Archive for the ‘vetenskap’ Category
Äntligen en ledig dag
Posted 6 juni, 2022
on:- I: Aftonbladetblogg | drömmar | galenskap | Glädje | Hoppfullhet | längtan | svammel | Vardagliga ting | vetenskap
- 2 Comments
Vad händer då? Ja då lyser inte solen.. har jobbat 3 nätter nu över helgen och solen har minsann skinit hela tiden. Har ändå fångat den lite varje eftermiddag då jag vaknat ..jag har suttit där på balkongen i bikini med mitt livselexir kaffe. Kaffe som jag alltid startar dagen med. så lite D-vitamin har jag ändå fått. Om jag varit ledig hade jag definitivt cyklat ner till Vätterstranden och tagit årets första dopp. Nufår det vänta tills det blir en varm solig ledig dag igen.
Nu får jag istället hålla mig inomhus och pyssla lite med div saker som jag kommit efter med denna våren. Plocka i papper och damma bla och just idag har jag tänkt baka satte till en kakdeg det första jag gjorde när jag vaknade. Att baka är som terapi för mig länge sedan jag hade terapi nu så idag är det dags. Ska bli kavlade kokoskakor lite pyssel är dt med att kavla men ack så goda de blir då de är klara. Hittade receptet av en slump på nätet.. en gammeldags kaka som jag har missat hela mitt baksamma liv.
Annars är det ganska eländigt med mig.. väntar på en operation i bihålan har haft problem nu sedan i februari med ihållande värk from hell. Jag får inget penicillin för min läkare säger att det inte hjälper så här är jag fortfarande på ruta ett och det känns ganska hopplöst faktiskt att bara gå och vänta på att operationen ska vara över, Hade velat haft den gjord igår om jag själv fått bestämma. Men men äntligen tar någon mig på allvar angående mina ständiga problem. Stundtals har det känts hopplöst speciellt då man försöker förklara hur det känns och läkaren frågar om man har funderat på om man har någon bokstavs kombination??? ja det är sant där försvann mitt förtroende för den läkaren. Hur kan man koppla ihop återkommande bihåls-inflammationer som nu troligtvis blivit ett kroniskt tillstånd med en bokstavskombination? Obegripligt för mig men min desperation över att få hjälp har väl yttrat sig som om jag vore en hypokondrisk nervös tant. Vad vet jag om hur läkare tänker och om hur de löser patienters symptom? Inget?
Nu är det lite mer invecklat än så ..har samtidigt fixat till en dyr brygga i min mun så att jag ska kunna tugga tills min sista dag är kommen här på jorden. Den kostar skjortan kan jag meddela cirkus 30 tussen har jag betalat för den konstinstallationen och den har då stött på patrull från första stund. Då tanden längst bak där bryggan fäster i började värka något kopiöst innan bryggan satt på plats. Det resulterade i att den fick rotfyllas i all hast för bryggan var ju redan beställd. och tandläkaren skulle iväg på semester så hon ville fixa färdigt all innan. Med facit i hand skulle hon nog avvaktat lite för att se hur tanden mådde och vad den ville. Men bryggan sattes in en vecka senare och så åkte tandläkaren på semester. Detta var förra året i juli. Problemen började så i februari i år. Det började värka som attan där bryggan satt fö samma sida jag alltid haft problem med bihålan. Det visade sig att käkmuskeln var inflammerad öm och svullen. Bryggan satt väl lite tight och skavde är min hypotes. Så borren togs fram och yta mellan tänderna skapades för att jag skulle kunna rengöra lättare med mina borstar. Ingen kopplin gjordes till tanden som ligger inbakad inunder bryggan.
Går ju på sjukhuset till öron näsa hals specialist och han har hävdat att det kan vara tanden men efter tandläkarens bedömning om att det absolut inte kan vara den så släppte han det och tänkte att nu gör vi en odling i näsan och minsann 2 elaka bakterier finns där och beslutet om operation togs ganska snabbt.
