Archive for the ‘mamma’ Category
Ledig dag
Posted on: 18 februari, 2020
- I: Aftonbladetblogg | Bilder | bra dagar | Glädje | kärlek | längtan | mamma | mat | Pappa | Semester | träning | Vardagliga ting
- Kommentera
Bokat tid för passfotografering..upptäckte att mitt pass går ut in juli. Jag åker ju till Skiathos i maj ..så det är väl lika bra att passa på och göra ett nytt. Om vi nu kommer iväg..men det hoppas jag ..tänker på hur det här Coronaviruset utvecklar sig. Det är läskigt med virusar som inget bot finnes mot.
Hoppas att det värsta är över i slutet av maj då vi åker.
Idag har jag bokat tvättstugan, fick ett ryck igår och tänkte tvätta kuddar täcken och bäddmadrasser…inte gjort det på väldans länge. Tvättar ju mest uppe i lägenheten vilket gör att jag kan tvätta lite då och då. Slipper de långa tvättpassen i stuga och allt spring upp och ner. Det tar ju mycket av min tid som jag istället vill ha till gymmet. Hm..denna vecka blir det mindre träning..om jag inte får för mig att ta ett förmiddagspass i gymmet i morgon. Får se hur dagsformen känns då.
Igår var jag på ett Powerbox pass ..ojoj jag som mestadels bara spinnat nu det sista året fick använda lite andra muskler än jag brukar..haha fick även känna på lite mjölksyra i armarna ..det var länge sedan. Jaja tufft och jobbigt ska de va och jag kan inte låta bli att ta i allt vad jag har när jag tränar. Så idag trodde jag att jag skulle få värsta träningsvärken ..men det känns inte så mycket ändå..bara lite i armmusklerna. Magmusklerna fick sig oxå en omgång..situps gjordes och ja jag vet att jag fuskat med magens muskler så de var ju bra att de fick jobba. Alltså det är ju magen jag behöver träna har fått bukfett som jag aldrig förr haft.
Det är väl typ för att ha något att ta av om det skulle behövas någon gång. Men jag vill inte se ut som en airbag..kan ju inte ha kjol längre då jag ser gravid ut och kjolen blir som ett tält. Hm..egentligen är jag inte så kroppsfixerad jag trivs ganska bra ..men kan bara inte använda vilka kläder som helst då magen putar för mycket. Så jag går mest i byxor, jeans och shorts. Vissa klänningar går oxå bra men är ingen klänningstypen egentligen.
Klänningar är snyggt på andra inte på mig. Men jag har köpt några nu ändå för det är ett väldigt skönt plagg att bära speciellt om det är varmt. Men låren har en tendens att klibba ihop så då använder jag korta cykelbyxor under.
Alltså kroppar förändras med åren det bara är så..hormonförändringar då man är i menopaus gör att vissa lägger på sig kilon man inte vill ha ..jag är en av dessa ”vissa”
Det jag har svårast för är ändå magens omfång. Men jag kan leva med den som den är ..tänker att lite träning varje vecka håller kroppen lite i trim och det skadar inte att låta den jobba lite för födan den får i sig.
Jag kompenserar kan man väl säga ..tränar och kan äta lite gott då och då.
Jag älskar ju att äta gott..bakar som en stolle emellanåt men det mesta ger jag bort äter inte mycket sött…för jag trillar lätt dit då om jag börjar ..det kallas väl socker begär. Det vill jag helst inte trigga igång.
Kan ibland köpa lite godis och tro att jag kan ha det i en skål ..men allt äts upp om det finns och det är väl lika bra det om man tänker på syra angreppet på tänderna så kan man lika bra äta upp allt på en gång och inte småäta lite då och då.
Igår var det min mammas födelsedag 17 Februari 1939.
Tänker mycket på min mamma och jag saknar henne oerhört likaså min pappa saknar jag och tänker att de borde ha fått leva längre. Deras slut blev inte som någon av oss trott och det är väl tur att man inte vet om i förväg hur det ska bli. Man ska leva i nuet och ta vara på varje dag.
Till detta hus på höjen med Vättern i bakgrunden kom min mamma då hon och hennes bror skickades hit till Sverige under kriget.
Mamma blev fosterbarn hos Lisa och Aron Rebeskow. Aron var av Italiensk härkomst därav kom efternamnet.
Nu är både mammas och pappas tid över här på jorden ..mamma som bodde på demenshem och pappa som slapp komma dit. Så som det är i vården nu kan jag ändå tänka att det är skönt att de är borta. Pappa våndades så över att se hur mamma hade det och som vi kämpade för att hon skulle få det bra.
