Archive for the ‘mamma’ Category
Sommar
Posted 12 september, 2020
on:- I: Aftonbladetblogg | Bilder | bra dagar | Glädje | längtan | mamma | Minnen | Oförglömmliga händelser | Pappa | Semester
- 2 Comments
Vilken annorlunda sommar vi haft ..2020 går till historien som den sommaren då vi inte skulle umgås nära med vänner, nära och kära och absolut inte träffa människor man inte träffar vanligtvis.
Detta har påverkat mig mer än jag först kunnat ana ..jag har verkligen hållit mig för mig själv mestadels och jag har gjort saker som jag vanligtvis inte gör ensam.
På ett vis har det varit som balsam för själen att ensam företa sig saker, ibland har man saknat någon att uppleva och minnas denna sommars upptåg med ..men det är som det är. När man inte ska umgås så blir det som det blir. Inte många har suttit i min bil denna sommar..ett fåtal har jag haft i mitt baksäte..2 av mina barnbarn har jag inte kunnat undgå att ha i bilen annars har jag kört runt ensam dit jag ska.
Jag har letat upp badplatser där det ingen trängsel varit ..har fått åka lite längre än jag brukar men vad gör man för att få ta sig ett dopp när det råder värmebölja. Jag har cyklat ner till Vättern och tagit kvällsdopp på småställen där det är lite svårt att gå i men otaliga kvällsdopp har det blivit. Vättern är en fantastisk sjö att ta svalkande dopp i och helt galet vackra solnedgångar har jag upplevt och badat i. Men som sagt i ensamhet har jag oftast haft dessa upplevelser. Min yngsta dotter , hennes tjej, mitt X och katten Ziggy har varit med några gånger. Vi har ibland fått stå i kö typ och vänta sitta på en filt i solen innan vi fått gå ner till vattnet då de små ställena varit upptagna.
Det var min pappa som visade oss dessa små badställen för många herrans år sedan ..då vi ofta åkte ner på kvällen och tog kvällsdopp då han själv ville svalka sig efter en lång arbetsdag.
Så i år för första gången på många år har jag badat där igen. Alltså det är lite magiskt att uppleva vackra saker allena ..då står tiden still och man kan för en stund släppa tankar på pandemin och bara vara i det vackra.
Jag har badat fler sjöar som jag badat i då då jag var barn ..på bilden överst badade vi om somrarna då vi hade en sommarstuga i närheten. Sjön heter Noen och jag minns att vi hade en båt däri som vi åkte ut i och fiskade eller bara rodde runt med. Pappa hade även en Kanadensare där i.
Hit åkte jag en dag själv och jag var helt själv där länge. Kom inte ihåg att där var så vackert..det var helt vindstilla så jag låg ute på bryggan och solade mig. Vattnet var ljummet ett av de skönaste dopp jag tagit denna sommar. Tystnaden överrumplade mig lite liksom det stilla nästintill spegelblanka vattnet gjorde.
En dag var jag faktiskt tillsammans med min mellandotter och några till i deras båt. De har båten i sjön Bunn..en heldag på sjön blev det. Åkte i kanalen över till sjön Ören ..där åker ju de Trollska båtturerna med turister som vill uppleva den trollska naturen där. Vi mötte den stora turistbåten och den är så stor att den kan bara köra i mitten av kanalen ..så vi fick typ köra upp på land för att den skulle komma förbi oss.
Vi badade länge vid en långgrund strand i Ören.. Björkenäs naturreservat. En skuggig badplats med björkar som skuggar. Där finns grillplats och ett utedass. Perfekt för en utflykt med båten. Jag var i båten och åt min kycklingsallad medans de andra grillade så jag var i solen hela dan. Många dopp blev det denna dag.
Hade med mig min systemkamera den använder jag ju knappt längre..vet inte vad som hänt ..tycker inte bild kvaliten är som jag vill ha längre. Kör ju alltid på automatik och det har alltid varit ok innan ..nu tycker jag inte att det blir något sting i bilderna ..de har inte de kontraster som jag vill ha därför har jag inte med mig Nikon så ofta längre. Bilderna jag visar i detta inlägg gör därför inte verkligheten rättvis. Så mycket som jag fotat med systemkameran innan kanske är det så att kameran är slut..utmattad och slutkörd. Förra Nikon kameran jag hade blev just det den slutade fungera helt så mycket bilder tog jag. Avtryckaren la av helt till slut helt utsliten.