Jag konfronterar min tandläkare igen och hon klämmer och trycker i min mun och säger att det kan nog vara tanden ändå. WHAT! Säger detta till min öron läkare som då skickar en remiss till käkkirurgen. Väntar i skrivandes stund på att få en tid dit för expertkonsultation. Ringer min tandläkare och meddelar detta och frågar henne vad som händer om de måste ta bort bryggan? Finns det någon garanti? Hör och häpna då säger hon att hon tror att mina grundproblem inte kommer ifrån tanden som hon rotfyllt och att det inte finns garanti på en 30 tusen kronors brygga. Herre jösses .. 30 papp går alltså bara upp i rök? Ja -men jag kan lova dig rabatt på ett inplantat så att du kan tugga på den sidan. Implantat ville jag ha från början och hon sa att det inte var aktuellt varför kan man undra? Jo för att då hade hon fått kalla in en specialist för det kan hon inte göra själv.
Vilken soppa! Troligtvis har jag gjort en dyrbar behandling till ingen nytta och pengarna kommer jag nog inte se röken av. Det blir den dyrbaraste förlusten jag har varit med om som jag satsade fullt ut på för att tandläkaren har man inte råd med när man går i pension. Om jag ska ha ett inplantat så anlitar jag inte tandläkarkliniken Smile det är ett som är säkert. Fy fan säger jag!
Jag tror inte mina öron faktiskt att det får gå till på detta vis man litar på att en tandläkare kan sitt jobb och att det går rätt till.. men från början ville jag inte ens ha en brygga. Jag ville ha ett inplantat. Suck!
Än är inte denna historia över så vi får se vad som händer. Ett som är säkert att 30 lax är borta från mitt sparkonto och det tar år igen att spara ihop dem igen.
Jag sitter nu här med min värk och tänker att man har inte mycket att säga till om .. man litar ju på proffessionen att de kan sin sak och att det blir rätt ..ska kolla om det finns någon patientförsäkring som kan tillfalla om det nu är möjligt att få ut något alls. Så jag har betalt för ingenting i slutändan om det vill sig illa.
Så är det med det!
I väntan på operation fördriver jag tiden med att bara vara i nuet. Cyklar, tränar, bakar och gör det jag mäktar med. Värken förtar ju all kraft emellanåt så mycket vila blir det.. för jag jobbar ju på som behöver ju ha in pengar på kontot för att kunna spara ihop lite för framtida behov. Vet ju att jag kommer bli sjukskriven var det lider efter operationen så jag fortsätter strävsamt att jobba på.
Jag ger inte upp men detta som hänt har tagit mycket energi och kraft som ni nog kan förstå. Inflammationen i bihålan/tanden gör att jag känner lukten av soptipp i näsan .. hela tiden så obehagligt att jag mår illa.
Nog om detta men jag fattar ju nu varför jag är så orkes och initiativlös. Värk tär på en.
Har börjat att fotografera lite igen det skingrar tankarna har dock inte lagt över bilderna på datorn än men det kanske jag gör nån dag då jag får lust. Bjuder därför på en gammal bild.


Nu är det nu ..och jag får se framåt och hoppas på det bästa. Önskar att mitt onda försvinner så jag kan njuta av sommaren till fullo. Vill ta många svalkande dopp och bara njuta av allt det vackra i naturen och ta en dag i taget. Man får vara glad över de små tingen som skänker glädje i livet.
SES!
Long time noo see
Posted 18 januari, 2022
on:- I: Aftonbladetblogg | Bakglädje | Bilder | Hoppfullhet | längtan | Minnen | Vardagliga ting | vetenskap
- 4 Comments
Länge sen man var här inne så länge sen är det så jag glömt hur man skriver här.