Det är så jag tänker oxå att sluta sitt liv på hemmet är inget att se fram emot.
SES!
En annan fas
Posted on: 4 december, 2019
- I: Aftonbladetblogg | drömmar | kärlek | mamma | Minnen | Semester | sorg | svartvitt | Vardagliga ting | vetenskap
- 4 Comments
Bättringsvägen är lång men nu kan jag ändå märka att jag börjar komma tillbaka igen.. när man är dålig så gör man inte så mycket annat än byter soffhörn då och då för att inte få skavsår i ändan
Åh det är så långtråkigt med långvariga förkylningar..jag har varit helt matt och orkeslös.
Nu har jag kommit in i host-fasen..hostar och hostar och hostar.
Hostattacker from hell…äter starka halstabletter och fiser så fort jag hostar för halstabletterna gör att jag blir fisig..det får jag stå ut med bara för tabletterna hjälper. Problemet är ju när jag hostar då jag är i affären bland folk..då får jag lite diskret gå undan och hoppas att det inte märks. De luktar inte som tur är..pruttarna 🙂
Hur kom jag in på detta ämne ..hahaha ni ser även humorn är tillbaka så då måste jag väl ändå vara på bättringsvägen?
Ok ..var iväg med yngsta dottern idag ..hon skulle hälsa på en kompis på sjukhuset och då gjorde jag lite ärende under tiden. Snart är det jul det har nog inte undgått någon ..så jag åkte till shoppingcentret för att se om jag hittade något att ge bort i julklapp. jag tok köper inte klappar längre. Som ni kanske vet gillar jag inte julens hysteri.
Men idag ville jag finna något åt dottern att ta med över Atlanten till Kalifornien. Hon åker dit nu igen till sin stora kärlek och då vill jag att hon ger föräldrarna och kärleken några klappar.
Det är svårt med presenter till någon man inte känner men jag köpte en köks handduk med svenska motiv och landskapsnamn på. Det blir nog bra med det är ju tanken som räknas. Dottern skickar jag oxå med en liten klapp ..får se vad det blir. Hon kanske läser här inne så jag avslöjar inget.
Jag har ju varit sjukskriven och har därför sämre med pengar denna månad så jag kommer ha lite svårt med att köpa julklappar så jag får rätta mig efter det. Nu tog jag ut mina kvarvarande semester dagar för att slippa förlora för mycket pengar nästa löning. Suck ..det är vad det är hälsan går före ekonomin i detta läget.
Det ordnar sig jag kan ju om jag vill handla lite på mellandagsrean istället det har jag sagt varje år att jag ska köpa klappar då och ge på nyårsafton istället..så får det bli i år då jag jobbar i jul. Genialiskt! eller inte ..för det är nästan än värre i butikerna då rean startar!
När jag hämtar dottern efter sjukhusbesöket ..kommer hennes väninna med ut på stapplande steg svag och blek ..hon har legat nedsövd i 2 veckor av anledningar jag inte tänker skriva här. Nu var hon på bättringsvägen igen ..och vi får hoppas att hon tillfrisknar fort.
Sen möter jag en bekant till ..andra gången på kort tid ..lite konstigt..hon var min mammas kontaktman på demenshemmet så vi känner varandra på det viset. Hon berättar att hon varit och opererat in en port..för hon har bröstcancer. Åh nej vad säger man jag gnäller över en långdragen förkylning…det går ju inte att jämföra. Vi pratar en stund och hon berättar att hon ska få behandling nu 2 ggr i veckan så hon får ingen rolig jul. Hon inser att hon inte kommer orka men så säger hon ..jag kan kanske åka till Ullared på annandagen och köpa julklappar då brukar det inte va så mycket folk ..de vet jag ett år åkte vi på denna dag och det var nästan tomt då de flesta är hemma och firar jul. Så stark gjort att vilja berätta för mig om sin situation..för vi träffas ju inte så ofta längre ..efter att mamma dog. Hon var hoppfull om att bli frisk. Hopp..är bra att ha tappar man hoppet och tron så är det nog svårare att ta sig igenom svårigheter. Jag sa att jag lever i nuet och tar varje dag som den kommer och hon sa likadant för man vet ju aldrig när det tar slut.
Jag tänkte då jag åkte hem att livet är så orättvist!
Soon Im back..
Posted on: 21 augusti, 2019
- I: Aftonbladetblogg | drömmar | Glädje | mamma | Pappa
- 9 Comments
Har haft fullt upp med att måla om mitt kök denna sommar och det blev klar på 6 veckor. Jippie!