Har gått igenom alla inställningar och det ser ok ut så jag ger denna kamera en chans till.
Många dopp har det blivit denna sommar dock inget besök på Cafe doppet.
Är det jag som har hängt upp mig på bild kvaliten? Denna bild är tagen med min samsung och jag tycker den är bättre kontraster i än de jag tar med systemkameran. Det borde ju vara tvärtom.
Kanske är det mina ögon det är fel på..kanske är det dax att köpa en ny kamera igen.
Snart är mina 2 extra veckors semester över sökte ju dessa veckor för länge sedan då jag inte kom iväg till Grekland så la jag dessa veckor nu i september. Det var tur de för de 4 sommarveckorna på huvudsemestern räckte inte för att återhämta mig från årets händelserika månader i virusets framfart över hela världen. Dottern som blev fast i Kalifornien i över 3 månader och stressen det medförde innan vi fick hem henne igen gjorde situationen övermäktig. Det går inte att beskriva riktigt hur man mådde då. Det sätter väl sig i kroppen tänker jag. Jobbsituationen gjorde det ju inte enklare.
Vi hade ju ingen skyddsutrustning i början så det var verkligen helt galet ett tag.
SES!
Ledig dag
Posted 18 februari, 2020
on:- I: Aftonbladetblogg | Bilder | bra dagar | Glädje | kärlek | längtan | mamma | mat | Pappa | Semester | träning | Vardagliga ting
- Kommentera
Bokat tid för passfotografering..upptäckte att mitt pass går ut in juli. Jag åker ju till Skiathos i maj ..så det är väl lika bra att passa på och göra ett nytt. Om vi nu kommer iväg..men det hoppas jag ..tänker på hur det här Coronaviruset utvecklar sig. Det är läskigt med virusar som inget bot finnes mot.
Hoppas att det värsta är över i slutet av maj då vi åker.
Idag har jag bokat tvättstugan, fick ett ryck igår och tänkte tvätta kuddar täcken och bäddmadrasser…inte gjort det på väldans länge. Tvättar ju mest uppe i lägenheten vilket gör att jag kan tvätta lite då och då. Slipper de långa tvättpassen i stuga och allt spring upp och ner. Det tar ju mycket av min tid som jag istället vill ha till gymmet. Hm..denna vecka blir det mindre träning..om jag inte får för mig att ta ett förmiddagspass i gymmet i morgon. Får se hur dagsformen känns då.
Igår var jag på ett Powerbox pass ..ojoj jag som mestadels bara spinnat nu det sista året fick använda lite andra muskler än jag brukar..haha fick även känna på lite mjölksyra i armarna ..det var länge sedan. Jaja tufft och jobbigt ska de va och jag kan inte låta bli att ta i allt vad jag har när jag tränar. Så idag trodde jag att jag skulle få värsta träningsvärken ..men det känns inte så mycket ändå..bara lite i armmusklerna. Magmusklerna fick sig oxå en omgång..situps gjordes och ja jag vet att jag fuskat med magens muskler så de var ju bra att de fick jobba. Alltså det är ju magen jag behöver träna har fått bukfett som jag aldrig förr haft.
Det är väl typ för att ha något att ta av om det skulle behövas någon gång. Men jag vill inte se ut som en airbag..kan ju inte ha kjol längre då jag ser gravid ut och kjolen blir som ett tält. Hm..egentligen är jag inte så kroppsfixerad jag trivs ganska bra ..men kan bara inte använda vilka kläder som helst då magen putar för mycket. Så jag går mest i byxor, jeans och shorts. Vissa klänningar går oxå bra men är ingen klänningstypen egentligen.
Klänningar är snyggt på andra inte på mig. Men jag har köpt några nu ändå för det är ett väldigt skönt plagg att bära speciellt om det är varmt. Men låren har en tendens att klibba ihop så då använder jag korta cykelbyxor under.
