig hela tiden och mammas situation gör det inte enklare precis. Vet inte hur jag fixar det men det gör jag jag är stark för att situationen kräver det av mig. För mammas skull är jag det ..men hon vet vad jag kämpar med ..på något vis gör hon det fastän jag inte vill visa henne att det är svårt så förstår hon det.
Det är inte enkelt att följa en människa man älskar på livets sista lilla strå..sista centimeterna av ett liv. Ett liv som inte blev så som man hoppats ..med ett normalt åldrande. Igår tänkte jag då jag satt där med mamma att pappa heller inte fick åldras ..han som plötsligt rycktes ifrån oss dagarna innan jul. Så är det och det kan man inte göra något åt..Livet är sannerligen inte enkelt ej heller rättvist.
Vi fick ett sorgebud till i år 4 dar innan julafton ..vad är det med julen egentligen? Måste det ske just vid jul..det gör ju inte julen enklare att fira ..eller gör det det? Familjer samlas ju då och kan rå om varandra och ge varandra tröst i allt men man vill ju inte sitta och gråta på julafton ..nej julen är ju glädjens högtid och så ska det vara. Det är barnens högtid de som förväntansfullt ser fram emot att få träffa tomten.
Mitt ena barnbarn ringde mig och ville att jag skulle komma förbi på julafton för det var så sorgligt hemma ..alla bara gråter så snälla mormor kom hit. Mina barnbarns farbror somnade in stilla dagarna innan jul ..alldeles för tidigt .. jag blev oxå helt förtvivlad även om vi alla visste att cancern inte gick att bota och att den skulle ta hans liv..så är man ändå inte riktigt förberedd då det händer. Så i år igen hamnade vi i förlamande sorg ..jag vet vilket hål man hamnar i och förstår min svärsons förtvivlan över att ha mist sin storebror. Det är svårt att greppa och veta hur man ska trösta ..igår var vi bara där.
Mitt inunder julmiddagen hade mitt yngsta barnbarn häpet tittat ut och sa titta det snöar ute ..och sannerligen stora snöflingor föll sakta ner i trädgården ..i ca 2 minuter singlade snöflingorna vackert ner från himlen. Det är Mikael som är med oss utbrister min dotter ..och ja kanske var det han som ville visa att han är med dem i den stora sorgens famn och sänder dem lite snö just då de alla sitter samlade och just ska äta. Vi tror alla det ..och det ger lite tröst ändå att tro på små under..
Ja som ni förstår så har julen varit sorgsen i år oxå..men det är inte julens fel att människor somnar in nu..det råder vi inte över..nu råkade det bli så igen bara.
Jag var med på mammas julmiddag ..så lugnt och fridfullt det var på hemmet igår ..det var dukat långbord och de boende som var hemma satt där och kände nog att julstämningen infann sig även om deras barndomsjular för länge sedan är förbi..och aldrig mer kommer tillbaka. Så är det ..ungdomens tid är över ..det sa en dam då vi tittade på Lady och Lufsen. Där de sjunger om ungdomens natt i Bella Notte..då de äter sin spagetti med frikadelli.
Så sant!
Då mamma vilade middag åkte jag ner till kyrkogården och tände ljus för Mikael vid minneslunden..
..för alla våra änglar tände jag igår ljus och sände dem en varm kärleksfull tanke ..
Tillbaka på hemmet igen blev det lite Kalle Anka
..och Sannas skönsång.
Öppnade mammas julklappar och åt lite choklad och drack julmust.
Avslutade så julaftonskvällen hos mellan dottern med familj..där blev det oxå paketöppning och så var barnen nöjdare och lite gladare mitt i allt sorglighet.
Önskar er alla en god fortsättning på julen och ett riktigt Gott Nytt År!
4 svar till "Inte julens fel…"

2 | Jag
30 december, 2016 den 04:07
Så sorgligt med en ung människa som inte får leva längre och dem som blir kvar, hans bror, dina barnbarn, din dotter och många andra. Rådigt av barnbarnet att ringa dit dig. Sköt om dig.
Kram

Tant Otto
30 december, 2016 den 04:45
Ja det är så himla sorgligt när unga dör i förtid. Fuck Cancer!!
Att man inte kan utrota cancer ..eller kan inte cancer få cancer och utrota sig själv. Livet är bra orättvist ..min mamma som kämpat i så många år får leva vidare och pinas 😦
Ja för barnens skull måste man fortsätta göra det man tänkt..mitt barnbarn ville ha mig där så att det blev lite avbrott i sorgen.
Kram


25 december, 2016 den 03:29
En blandning av sorg och glädje? Verkar ändå ha varit en bra Jul. Generationer dör och saknas. Nya tar vid. Livets gång, även om det kan vara smärtsamt.
——-
Här var vi bara två på Julafton : jag och min dotter. Helt ok. Mycket mat. (På Annandagen kommer även hennes kille hit och äter.) ”Inga julklappar”, hade vi sagt, men ändå fick jag 2 små av L. ”Jag kunde inte låta bli”, sa hon 🙂
Tidigare har vi mest varit på andra håll i världen över julen, L och jag. Att fira hemma bara vi två när hon var yngre var inget kul alternativ. Jag köpte julklappar till henne och gömde på hotellrummet så hon fick leta upp dem. Sen gick vi på restaurang och åt en fin middag.
——
Någon mil härifrån firar min bror Jul med sin familj och de är ca 6-7 stycken. Jag är inte välkommen dit och vet faktiskt inte varför. Min bror och jag är så olika två syskon bara kan vara. Jag står ut med det, men inte han. Jag är naiv och barnslig i hans ögon och har bl.a fel politisk inställning etc etc. Han kör med härskartekniker och översitteri mot mej och har gjort det sen tonåren…..hmmmm, att han varit chef kanske kan förklara en del av hans beteende. Plus att han är storebror 🙂
Det var längesen jag firade Jul med mina föräldrar. De dog 1998 (pappa) respektive 2006 (mamma). De sista 10 åren av deras liv var de så sjuka att de inte gick att flytta på. Men mina barndoms- och ungdoms jular var fantastiska och dem minns jag med glädje.
——–
Önskar dej en trevlig fortsättning på helgen.
Kram
Kao
25 december, 2016 den 07:38
Det är inte naturligt att dö så ung..det blir sorgligare då man vet att man inte fått leva färdigt sitt liv. Fast ett kort liv kan vara mer innehållsrikt än ett långt ..så man kan inte säga att livet man fick ändå är långt nog..trots att det blir kort.
Man vill ha alla nära och kära kvar länge ..man vill inte missta någon. Tänker man på min mamma så är inte ett långt och utdraget liv mer värt än ett kort där man fått vara frisk ..så här kan man tänka fram och åter hur länge som helst.
Jag känner igen det där med konstiga familjerelationer..sådana har vi oxå men vill inte gå in på det närmare än så. Det är så fruktansvärt onödigt att det blir så..vi lever här och nu och så ska man inte kunna träffas allihop..tragiskt är vad det är.
Nu är det så här och jag kan bara hoppas att de som är osams besinnar sig.
Ja min jul blev helt ok ..väldigt lugn och skön även om jag var ensam mestadels av dagen och ingen särskild julmat åt.
Jag har tänkt äta lite julmat imorgon..gott!
Trots att vi hade sorg i familjen så blev det jul ändå ..för barnens skull så måste man skärpa sig och göra det så bra det bara går ändå ..det tycker jag att vi lyckades med.
Kram och God fortsättning på julen!