Har oxå fört en annan slags utmaning denna sommar som heter Undersköterskeupproret. Finns en sida på FB där vi har samlat oss och nu på torsdag lämnas våra protestlistor in till regeringen 14 000 underskrifter om inte än mer har vi fått in. Socialminister Lena Hallengren kommer att ta emot listan!
FB sidan startades av två Stockholmstjejer ..Marie Wiberg och Jenny Klingstam.
Uppror sker på flera platser: Stockholm Borlänge Skurup Tingsryd Jönköping och Tranås.
Så håll ögonen öppna och följ gärna vårt uppror mot bättre villkor för oss Undersköterskor. Vi har liksom tröttnat på alla försämringar som kallas förbättringar. Allt handlar om ekonomi såklart.
Det håller inte att försämra villkoren för en yrkesgrupp som måste bli mer attraktiv för att vi ska klara av äldreomsorgen, nu och i framtiden. Vår kamp har bara börjat det kommer inte att sluta med detta upproret. Vi ska fortsätta kämpa för bättre arbetsvillkor med rimliga scheman, löner och arbetstider som går att kombinera med familjeliv och fritid.
Det handlar om välfärd som man inte kan skära ner på ..för vi blir ju fler och fler äldre ..och alla kommer vi bli gamla någon gång.
Man kan väl säga att vår kamp är en kamp för alla människor i hela vårt land.
Vi värnar om de vi vårdar och ger omsorg till det är oxå för deras skull vi nu tillsammans måste göra oss hörda för att orka fortsätta jobba i ett yrke som är så viktigt, vi gör ju stor skillnad och ger många en meningsfull tillvaro. Man ska kunna vara trygg i att åldras och veta att om man behöver så ska man få hjälp.
Nu låter det som jag skriver att tal ..jo då jag ska tala vid rådhuset här i min lilla stad imorgon där vi ska manifestera mot alla nedskärningar. Jobbar inatt så det blir till att dygna imon ..tröttmössa på och så går det säkert jättebra.
Jag är ingen talare så önska mig lycka till!
Tillsammans är vi starka!
SES!
Nedräkning
Posted on: 13 maj, 2019
- I: Aftonbladetblogg | Bilder | bra dagar | cykelturer | drömmar | födelsedagar | längtan | mamma | Semester
- Kommentera
Endast 2 jobbnätter kvar sen så har jag efterlängtad semester.
Denna veckan är dock lite körig..blir lätt så när man ska iväg någonstans att det hopar sig på slutet. Jag säger bara jisses..imon ska jag växla in lite euro..tar med mig min jobbarkompis som bodyguard..vågar inte gå till växlingskontoret ensam..så försiktig har jag blivit de senaste åren att jag har planer för hur jag ska gå till väga när jag ska göra saker.
Inte helt obefogat heller min nattkollega som cyklar till jobbet som jag gör ..trodde sig ta en säkrare väg då hon cyklar genom stan istället för omvägen runt på småvägar. Visst i fredags kväll blev hon stoppad mitt på cykelvägen nere i city av ett gäng ”icke” svenskar som drog tag i både henne och cykeln. De skrattade och hånade henne kallade henne både det ena än det andra och höll fast henne. Hon kom undan helt förskräckt och skrämd. Helt skakig då hon fruktade för sitt liv. Ja jag säger då det vid halv 9 på kvällen och fortfarande ljust ute då man tror sig vara helt säker..så händer detta.
Jag har cyklat i flera år till jobbet och jag får smsa dottern då jag är framme på jobbet säker. ..för hon är mer rädd än jag då jag ger mig iväg att det ska hända mig något på vägen. Ja ja min och hennes oro är nu befogad. Man kan inte vara säker på att inget ska hända det har vi ju bevis på nu.
Det tar mig inte ens 5 min till mitt jobb så antingen går jag eller cyklar. Visst skulle det vara säkrare att ta bilen..men den tar jag bara i yttersta nödfall. Vill ens inte ha bilen stående på parkeringen utanför jobbet..så många gånger som kollegorna haft inbrott i sina bilar så vill jag absolut inte ha den ståendes där. Så jag kommer fortsätta att cykla eller gå.
På onsdag får jag dock ta med bilen..för torsdag morgon mellan nätter ska jag till kommunhälsan för en hälsokontroll. Fanns ingen annan tid innan sommaren så det får väl gå.