Som tur är sitter mitt inlogg i ryggmärgen. Ja ja vad gör jag här inne nu då har ju haft det lite hektiskt i tillvaron men det känns lite bättre nu. Var ju helt sönderstressad ett bra tag. Så jag fann ingen ro i att skriva ej heller läsa. För att koppla bort all stress har jag bara lyssnat på poddar, gå på promenader och träna då det nu har gått i dessa virustider. Bakade inte ens då det var som värst jag som tycker bakning är det mest rogivande som finns. En deg kan man knåda och få ur sig det man behöver få ur sig utan att den protesterar och man kan släppa allt annat då man läser recept och tar fram ingredienser. Fotografering är ju oxå ett stort intresse jag har och med fotograferandet går det trögare. Fotar mest med mobilen numera vilket jag kan tycka är lite tråkigt.
Fotograferade dotterns bröllop i oktober och inser att jag tappat det helt. Inte många bilder jag vart nöjd med. Men kritisk och petig i överkant har jag alltid varit till kvaliten på bilderna jag fotar. Dottern är likadan men några fina bilder blev det allt ändå. Framkallade en del och ja de var inte så pjåkiga ändå. Skickade med dem bilder till Sams föräldrar i Kalifornien då de for dit för att fira jul och de blev uppskattade. Svårt är det i dessa tider med stora händelser i livet då virus härjar. Vi hade definitivt haft ett större bröllop om det hade funkat där alla hade kunnat vara med. Minnen för livet gav jag dem där i bildform det var de så glada för.

Ja ja inget resande har det heller blivit men nu var vi tvungna att beställa resan som vi fick ställa in 2020 annars hade pengarna brunnit inne. Det är lite taskigt kan jag tycka att man inte får hela sin inbetalade summa utbetald. Nu får vi se om det går att resa i september eller om läget fortfarande är som det är nu. 3 sprutor har jag tagit och fler lär det väl bli för de verkar ju inte ge så värst mycket skydd. Jag har dessutom haft biverkningar av spruta 2 och 3 med en enorm trötthet som påverkar tillvaron vilket det gör när man ständigt är trött. Där orken inte orkar försvinner kreativiteten och allt rinner liksom ur en bara man gör en enda liten syssla. Pandemin i sig gör ju att man tappar stinget vem hade orkat hålla i och ut om man vetat att det skulle hålla på så här länge? Tur man inte visste det då hade nog många fler tappat sugen snabbare.
Min dammsugare tappade sugen förra veckan och la av. Inhandlade en ny igår på Net on net. En lite dyrare och en tystare modell trodde jag. Den tjöt som bara den då jag startade den.. den blev dock tyst då jag satte i slangen från den gamla den som tappat suget. Så idag har jag fått lägga massa energi på att reklamera slangen .. har gjort det på datan och hallo jag är inte så himla teknisk men fixade det till slut. 2 mail blev det för fick inte in bilderna på kvittot och produkten som de ville i samma mail som formuläret.
Nu blir det en promenad och så ska jag inget särskilt mer göra idag. Jo jag ska upp till barnbarnet och lämna nyakade grötfrallor som jag bakade igår. Han sitter i karantän för hans pappa och sambo har insjuknat i omicron. Jobbigt läge så nu får vi se om några andra i familjen oxå blir tagna av detta virus. Inte lätt med familjer där föräldrarna skiljt sig och de har 2 hem som de far emellan. Nu är det bara att vänta och se ..troligtvis blir väl några till smittade i familjen. Jag har dock inte varit i kontakt med dem.
SES!
Söndag igen
Posted 29 augusti, 2021
on:- I: Aftonbladetblogg | Bilder | bra dagar | galenskap | Glädje | kärlek | Oförglömmliga händelser | Semester | vetenskap
- 3 Comments
Sover länge denna morgon som jag ofta gör går sällan upp före 09 då jag låter kroppen själv bestämma då den vill vakna. Ibland vaknar jag redan vid 05 klarvaken. Går då upp och kollar kanske på tv en stund och tar en kopp PUKKA te där i min ensamhet och njuter av tystnaden. Mitt favorit te är PUKKA relax som jag köper på Apotea.se. Handlar ju mycket på nätet nu förtiden så ett nytt köpbeteende har jag utvecklat nu under pandemin. Det är ganska bekvämt att få allt levererat till dörren tidigt om mornarna. Köper även kläder på nätet för jag har ju knappt gått och shoppat alls då detta virus härjat runt.