Alltså kroppar förändras med åren det bara är så..hormonförändringar då man är i menopaus gör att vissa lägger på sig kilon man inte vill ha ..jag är en av dessa ”vissa”
Det jag har svårast för är ändå magens omfång. Men jag kan leva med den som den är ..tänker att lite träning varje vecka håller kroppen lite i trim och det skadar inte att låta den jobba lite för födan den får i sig.
Jag kompenserar kan man väl säga ..tränar och kan äta lite gott då och då.
Jag älskar ju att äta gott..bakar som en stolle emellanåt men det mesta ger jag bort äter inte mycket sött…för jag trillar lätt dit då om jag börjar ..det kallas väl socker begär. Det vill jag helst inte trigga igång.
Kan ibland köpa lite godis och tro att jag kan ha det i en skål ..men allt äts upp om det finns och det är väl lika bra det om man tänker på syra angreppet på tänderna så kan man lika bra äta upp allt på en gång och inte småäta lite då och då.
Igår var det min mammas födelsedag 17 Februari 1939.
Tänker mycket på min mamma och jag saknar henne oerhört likaså min pappa saknar jag och tänker att de borde ha fått leva längre. Deras slut blev inte som någon av oss trott och det är väl tur att man inte vet om i förväg hur det ska bli. Man ska leva i nuet och ta vara på varje dag.
Till detta hus på höjen med Vättern i bakgrunden kom min mamma då hon och hennes bror skickades hit till Sverige under kriget.
Mamma blev fosterbarn hos Lisa och Aron Rebeskow. Aron var av Italiensk härkomst därav kom efternamnet.
Nu är både mammas och pappas tid över här på jorden ..mamma som bodde på demenshem och pappa som slapp komma dit. Så som det är i vården nu kan jag ändå tänka att det är skönt att de är borta. Pappa våndades så över att se hur mamma hade det och som vi kämpade för att hon skulle få det bra.
Det är så jag tänker oxå att sluta sitt liv på hemmet är inget att se fram emot.
SES!
En annan fas
Posted 4 december, 2019
on:- I: Aftonbladetblogg | drömmar | kärlek | mamma | Minnen | Semester | sorg | svartvitt | Vardagliga ting | vetenskap
- 4 Comments
Bättringsvägen är lång men nu kan jag ändå märka att jag börjar komma tillbaka igen.. när man är dålig så gör man inte så mycket annat än byter soffhörn då och då för att inte få skavsår i ändan
Åh det är så långtråkigt med långvariga förkylningar..jag har varit helt matt och orkeslös.
Nu har jag kommit in i host-fasen..hostar och hostar och hostar.
Hostattacker from hell…äter starka halstabletter och fiser så fort jag hostar för halstabletterna gör att jag blir fisig..det får jag stå ut med bara för tabletterna hjälper. Problemet är ju när jag hostar då jag är i affären bland folk..då får jag lite diskret gå undan och hoppas att det inte märks. De luktar inte som tur är..pruttarna 🙂
Hur kom jag in på detta ämne ..hahaha ni ser även humorn är tillbaka så då måste jag väl ändå vara på bättringsvägen?
Ok ..var iväg med yngsta dottern idag ..hon skulle hälsa på en kompis på sjukhuset och då gjorde jag lite ärende under tiden. Snart är det jul det har nog inte undgått någon ..så jag åkte till shoppingcentret för att se om jag hittade något att ge bort i julklapp. jag tok köper inte klappar längre. Som ni kanske vet gillar jag inte julens hysteri.
Men idag ville jag finna något åt dottern att ta med över Atlanten till Kalifornien. Hon åker dit nu igen till sin stora kärlek och då vill jag att hon ger föräldrarna och kärleken några klappar.
Det är svårt med presenter till någon man inte känner men jag köpte en köks handduk med svenska motiv och landskapsnamn på. Det blir nog bra med det är ju tanken som räknas. Dottern skickar jag oxå med en liten klapp ..får se vad det blir. Hon kanske läser här inne så jag avslöjar inget.