Hela onsdagen är körd..först schemamöte till 12…hem en vända och så frissan kl 15 ..hem igen och så fackligt möte om pensionerna vid 18..och så en natt på det..ja ja ni ser vad det kör till sig. Det har liksom fyllts på med viktiga ting nu de senaste veckorna. Det kan kännas motigt då jag vet att det är mycket som ska fixas innan resan..packas ska det men det gör jag ganska snabbt..har börjat plocka i necessär grejerna ..för jag vill inget glömma. Kläderna är det minsta bekymret..men jag brukar packa lite i överkant för man vill ju ha lite att byta med . 14 dagar ska jag vara iväg ..men jag packar ganska smart ändå.
På söndag åker jag och syrran ..så skönt det ska bli ..slippa jobb hetsen med alla förändringar som nu står för dörren… då man känner oro och stress inför hur det ska bli…med schema och med chefen. Jag kan ju inte heller vara med 29 maj på kommunhälsans möte där vi ska få se rapporten om läget på arbetsplatsen. Vi vet alla att situationen inte är bra ..med bemanningskrav, rekryterings svårigheter och allt vad det drar med sig.
Jag får bara släppa allt detta och koppla bort allt jobb snick snack på min semester.
Jag ska i allafall gå på schemamötet och få lite info om vad som kommer att ske. Vi har ju ett skitschema nu och vi har lämnat in ett mycket bättre förslag men se chefen vill alltid ha sista ordet. Ett kontrollfreak till chef är vad vi fått..där allt ansvar tagits ifrån oss där våra alla våra rättigheter blivit till skyldigheter.
Vi ska ingen långledighet få längre ..och endast 2 dagar ledigt på helgen för så har minsann de det som jobbar i administrationen. Men jisses de är ju alltid lediga röda dagar och inte vi på golvet..så jag fattar inte hur denna människa tänker. Hoppas hoppas att schemaläggaren är vettig.
Ni fattar kanske att jag har längtat bort? Semester semester hägrar alltid så här års..nu mer än någonsin längtar jag bort ett tag för att liksom ladda och samla energi för att orka jobba 4 veckor när jag kommer åter. Sen har jag 3 veckor till. Jag har så mycket semester att ta ut för jag har inte kunnat ta ut alla dagar under de åren som gått..nej vi har jobbat och slitit och ställt uppför att det ska gå runt. Det är slut med det nu ..nu kommer jag att ta ledigt när jag vill..fast det kan vara lite marigt..sist fick jag avslag på min semesteransökan..1 futtig dag fick jag nej på..så jag och kollegan som oxå fått avslag fick byta och trixa med varandra. Inte lätt att byta på ett skitschema. Så hur ska man bli av med sparade semesterdagar undrar vi ..då vi får avslag då vi försöker minska våra dagar?
Jag har stora funderingar på att försöka hitta ett annat jobb..men hallå jag har kompetensutvecklat mig och satsat på att bli en så bra undersköterska det nu går att bli. Ska jag bara kasta bort all utbildning och kasta in handduken? Jag avvaktar lite till ..sen för jag överväga positivt och negativt och fatta beslut efter det. Vet att det inte är grönare på andra sidan så beslutet att gå sitter långt inne. Jag gör inget förhastat.
Testade ju bemanningen så jag vet att min arbetsplats inte har unika problem ..nej nej de finns överallt.
Jag får ta det med ro helt enkelt..det blir vad det blir så nu är jag i nuet och får ta dag för dag. Det ska jag ..i Grekland ska jag vara och njuta av allt det vackra. Firar även min födelsedag där på Skiatos..inget större partaj kommer det bli ..jag får fira med ett dopp i poolen, en kall frappe och kanske något gott att äta ..får se vad det blir. Hoppas på mycket sol och bad.
Hinner nog inte skriva mer innan jag åker så om sisådär 3 veckor kommer jag nog att uppdatera lite här igen.
SES!
Sinnesro
Posted on: 7 maj, 2019
- I: Aftonbladetblogg | barnen mina | Bilder | bra dagar | drömmar | Glädje | kärlek | längtan | mamma | Pappa | Semester | sorg | träning | Vardagliga ting
- 9 Comments
Jobba, äta, träna och sova..jobba. äta, träna och sova..så ser mitt liv ut just nu..det upprepar sig..och visst kan det vara bra att allt går på räls men jag tycker att det blir lite väl statiskt..nästan tråkigt att inte ha utrymme till att vara lite lite spontan.
Jag cyklar ändå en hel del när väder tillåter och det är verkligen fantastiskt för själen att bara cykla på rätt ut i naturen. Jag insuper allt det vackra och tömmer mig på onödigt som jag samlat på mig och gör plats för bra energier igen. Så är det jag kan bara vara i naturen och sitta och titta och tiden liksom stannar. Man hamnar som i ett tomrum ..där tid och rum är där du är just då.