Men mat vill jag själv kunna handla för att se vad för mat jag köper hem.. bla grönsaker vill jag själv välja för att få den bästa och färskaste tomaterna och salladen. Igår åkte jag till Coop mitt favoritställe har det blivit för där är det minst människor. Igår var jag där igen och handlade i lugn och ro.
Mina tomatplantor på balkongen har växt bra och jag har fått en ganska bra skörd i år men de mognar ju inte. Så jag har plockat in en hel del och de får mogna inne sakta på ett fat. Inte en enda har blivit röd på sin planta. Ändå tycker jag att de fått en hel del sol. Trodde att jag köpt coctail tomater men nej på båda plantorna har det växt större tomater så himla spännande.
Var en sväng ute hos 2 av mina döttrar lämnade lite båtgodis och var där en bra stund. Vi börjar ju nu att bli vaccinerade och kan umgås lite lättare men alla i min familj vill inte ha vaccinet. Mitt äldsta barnbarn tex tycker det är onödigt att spruta in något obeprövat i sin kropp. Det går ej att påverka ej heller tvinga någon att ta vaccinet. Min yngsta syster och hennes äldsta dotter vägrar oxå detta vaccin. Det är självklart frivilligt men jag tycker det är underligt att man inte vill ta sprutan/sprutorna. Själv var jag tveksam oxå ett tag men kände att jag vill inte utsätta mig själv för att bli svårt sjuk. Har testat mig oräkneliga gånger då jag haft symptom dels för att jag måste det då jag jobbar med äldre människor för att jag vill skydda dem.
Jag undrar hur det kommer bli med alla som inte vill ta vaccinet? Om det kommer bli så att vi kommer bli uppdelade i olika läger .. eftersom vi nu måste ha vaccinpass för att tex kunna resa?
Jag har i sommar jobbat med en yngling från Syrien som inte tror på vaccinet ..han har inte använt skyddsutrustning för det är onödigt enligt honom själv.. jag har inte kunnat påverka honom alls i detta. Jag undrar hur kan man hitta en egen strategi i en verksamhet som har tydliga regler om hur vi ska arbeta? Ni kan nog förstå att jag har varit väldigt frustrerad dessa veckor..jag har inte ens fått honom att byta om utan han har gått i privata kläder!!!
Nu i efterhand har jag tänkt att hur kunde det bli så här? Har det med hans uppfostran att göra, respekt för att ta order av kvinnor eller har det med hans upplevelser/ bagage att göra? Ärligt talat så har jag ingen aning. Han kommer troligtvis inte få jobba mer hos oss.. men det fanns ingen annan att tillgå under denna sommaren. Den som först var tilltänkt oxå en kille från Afganistan fixade inte att sova, han var ärlig med detta och sa att han klarar inte av nattjobb.
Så när min sommarperiod var över hade jag som tur var en vecka i Finland att se farm emot..en vecka då vi tog det lugnt sov mycket och det var återhämtning som var min prioritering.
Man återhämtar sig inte på en vecka men det blev ändå en härlig vecka med många upplevelser och mycket gäspande både min kusin och jag gäspade ikapp. Vi var båda i stort behov av att ta igen oss.

Vi har badat finsk vedeldad bastu på min morbrors Ö i Saimen och doppat oss i sjön därefter.
Alltså vedeldad bastu är bäst. En skönare varmare upplevelse än en aggregat uppvärmd bastu.
Att tvätta sig i bastun och hälla vatten över sig med en skopa från uppvärmd i tunnan som står där inne är en upplevelse i sig.. man är ren och uppvärmd inifrån och ut efter ett finsk bastubad.
Gick sen ut i pyjamas i kvällsmörkret och var med morbror som satt och fiskade mört till sina kräftburar. En sån fantastisk kväll, att gå på soluppvärmda klippor barfota och höra vattnet som slår mot land och njuta av naturens underverk, tystheten och se stjärnorna på himlen. Den upplevelsen är obetalbar.