Jag har ju varit sjukskriven och har därför sämre med pengar denna månad så jag kommer ha lite svårt med att köpa julklappar så jag får rätta mig efter det. Nu tog jag ut mina kvarvarande semester dagar för att slippa förlora för mycket pengar nästa löning. Suck ..det är vad det är hälsan går före ekonomin i detta läget.
Det ordnar sig jag kan ju om jag vill handla lite på mellandagsrean istället det har jag sagt varje år att jag ska köpa klappar då och ge på nyårsafton istället..så får det bli i år då jag jobbar i jul. Genialiskt! eller inte ..för det är nästan än värre i butikerna då rean startar!
När jag hämtar dottern efter sjukhusbesöket ..kommer hennes väninna med ut på stapplande steg svag och blek ..hon har legat nedsövd i 2 veckor av anledningar jag inte tänker skriva här. Nu var hon på bättringsvägen igen ..och vi får hoppas att hon tillfrisknar fort.
Sen möter jag en bekant till ..andra gången på kort tid ..lite konstigt..hon var min mammas kontaktman på demenshemmet så vi känner varandra på det viset. Hon berättar att hon varit och opererat in en port..för hon har bröstcancer. Åh nej vad säger man jag gnäller över en långdragen förkylning…det går ju inte att jämföra. Vi pratar en stund och hon berättar att hon ska få behandling nu 2 ggr i veckan så hon får ingen rolig jul. Hon inser att hon inte kommer orka men så säger hon ..jag kan kanske åka till Ullared på annandagen och köpa julklappar då brukar det inte va så mycket folk ..de vet jag ett år åkte vi på denna dag och det var nästan tomt då de flesta är hemma och firar jul. Så stark gjort att vilja berätta för mig om sin situation..för vi träffas ju inte så ofta längre ..efter att mamma dog. Hon var hoppfull om att bli frisk. Hopp..är bra att ha tappar man hoppet och tron så är det nog svårare att ta sig igenom svårigheter. Jag sa att jag lever i nuet och tar varje dag som den kommer och hon sa likadant för man vet ju aldrig när det tar slut.
Jag tänkte då jag åkte hem att livet är så orättvist!
Soon Im back..
Posted 21 augusti, 2019
on:- I: Aftonbladetblogg | drömmar | Glädje | mamma | Pappa
- 9 Comments
Har haft fullt upp med att måla om mitt kök denna sommar och det blev klar på 6 veckor. Jippie!
Har oxå fört en annan slags utmaning denna sommar som heter Undersköterskeupproret. Finns en sida på FB där vi har samlat oss och nu på torsdag lämnas våra protestlistor in till regeringen 14 000 underskrifter om inte än mer har vi fått in. Socialminister Lena Hallengren kommer att ta emot listan!
FB sidan startades av två Stockholmstjejer ..Marie Wiberg och Jenny Klingstam.
Uppror sker på flera platser: Stockholm Borlänge Skurup Tingsryd Jönköping och Tranås.
Så håll ögonen öppna och följ gärna vårt uppror mot bättre villkor för oss Undersköterskor. Vi har liksom tröttnat på alla försämringar som kallas förbättringar. Allt handlar om ekonomi såklart.
Det håller inte att försämra villkoren för en yrkesgrupp som måste bli mer attraktiv för att vi ska klara av äldreomsorgen, nu och i framtiden. Vår kamp har bara börjat det kommer inte att sluta med detta upproret. Vi ska fortsätta kämpa för bättre arbetsvillkor med rimliga scheman, löner och arbetstider som går att kombinera med familjeliv och fritid.
Det handlar om välfärd som man inte kan skära ner på ..för vi blir ju fler och fler äldre ..och alla kommer vi bli gamla någon gång.
Man kan väl säga att vår kamp är en kamp för alla människor i hela vårt land.
Vi värnar om de vi vårdar och ger omsorg till det är oxå för deras skull vi nu tillsammans måste göra oss hörda för att orka fortsätta jobba i ett yrke som är så viktigt, vi gör ju stor skillnad och ger många en meningsfull tillvaro. Man ska kunna vara trygg i att åldras och veta att om man behöver så ska man få hjälp.