Det är en härlig känsla..som infinner och då ser jag än starkare hur vackert allt är. Allt blir klarare med en skärpa som är knivskarp sådant som man annars bara hastar förbi och knappast hinner se.
Som detta träd som står borta på kyrkogården utanför vår lilla stad ..nedanför minneslunden. Det måste ha stått där i en evighet ..så stort och stolt det har hunnit växa upp under alla dessa år. Det har stått där och sugit åt sig näring och växt sig större och starkare är efter år. Nu ger det skugga åt de gravar som står i backen. När solen skiner igenom dess grenar gör det begravningsplatsen till en helt magisk nästan trolsk plats. Här stannar jag en stund för att sugas upp av det magiska bli ett med naturen ..och jag fotograferar och försöker att fånga det magiska som är större i verkligheten än det blir på bild.
En bit bort ligger kapellet där vi tagit farväl av både farfar, mor och far.
Så jag brukar cykla förbi här..då och då..även om de minas gravplats finns på en annan kyrkogård så är platsen betydelsefull för mig. Jag strosar omkring bland gravarna och finner en del namn som jag känner igen..jaha tänker jag det är här er plats är bort i backen nedanför minneslunden har ni er plats.
Dit där solstrålar letar sig fram om den skiner tills fram på eftermiddagstimmarna. En så vacker plats och jag förstår varför man valt att ha en begravningsplats just här.
Idag blir det ingen cykeltur ..nej jag laddar inför ett nattpass så jag degar runt här hemma i nattlinne. Imon blir det knappast någon sömn alls ..har tagit ledigt för att följa med dottern till Köpenhamn igen ..hennes flickvän kommer hit för att stanna i 3 veckor och dottern vill inte hämta henna ensam på Kastrup. Så jag tar ledigt sover 3 1/2 tim och så ger vi oss av.
Varför gör jag så här det sliter oerhört på kroppen min ? Jag gör det såklart för dotterns skull…och jag vet ju att snart är det semester för mig. 2 veckor i Grekland så jag känner att jag kommer få min återhämtning snart.
Fast nästa vecka kör det åter ihop sig på mina jobbpass..då jag går på ska jag på schemamöte 8:30..frisören 15:00 och ett fackmöte kl 18..sen direkt till jobbet..och på morgonen då jag går av direkt in till kommunhälsan för hälsoundersökning. Inte optimalt men hälsan ska undersökas prover ska tas för det är inte gjort nu på 5 år. Ojoj tänk va det kan köra ihop sig.
Jag tänker att jag kommer orka ändå..semestern hägrar och jag kommer få ha ledigt i 14 dagar där jag kan sova bada sola och ha det gott.
Men när man tänker efter så är det egentligen inte en rimlig agenda. Schemamötet är det bara jag som kan gå på..och det är viktigt för stora förändringar kommer ske och då behöver vi vara med och på..för att kunna om det nu är möjligt styra lite. Vi får se hur det blir med det..vi har en chef som inte verkar ha någon som helst insikt om hur ett bra hållbart schema ska se ut..hon ser bara till att göra det så dåligt som möjligt verkar det som.
Det schemat vi går på nu finnes ingen som helst tid för återhämtning..jag har ändå en hel ledig helg ..1 helg av 5. De andra 3 är inne varje helg antingen fre lör ..eller lör sön ..eller enkel söndag. Helgalet är vad det är …varannan helg ska vi nu få..det låter väl sisådär när man har i bakhuvudet att hon anser att söndagen inte tillhör helgen..så den börjar vi vår vecka med.
Orka. Tur att jag har kondition och att jag har pressat mig så att jag förbättrat min kondition..och orkar ligga mer nära min maxpuls då jag kör spinning på gymmet. Det är väl ändå lite lustigt ..att då jag känner mig trött och orkeslös så kör jag mina bästa gympass. Det sporrar mig väl att köra i motvind..för jobbiga pass är det men jag känner ändå att jag kan ge allt vad jag har.
Fackmötet jag ska på handlar om våra pensioner ..så det är jag oxå angelägen om att gå på..för att få lite info om vad som stundar på ålderns höst när det lider mot pension.
SES!
Leva livet …nu ska jag leva livet!
Posted on: 1 april, 2019
- I: Aftonbladetblogg | Bilder | bra dagar | Glädje | kärlek | längtan | mamma | Pappa | Semester | sorg | Vardagliga ting
- Kommentera
Första april …idag betalar jag och min syster resan till Skiatos. 2 veckor i slutet av maj ger vi oss iväg på solsemester..jag behöver återhämtning och ledigt, samla mina tankar, släppa alla tankar och vila.