Till och med att gå till utedasset i skymningen är en upplevelse.
Dock sov jag lite dåligt här på ön.. komforten på sängarna är inte vad min kropp klarar så jag fick vända och vrida mig mången gång om natten men vad gör det då man kan ligga och höra på tallarnas susande och vågorna som slår mot land. Lyssnade på Spöktimmen en podd som jag sträcklyssnat på nu sedan i somras. Alltså har ni inte lyssnat på Linn och Jenny så kan jag rekommendera det.. det är spökligt att ligga i mörkret och lyssna.. men jag blir inte rädd, räddare än vanligt. Jo en gång i somras då jag var hos syrran i Kungsbacka vart jag livrädd..lyssnade då på ett avsnitt om konspirationsteorier om Twin Tower attacken. När jag lyssnade tände jag lampan med ett ryck av en viskande röst i örat ..This is fake!! Det var ett samtal från en inifrån ett av planen som kraschade..en kvinna ringde sin man och sa att de var kapade och att hon älskade dem alla sen i slutet viskade hon de kusliga orden.
Att jag sen inte kunde sova den natten utan att lampan lyste i taket är ganska solklart och att vi nästa natt fixade en lampa bredvid sängen så jag slapp gå upp i mörkret ända bort till dörren för att tända lampan är oxå solklart.
Men jag kan säga att det var inte bara podden som skrämde mig dessa nätter..nej nej det spökar hos syrran. På riktigt en krypande läskig känsla kommer över en det är svårt att förklara men jag berättade detta för min kusin då vi var i Finland. Då sa hon men kom du inte ihåg att jag sa det då vi var där och sov över sist..näää va då? Hon hade då frågat vem som var uppe och gick omkring där på natten? Ingen hade varit uppe.. jag sover oftast nere på bottenvåningen i tv rummet då jag är där så jag hade inget hört.
Då säger min systers barn det spökar på mellanvåningen. WOW! Min syster tror ej på spökerierna men jag fick ialla fall bekräftat att min upplevelse inte var påhittad..eller?
Undrar nu om jag vågar sova över hos syrran igen?
Ni kan lyssna på avs 32 i podden Spöktimmen om ni vill så kan ni kanske förstå min känsla lite bättre ..mer säger jag inte än att det handlar om en tavla.
Nu har jag svävat ut ordentligt här idag ..så blir det ibland då man låter fingrarna flyta över tangentbordet.
Ha en skön söndag alla önskar Tant Otto!
Är i en process
Posted 5 maj, 2021
on:- I: Aftonbladetblogg | galenskap | Glädje | Hoppfullhet | kärlek | klokord | vetenskap
- Kommentera
En process som pågått nu i snart 2 1 /2 år.
Jag kan inget yppa förens denna process är över.. då först kan jag berätta min historia. Har satt munkavel på mig själv för att inte störa processens gång.
Håller på att knyta ihop min påse och förbereder mig på hur min framtid ska bli. Denna ovisshet skaver i mig men det får det allt göra. Processer har sin gång och jag kan inget göra åt det. Går ej att skynda på något som har sin gilla gång.
Det är frustrerande men försöker skaka av mig det och leva på som vanligt. Det går.. ”Allt går ..utom nyfödda barn” som Lillbabs kloka mamma sa.
Jag överlever det vet jag med bestämdhet att jag gör .. har haft ett liv där motgångar har stärkt mig det gäller bara att vänta ut dem.
Jag processar med mig själv ..och bearbetar i mina tankar.. det som processas ska.
Jag cyklar långa turer och njuter av våren.. körsbärsblommorna blommar och jag följer naturens kretslopp och tänker att allt börjar om igen ..trots kyla och hårda vindar så kommer allt tillbaka igen. Det inger hopp att se knoppar brista.
Fast det gör ont när knoppar brister så är det hoppingivande detta eviga kretslopp.