Nu låter det som jag skriver att tal ..jo då jag ska tala vid rådhuset här i min lilla stad imorgon där vi ska manifestera mot alla nedskärningar. Jobbar inatt så det blir till att dygna imon ..tröttmössa på och så går det säkert jättebra.
Jag är ingen talare så önska mig lycka till!
Tillsammans är vi starka!
SES!
Nedräkning
Posted 13 maj, 2019
on:- I: Aftonbladetblogg | Bilder | bra dagar | cykelturer | drömmar | födelsedagar | längtan | mamma | Semester
- Kommentera
Endast 2 jobbnätter kvar sen så har jag efterlängtad semester.
Denna veckan är dock lite körig..blir lätt så när man ska iväg någonstans att det hopar sig på slutet. Jag säger bara jisses..imon ska jag växla in lite euro..tar med mig min jobbarkompis som bodyguard..vågar inte gå till växlingskontoret ensam..så försiktig har jag blivit de senaste åren att jag har planer för hur jag ska gå till väga när jag ska göra saker.
Inte helt obefogat heller min nattkollega som cyklar till jobbet som jag gör ..trodde sig ta en säkrare väg då hon cyklar genom stan istället för omvägen runt på småvägar. Visst i fredags kväll blev hon stoppad mitt på cykelvägen nere i city av ett gäng ”icke” svenskar som drog tag i både henne och cykeln. De skrattade och hånade henne kallade henne både det ena än det andra och höll fast henne. Hon kom undan helt förskräckt och skrämd. Helt skakig då hon fruktade för sitt liv. Ja jag säger då det vid halv 9 på kvällen och fortfarande ljust ute då man tror sig vara helt säker..så händer detta.
Jag har cyklat i flera år till jobbet och jag får smsa dottern då jag är framme på jobbet säker. ..för hon är mer rädd än jag då jag ger mig iväg att det ska hända mig något på vägen. Ja ja min och hennes oro är nu befogad. Man kan inte vara säker på att inget ska hända det har vi ju bevis på nu.
Det tar mig inte ens 5 min till mitt jobb så antingen går jag eller cyklar. Visst skulle det vara säkrare att ta bilen..men den tar jag bara i yttersta nödfall. Vill ens inte ha bilen stående på parkeringen utanför jobbet..så många gånger som kollegorna haft inbrott i sina bilar så vill jag absolut inte ha den ståendes där. Så jag kommer fortsätta att cykla eller gå.
På onsdag får jag dock ta med bilen..för torsdag morgon mellan nätter ska jag till kommunhälsan för en hälsokontroll. Fanns ingen annan tid innan sommaren så det får väl gå.
Hela onsdagen är körd..först schemamöte till 12…hem en vända och så frissan kl 15 ..hem igen och så fackligt möte om pensionerna vid 18..och så en natt på det..ja ja ni ser vad det kör till sig. Det har liksom fyllts på med viktiga ting nu de senaste veckorna. Det kan kännas motigt då jag vet att det är mycket som ska fixas innan resan..packas ska det men det gör jag ganska snabbt..har börjat plocka i necessär grejerna ..för jag vill inget glömma. Kläderna är det minsta bekymret..men jag brukar packa lite i överkant för man vill ju ha lite att byta med . 14 dagar ska jag vara iväg ..men jag packar ganska smart ändå.
På söndag åker jag och syrran ..så skönt det ska bli ..slippa jobb hetsen med alla förändringar som nu står för dörren… då man känner oro och stress inför hur det ska bli…med schema och med chefen. Jag kan ju inte heller vara med 29 maj på kommunhälsans möte där vi ska få se rapporten om läget på arbetsplatsen. Vi vet alla att situationen inte är bra ..med bemanningskrav, rekryterings svårigheter och allt vad det drar med sig.
Jag får bara släppa allt detta och koppla bort allt jobb snick snack på min semester.