Det behöver alla ..släppa vardagen och bara vara göra det som faller en in. Jag ser fram emot denna efterlängtade semester mer än någonsin av den enkla anledningen att jag behöver komma bort ett tag för att kunna börja om på nytt då jag kommer hem. Jag behöver hitta tillbaka till mig själv efter många år där jag funnits till för min mamma. Själsligt tunga år fyllda med sorg och oro över min mamma och hennes väl.. öde.
Jag har ju varit mamma till min mamma i många år..med allt vad det nu innebär. Det är verkligen ingen uppoffring jag gjort då jag sett till min mammas bästa. Nej nej det är något för mig självklart att hjälpa mina nära och kära. I över 20 år har jag funnit där och även om man gör det av egen fri vilja så tär det på en.
Man kan väl säga som så att jag satt andra i första rummet väldigt länge och att jag inte tänkt nämnvärt på mina egna behov.. och jag har blir någon som uppfyller andras behov ..och det blir till slut en självklarhet. Det har varit helt frivilligt så det är ingen klagan..men sen mamma dog för snart 2 år sedan ..så blev det ett stort tomrum i mig ..tänk i hela 7 år var jag hos henne minst 2 ggr i veckan. Det blev en helomvändning då hon dog..att gå till mamma var ju en av mina huvudsysselsättningar varje vecka så man kan väl säga att jag tappade kompassen lite i tillvaron.
Jag förstod först då vilken tid jag lagt på att stötta min mamma..när man är mitt i allt så ser man med andra ögon på det man gör ..och det bara flyter på. Nu idag tänker jag att hur hann jag med allt annat då och nu förstår jag varför jag var så trött hela tiden. Så in i norden trött..själsligt trött.
Min semesterresa blir en hyllning till livet..det liv jag nu fortsättningsvis ska leva.
Min mamma och pappa kommer alltid finnas i mina tankar.
Nu ska jag leva vidare ..leva mitt liv och det ska jag göra så bra jag bara kan. Efter så många år med sorg i kroppen så är jag nu redo att släppa det och gå vidare. Sorgen har mattats och saknaden den kommer alltid att finnas där men den får jag leva med…jag har ju alla fina minnen kvar..så nu när sorgeåren är över får jag plocka fram dem och glädjas över allt som vi gjort tillsammans och jag vet att nu är det min tur..det hade både mamma och pappa unnat mig.
NU är det NU!
SES!
Helt mosig
Posted on: 21 oktober, 2018
- I: Aftonbladetblogg | Bilder | galenskap | Glädje | mamma | Minnen | Oförglömmliga händelser | svammel | Vardagliga ting
- Kommentera
Äpplet faller inte långt från päronet..så kanske den här konstnären tänkte då han gjorde detta konstverk. De har legat där de ligger nu i många år det ser man på dem..har bilder någonstans då de är helt nya där min yngsta dotter är med och hon var kanske 5-6 år då..så det är ca 19 år sedan. Väldigt länge sedan..hur kunde det gå så fort..19 år känns som igår. År sätter ju spår det ser man på konstverken ovan..många minnen skapas både bra och mindre bra upplevelser gör att man kanske blir lite kantstött ..som äpplet lätt blir. M … Många minnen …mamma ja det jag ser är ju ett M på äpplet. Majsan vår katt hade ett tecken i pannan som såg ut som ett M..
M som i mos äppelmos ..som jag har gjort den sista veckan..jag är ju mosig i hjärnan av min förkylning så att koka mos har varit en bra syssla ..inte så ansträngande ganska avkopplande att skala och skiva äpplen ..hela 12 kg har jag k´skalat och kokat mos på..4 stora grytor har det blivit.
Fick en hel kasse äpplen av min yngsta dotters farmor som jag inte ville skulle förgås..en äppelpaj och resten mos blev det. Så bra att ha..eller hur?
Annars har jag inte orkat så mycket..min värk gör ju att jag tappar motivation och den påverkar en så mycket att man knappt kan tänka. Träningen har jag fått släppa inte tränat på 2 veckor nu..kände ju att det var något i kroppen som inte stämde ..för jag kunde ju inte ge allt som jag har så som jag brukar. Men att inte kunna träna är frustrerande och jag har ju energi i kroppen som jag inte riktigt vet vad jag ska göra av någonstans..så att koka mos har skingrat tankarna lite och hjälpt mig att avleda mig från att bli frustrerad över att jag inte kan röra på mig som vanligt.