Det är bara människor som vissnar och aldrig mer återfår sina fornstora dar. Vi vissnar och blir skröppligare för varje år som går.
Tänker de stora ekarna nere vid kyrkogården ..de har stått där i hundratals år och de blir bara större och ståtligare med varje årsring de får. De överlever många generationer ..det är en häftig tanke att de består år efter år.
De överlever oss alla.
Jag är en udda fågel som kan bygga ett bo i en ek i mina tankar. Ja jag har många tankar som far igenom mitt huvud.
Vad ska det bli av mig? Jag har levt ganska länge nu och tänker fortfarande vad det ska bli av mig när jag blir stor? Jag är född i tvillingens tecken om det nu har någon betydelse alls i detta sammanhang. Men kanske är det av betydelse kanske inte? Jag vill ha utveckling, är nyfiken i en strut , har kreativitet och fantasi så det räcker och blir över. Mitt spontana energiska entusiastiska jag tycker om att glädja andra och jag anpassar mig efter andras behov ibland före mina egna. Det suger såklart energi..
Så jag måste finna min balans i det stora hela.
Kan ni tänka att jag har börjat fotografera lite smått igen.. så kanske kanske kan jag balansera upp mitt liv med mina hobbyer igen..
Man måste ju börja någonstans!
SES!
Vintertid
Posted 28 oktober, 2020
on:Opps..en timme bakåt drogs klockan och vips så är det ljusare på morgonen och mörkare om kvällen. Gillar inte vintertid vill ha sommartid hela tiden..det passar mig bättre. Denna timme ställer till det för min inre klocka..mer än man kan tro.
Det gör det för flera inbillar jag mig.
Att dessutom inför sk hälsoschema med mindre återhämtning är helt förkastligt. Men vi kämpar på så länge det nu går. Kortare nätter numera 9 tim istället för 10 tim nätter gör det inte hälsosammare då det blir fler nattpass än innan.
Om ni bara visste vad kommunerna nu håller på med så skulle ni baxna. Vi ska tydligen inga liv ha längre..allt anpassas för att verksamheten ska gå runt..på bekostnad av de anställdas liv. Livspusslet går inte ihop längre då man ska finnas till hands för sin arbetsplats när som. Scheman som kan ändras varje schema period och då kan man ej planera för läkarbesök eller annat som händer i livet. Semestrar ska sökas 7 v i förväg..om schemat då ändras och pass läggs in som man ej kan förutse 7 v i förväg så det blir ganska omöjligt att planera in sin vardag.
Byta pass med varandra är nästintill omöjligt då vi alla har scheman som är så utspritt att om man vill byta får man för många pass i rad.
Vi har inget eller väldigt lite att säga till om..och säger man ifrån så är man obekväm och riskerar att bli omplacerad eller motarbetad av arbetsgivaren eller i värsta fall blir man utköpt.
Många håller därför tyst och säger inget.. det kommer bli tysta arbetsplatser där ingen vågar säga vad de tycker. Arbetsklimatet är hårt och man vet ej vem man kan lita på längre ..detta har pågått nu i några år pga att verksamheter går minus..så många svarar inte på frågor då vi har möten och bara nickar. De som nickar uppfattas då som att de håller med när de i själva verket kanske inte gör det.
Tystnad är enligt mig inget bra ..när man skräms till tystnad och man gör det för att inte råka i blåsväder gynnar det egentligen ingen..inte ens dem själva. Då blir de som har mod att säga något väldigt utsatta..de får bära en tyngre börda än man borde. Skulden läggs då på några få.. och de blir sk syndabockar.
Vilket läge vi hamnat i mitt i allt detta är vi avtalslösa 1 november.
Så hur kommer detta att sluta?
Vi har gjort uppror och protesterat nu i 2 år ..mot försämringar som kallas förbättringar. Förbättringar för vem? Inte för de anställda utan för att budgetar och för att verksamheter ska gå runt.
De äldre som bor på våra boenden får det sämre mindre kontinuitet i sin vardag..tryggheten försvinner och det blir en ond cirkel där ingen mår särskilt bra. Arbetsglädjen är som bortblåst.