Jag ska i allafall gå på schemamötet och få lite info om vad som kommer att ske. Vi har ju ett skitschema nu och vi har lämnat in ett mycket bättre förslag men se chefen vill alltid ha sista ordet. Ett kontrollfreak till chef är vad vi fått..där allt ansvar tagits ifrån oss där våra alla våra rättigheter blivit till skyldigheter.
Vi ska ingen långledighet få längre ..och endast 2 dagar ledigt på helgen för så har minsann de det som jobbar i administrationen. Men jisses de är ju alltid lediga röda dagar och inte vi på golvet..så jag fattar inte hur denna människa tänker. Hoppas hoppas att schemaläggaren är vettig.
Ni fattar kanske att jag har längtat bort? Semester semester hägrar alltid så här års..nu mer än någonsin längtar jag bort ett tag för att liksom ladda och samla energi för att orka jobba 4 veckor när jag kommer åter. Sen har jag 3 veckor till. Jag har så mycket semester att ta ut för jag har inte kunnat ta ut alla dagar under de åren som gått..nej vi har jobbat och slitit och ställt uppför att det ska gå runt. Det är slut med det nu ..nu kommer jag att ta ledigt när jag vill..fast det kan vara lite marigt..sist fick jag avslag på min semesteransökan..1 futtig dag fick jag nej på..så jag och kollegan som oxå fått avslag fick byta och trixa med varandra. Inte lätt att byta på ett skitschema. Så hur ska man bli av med sparade semesterdagar undrar vi ..då vi får avslag då vi försöker minska våra dagar?
Jag har stora funderingar på att försöka hitta ett annat jobb..men hallå jag har kompetensutvecklat mig och satsat på att bli en så bra undersköterska det nu går att bli. Ska jag bara kasta bort all utbildning och kasta in handduken? Jag avvaktar lite till ..sen för jag överväga positivt och negativt och fatta beslut efter det. Vet att det inte är grönare på andra sidan så beslutet att gå sitter långt inne. Jag gör inget förhastat.
Testade ju bemanningen så jag vet att min arbetsplats inte har unika problem ..nej nej de finns överallt.
Jag får ta det med ro helt enkelt..det blir vad det blir så nu är jag i nuet och får ta dag för dag. Det ska jag ..i Grekland ska jag vara och njuta av allt det vackra. Firar även min födelsedag där på Skiatos..inget större partaj kommer det bli ..jag får fira med ett dopp i poolen, en kall frappe och kanske något gott att äta ..får se vad det blir. Hoppas på mycket sol och bad.
Hinner nog inte skriva mer innan jag åker så om sisådär 3 veckor kommer jag nog att uppdatera lite här igen.
SES!
Leva livet …nu ska jag leva livet!
Posted 1 april, 2019
on:- I: Aftonbladetblogg | Bilder | bra dagar | Glädje | kärlek | längtan | mamma | Pappa | Semester | sorg | Vardagliga ting
- Kommentera
Första april …idag betalar jag och min syster resan till Skiatos. 2 veckor i slutet av maj ger vi oss iväg på solsemester..jag behöver återhämtning och ledigt, samla mina tankar, släppa alla tankar och vila.
Det behöver alla ..släppa vardagen och bara vara göra det som faller en in. Jag ser fram emot denna efterlängtade semester mer än någonsin av den enkla anledningen att jag behöver komma bort ett tag för att kunna börja om på nytt då jag kommer hem. Jag behöver hitta tillbaka till mig själv efter många år där jag funnits till för min mamma. Själsligt tunga år fyllda med sorg och oro över min mamma och hennes väl.. öde.
Jag har ju varit mamma till min mamma i många år..med allt vad det nu innebär. Det är verkligen ingen uppoffring jag gjort då jag sett till min mammas bästa. Nej nej det är något för mig självklart att hjälpa mina nära och kära. I över 20 år har jag funnit där och även om man gör det av egen fri vilja så tär det på en.
Man kan väl säga som så att jag satt andra i första rummet väldigt länge och att jag inte tänkt nämnvärt på mina egna behov.. och jag har blir någon som uppfyller andras behov ..och det blir till slut en självklarhet. Det har varit helt frivilligt så det är ingen klagan..men sen mamma dog för snart 2 år sedan ..så blev det ett stort tomrum i mig ..tänk i hela 7 år var jag hos henne minst 2 ggr i veckan. Det blev en helomvändning då hon dog..att gå till mamma var ju en av mina huvudsysselsättningar varje vecka så man kan väl säga att jag tappade kompassen lite i tillvaron.