Tankar ja det har jag massor …M igen…tankar som lätt gör min redan mosiga hjärna än mer mosig. Tankar som handlar om hur saker har blivit, varför och åter varför? Jag kan egentligen inte göra så mycket åt det så varför ödsla en enda tanke på det..det är för mig ett sätt att bearbeta inte älta..det är lite som att förhandla med sig själv ja så kan man väl säga.
Något kan jag ändå göra åt det så det ska jag göra och det är det jag samlar MOD till. Ett M till alltså 🙂 Alltså det låter som jag ska göra något jättestort ..egentligen är det inte det ..men för mig krävs det mycket mod ändå även om jag inte räds det jag ska göra så krävs det ändå lite mod. Mer säger jag inte….fortsättning följer …
SES!
Helt enkelt ..en bra dag!
Posted on: 7 oktober, 2018
- I: Aftonbladetblogg | Barnbarnen | barnen mina | Bilder | bra dagar | Glädje | kärlek | mamma | Minnen | sorg
- 9 Comments
Söndag.
Sovmorgon till halv 11 ..vaknar efter ca 7 timmars sömn..la mig sent ..vi hade ett nattmöte kl 23 kan ni tänka på jobbet. APT ..ett mycket angeläget möte så viktigt att vi kände att ett nattligt möte var av stor vikt. Det har aldrig någonsin hänt att vi träffats och haft ett nattligt möte dessutom en lördag kväll så det kommer gå till historien. Tänk att vi behöver förbereda oss så att vi struntar i att det är ledig helg och beger oss ut i mörkret för att ha möte. Vi kände oss som Allo allo Hemliga armen..skämt åt sido. Det blev ett bra möte där vi förhandlade och kom fram till att det var nödvändigt att vi nu är eniga och håller ihop.
Det kan låta dramatiskt..och det är det väl egentligen lite skarpt läge kan man väl ändå säga att det är. Det är bra att kunna prata ihop sig lite och vara förberedda inför vad som komma skall…mer kan jag inte säga..annat än att vi alla behövde få prata ut lätta på trycket vilket vi alla behövde. Skönt nu kan vi fortsätta från där vi står i nuläget.
Det låter kryptiskt eller hur?
Någon gång i framtiden kanske det kommer fram i ljuset …men inte än på ett tag eftersom jag inte vet riktigt hur allt kommer att fortlöpa. Nu lät det än mer kryptiskt.
Jaja trött vaknade jag idag eftersom jag kom sent i säng inatt..solen sken ute och det gör det lättare att vakna till liv..svårare är det om det är grågrått väder..så jag piggade på mig snabbare än förväntat. Tog en promenad för att vara ute i det sköna vädret..som ni vet så är jag en ljusletare nattuggla som jag är letar jag både ljus och sömntimmar. Strosade runt en stund nere på kyrkogården..på grus gångarna och fotograferade skyltar med kloka ord på..ord som påminner en om vad som är viktigt i livet, ledord som får en att tänka till om hur man bör leva sitt liv för att nå tillfredsställelse ..och kunna känna mening i tillvaron.
Den här skylten finns precis utanför det lilla kapellet..
Brukar inte vandra just här så ofta ..men idag så letade jag ju efter ledorden som finns på olika ställen på kyrkogården..och jag har inte fotograferat kapellet från detta hållet innan ..så himla vackert i all höstprakt i solskenet. Nästan andaktigt vackert..vackert för ögat men än vackrare för själen. Magiska understunder.
Tystnad i tystnad strosade jag där och funderade..lyssnade på tystnaden..
Delande…att dela med sig …sida vid sida allt går hand i hand..man ska försöka att leva livet så ärligt som möjligt ..och göra gott.
Dessa ord finns nere vid minneslunden…
Tänk att det fortfarande blommar i oktober..så fint!
Vackra sköna soliga dagar som idag då är det skönt att vara ledig och kunna ge sig ut..det är som att vinna högsta vinsten att ha den möjligheten.
Efter promenaden hamnade jag på restaurang med mellandottern med familj en restaurang där man beställer små rätter vid bordet genom en app 🙂
Min mini hamburgare och sötpotatisstrips..åt en kyckling Wrap oxå..
Yngsta barnbarnets drink..persiko godisdrink..sött och gott!
Här är hans efterrätt ..banana split!
Det blev en bra dag idag…
SES!