Moment 22 har vi hamnat i för vad vi än säger så är allt omöjligt i denna bemanningsresa.
Grupper bildas på nätet och där tar många nu nya tag mot detta tilltag så vem vet var det ska sluta. Anställningstryggheten hotas och nu mitt i corona tider då många är slutkörda .. rädda och nästan lamslagna av rådande läge då just då ska det ske stora förändringar. Kanske kanske kommer nu detta uppmärksammas i media.. det är hög tid att allt kommer fram… vad som sker ..att vi ska gå tillbaka inte framåt med våra arbetsvillkor.
Hör här de vill tex ta våra semesterdagar ..sänka dem till 25 dagar vi som är många som har över 30 dagar i nuläget. Vi jobbar röda dagar och har ett tungt jobb där vi sliter ut våra kroppar i förtid och många klarar inte jobba fram till pensionen. Vi behöver våra semesterdagar för att återhämta oss på för att orka jobba ett år till och ett år till..
Ett förslag är att vi ska ha semesterperiod ifrån maj tom september..de lovar 3 sammanhängande veckor … vilket innebär för många att man inte kan semestra med sin familj. Hur ska de med småbarn ordna med barntillsyn då? Barn ska var lediga under sommaren ..ha sommarlov. Barn till vårdarbetande föräldrar om detta går igenom kanske behöver barntillsyn hela sommarlovet.
Usch ja ..hoppas att de som förhandlar nu inte ger sig. Man kan inte få allt så det lär bli ett givande och tagande det förstår jag..
Att vi sen inte ska få löneökning detta hundår på grund av covid 19 då vi slitit mer än någonsin låter konstigt. Men det är den bistra sanningen.
Bautastenar på Gotland ..där har inlandsisen förflyttat stora stenar till land. Dessa krafter hade vi undersköterskor och alla inom vårdyrken nu behövt.
Inget är huggit i sten..i denna avtalsgörelse får man nog använda en stenkross för att få till det bra. För att förflytta berg är omöjligt.. och att slåss mot väderkvarnar likaså.
Tillsammans är vi starka ändå ..alla bör vara enade och våga tala ..inte som det blivit nu skrämda till tystnad då blir det svårare att ha modet att säga vad man vill och tycker.
Kan fortfarande inte lista ut hur jag redigerar bilder så de inte tar sådan plats här inne i bloggen.
Värmebölja
Posted 9 augusti, 2020
on:- I: Aftonbladetblogg | Bilder | bra dagar | cykelturer | galenskap | Glädje | längtan | Semester | vetenskap
- 4 Comments
Japp va skönt med lite värme ändå..men tro inte att jag ligger på någon strand ..aldrig i havet att jag ligger på en strand nu där folk ligger tätt som sillar.
Nästa vecka kanske det går då har väl många börjat jobba igen hoppas jag och kan inte ligga på stranden. Vi har 3 jättefina stadsnära stränder men de är överfulla alla 3.
Jag är ute och cyklar varje dag och ser tokerierna..folk är som flugor på en koskit. Det är värre än vanligt i år. Vet inte hur man ska kunna lösa situationen ..de lappar bilarna som står överallt och folk klagar på att det är trångt ..men för i h..te skingra er då.
Jag cyklar längre bort och går i vattnet där även om det är lite svårare så funkar det ska ju bara doppa mig en stund. Idag funkade det inte att gå i det satt en tjomme på en sten och drack öl ..han skulle inte bada bara sitta där och jag är så hänsynsfull att jag inte ens frågar om det går bra att jag tar ett dopp.
Låg dock och solade där en stund och tänkte att han går väl när drycken är urdrucken men icke ..så jag cyklade hem och tog en kall dusch istället ..det funkar väl de med..men det är skönare att omslutas av kallt vatten då man simmar en stund.