Jag förstod först då vilken tid jag lagt på att stötta min mamma..när man är mitt i allt så ser man med andra ögon på det man gör ..och det bara flyter på. Nu idag tänker jag att hur hann jag med allt annat då och nu förstår jag varför jag var så trött hela tiden. Så in i norden trött..själsligt trött.
Min semesterresa blir en hyllning till livet..det liv jag nu fortsättningsvis ska leva.
Min mamma och pappa kommer alltid finnas i mina tankar.
Nu ska jag leva vidare ..leva mitt liv och det ska jag göra så bra jag bara kan. Efter så många år med sorg i kroppen så är jag nu redo att släppa det och gå vidare. Sorgen har mattats och saknaden den kommer alltid att finnas där men den får jag leva med…jag har ju alla fina minnen kvar..så nu när sorgeåren är över får jag plocka fram dem och glädjas över allt som vi gjort tillsammans och jag vet att nu är det min tur..det hade både mamma och pappa unnat mig.
NU är det NU!
SES!
Helt mosig
Posted 21 oktober, 2018
on:- I: Aftonbladetblogg | Bilder | galenskap | Glädje | mamma | Minnen | Oförglömmliga händelser | svammel | Vardagliga ting
- Kommentera
Äpplet faller inte långt från päronet..så kanske den här konstnären tänkte då han gjorde detta konstverk. De har legat där de ligger nu i många år det ser man på dem..har bilder någonstans då de är helt nya där min yngsta dotter är med och hon var kanske 5-6 år då..så det är ca 19 år sedan. Väldigt länge sedan..hur kunde det gå så fort..19 år känns som igår. År sätter ju spår det ser man på konstverken ovan..många minnen skapas både bra och mindre bra upplevelser gör att man kanske blir lite kantstött ..som äpplet lätt blir. M … Många minnen …mamma ja det jag ser är ju ett M på äpplet. Majsan vår katt hade ett tecken i pannan som såg ut som ett M..
M som i mos äppelmos ..som jag har gjort den sista veckan..jag är ju mosig i hjärnan av min förkylning så att koka mos har varit en bra syssla ..inte så ansträngande ganska avkopplande att skala och skiva äpplen ..hela 12 kg har jag k´skalat och kokat mos på..4 stora grytor har det blivit.
Fick en hel kasse äpplen av min yngsta dotters farmor som jag inte ville skulle förgås..en äppelpaj och resten mos blev det. Så bra att ha..eller hur?
Annars har jag inte orkat så mycket..min värk gör ju att jag tappar motivation och den påverkar en så mycket att man knappt kan tänka. Träningen har jag fått släppa inte tränat på 2 veckor nu..kände ju att det var något i kroppen som inte stämde ..för jag kunde ju inte ge allt som jag har så som jag brukar. Men att inte kunna träna är frustrerande och jag har ju energi i kroppen som jag inte riktigt vet vad jag ska göra av någonstans..så att koka mos har skingrat tankarna lite och hjälpt mig att avleda mig från att bli frustrerad över att jag inte kan röra på mig som vanligt.
Tankar ja det har jag massor …M igen…tankar som lätt gör min redan mosiga hjärna än mer mosig. Tankar som handlar om hur saker har blivit, varför och åter varför? Jag kan egentligen inte göra så mycket åt det så varför ödsla en enda tanke på det..det är för mig ett sätt att bearbeta inte älta..det är lite som att förhandla med sig själv ja så kan man väl säga.
Något kan jag ändå göra åt det så det ska jag göra och det är det jag samlar MOD till. Ett M till alltså 🙂 Alltså det låter som jag ska göra något jättestort ..egentligen är det inte det ..men för mig krävs det mycket mod ändå även om jag inte räds det jag ska göra så krävs det ändå lite mod. Mer säger jag inte….fortsättning följer …
SES!