Trolla bort mig
Posted on: 7 september, 2018
- I: Aftonbladetblogg | Barnbarnen | Bilder | drömmar | galenskap | Glädje | mamma | Minnen | Pappa
- 20 Comments
Önskar ibland att jag kunde trolla bort mig själv eller åtminstone göra mig osynlig. Jo det skulle vara behändigt ibland att ha den superkraften..eller tänk om man skulle kunna teleportera sig vart man ville. Sådana tankar får jag i min skalle ibland..jag har livlig fantasi men jag har ändå båda fötterna stadigt på jorden. Det är roligt att fantisera..och jag tror att alla gör det då och då..jag gör det ganska ofta och det hjälper mig att uthärda situationer som är lite besvärliga och svåra..livet blir lite enklare med fantasins hjälp.
Mina barnbarn tycker att jag är lite galen emellanåt men det bjuder jag på..och de tycker att det är kul ändå för de skrattar åt mina tokigheter. Alla tokigheter är just tokigheter inte fantasi ..men det vet ju inte barnen om de tror att mina infall är just fantasi ..men ibland är det verkliga händelser ..som är riktigt dråpliga ..då är det bra att man kan fantiserat för då fungerar de som kamouflage för att dölja riktiga fadäser.
Nu när jag är trött och har för lite sömntimmar i kroppen ..är jag riktigt flummig ..eller flummigare än vanligt ..då liksom tillåts tankarna flöda mer fritt pga att man inte orkar vara på topp ..det är då det kan flippa ur och bli tokigare än normalt.
Då önskar jag att jag hade någon superkraft som fick mig att komma framåt igenom tröttheten och slapp alla hinder som känns oöverstigliga pga alla omständigheter som har gjort att jag hamnat i trötthetsträsket. Outhärdlig smärta..tex och saker som man tänker på som man inte kan förändra så varför tänker man ens på dem.
Man vill ju kunna påverka det som pågår ..lite i alla fall för att slippa spekulera om hur det ska bli…
När man är trött så blir alla hinder större..och man faller lätt ner i gropar som man annars inte hade fallit i..då hade jag velat kunna trolla bort mig till ett helt annan ställe och få lite miljöombyte ..
Undrar jag vad ni alla andra vill ha för superkraft..om ni kunde välja? Om ni ens tänker på superkrafter..det har jag ingen aning om . .men om ni fick frågan då om vilken superkraft ni skulle vilja besitta?
Tror att det är lite av en verklighetsflykt att fantisera om fantastiska platser man skulle vilja till och om förmågor man skulle vilja ha ..det underlättar att fantisera eller drömma kanske är ett bättre ord ..att drömma om saker som kanske är helt omöjliga.
Jag tycker att man ska sikta högt upp mot stjärnorna..mot det man önskar sig ..för kanske kanske uppfylls ens drömmar någon gång..om inte så har man ändå försökt och behöver inte grunna på det om varför man inte testade att komma högre.
Oj vad jag spånar nu ..skulle ju egentligen bara visa er en bild på en finsk trollslända som jag fotograferade i somras. En väldigt vacker slända som satt och solade sig på utsidan av bastun..på väggen satt den och glänste och liksom visade upp sig för oss..
När jag kollar på den nu ser den inte så fin ut som den gjorde i verkligheten..bilden är dessutom lite suddig..tagen med min samsung mobil som brukar ta knivskarpa bilder. Men man ser ändå att den är vackert turkos..med lite fantasi så är den den vackraste trollslända man sett..eller som jag sett.
Tror att det är en slända ..en sällsynt kanske ..en finsk sällsynt trollbindande slända som fick igång min fantasi om superkrafter ..kanske har denna slända någon superkraft vad vet jag om det …inget!
Den satt där iallafall stolt och glänste i solens sken ..och lät mig fotografera den och begrunda den länge länge.
Den trollband mig där jag stod och såg på den ..jag kom att tänka på pappa och mamma som varit många gånger på morbrors Ö där i sjön Saiman…pappa fyllde år och vi skålade där på kvällen för honom i konjak och så pratade vi gamla minnen ..och det kändes som om både mamma och pappa var med oss. Han och mamma älskade Finland och de var där nästan varje sommar även när mamma var sjuk så åkte de dit.. handikappshytt på båten för mamma satt ju i rullstol men det gick hur bra som helst. Sen blev mamma sämre och pappa fick resa ensam dit ..eller i sällskap med någon kompis. Jag var med honom på sista resan till Finland 2009…att det var sista resan visste vi ju inte då..för vi planerade redan nästa resa och vi skulle då åka med Silja istället för Viking.
Det blev ett fantasifullt inlägg..inte som jag först tänkt mig ..men när blir det som man tänkt egentligen ..nästan aldrig?
SES!