Vi har en lång stenig strandremsa där man inte kan gå i tänk om de kunde göra iordning där med små stegar ner till vattnet så man kan doppa sig inte ockuperar man en stege så då kan fler bada ..det hade varit toppen för oss som inte vill ligga på varandra på stranden.
Den strandremsa jag menar ligger norr om stan denna på bilden är typ öster om stan.
Ska föreslå det för kommunen här kan de bygga om vägar så borde de väl kunna fixa till stranden lite.
Såna här tankar har man inte haft innan pandemin ..så påverkar viruset en man blir både beteede störd och får andra tankar i huvudet.
Alla vill ju klart kunna bada och svalka sig som det är nu är stranden upptagen hela dagen och det är först till kvarn mentaliteten som råder. Nu låter jag gnällig men jag får avstå jag tänker väl för mycket på konsekvenser och vill just undvika dessa konsekvenser att bli smittad med andra ord.
Jag är glad ändå anpassar mig efter rådande läge och finner mig i att det är så här i år. Tar paus från mycket jag brukar göra.
Jag var ju iväg på 2 dagars hotellvistelse ändå får leva på det..hade en hel dag vid poolen ensam så himla härligt så är det ens inte då man är utomlands.
Nu har jag rest ensam för första gången och det var inget läskigt alls så det ska jag göra om igen. Bor man i enkelrum och håller sig för sig själv så går det bra. Har sökt 5 dagar semester i september ..måste ju ta ut alla mina semesterdagar i år annars brinner sparade dagar inne och det vill jag ju inte. 14 dagar i Grekland hade avhjälpt det problemet. Får se nu om det blir beviljat sökte ialla fall 7 veckor i förväg som man nu måste för att ens kunna få beviljat.
Med den chef vi har så vet man aldrig vad som komma skall.
Cyklade igår förbi Rosariet ojoj va vackert där är nu då mycket blommar som mest..fastnade i en rabatt läänge och fotograferade Dalior..hur vackra är inte de då? Finns så många olika varianter och färger att man blir helt betagen. Ska lägga in bilderna i datorn så kan jag visa några i ett inlägg senare.
Nu tänker jag roa mig med att åka till Grossen..något ska man ju göra ..har inte handlat på länge nu och det behöver fyllas på lite i förråden. Det passar att göra en söndagskväll. Kanske blir det Coop det beror på hur mycket bilar det är på parkeringen. Åkte förbi Lidl innan nepp för mycket folk.
Ha de!
Semester 2020
Posted 1 augusti, 2020
on:- I: Aftonbladetblogg | Bilder | drömmar | Glädje | längtan | Minnen | Semester | vetenskap
- Kommentera
Semester!
Två veckor har gått och jag har vilat och återhämtat mig ..gjort saker som jag vill göra och tagit var dag som den kommit. Så ska de va när man har semester man ska kunna vara spontan och inte ha för mycket inplanerat.
Jag har varit hos frissan 5 1/2 månader sen sist ..mitt hår har fått växa fritt kan man väl säga och jag har klipp luggen själv.. corona frisyr har jag kallat detta fritt växande hårsvall. Jag har tunt bebis hår som faller ganska platt om det blir för långt ..men jag har inte funnit något annat råd än att låta det får frihet att växa..har inte vågat mig till min frisör.
Men nu blev det av ..känns som om man gör saker med livet som insats..min frisör hade visir och jag hade munskydd. Håret blev slingat och allt slitet klipptes bort ..klippte inte den frissan som jag brukar ha ..corona anpassade den lite då jag inte kan hålla en kortare frisyr nu i virustider.
Min frisör berättade att hon har haft corona, varit sjuk i 1 mån. Hujedamig hoppas att jag klarar mig från att bli smittad.
Alltså hur har det blivit? Jag gör bara det som är absolut nödvändigt..mitt beteende är helt förändrat och jag är nojjigare än vanligt. Vill inte vara bland folk jag som normalt är en social person som trivs med att träffa människor, undviker nu att träffa folk. Nästan blivit folkskygg och det är jag inte normalt sett.
Jag lever ju ensam visst så jag är van att vara ensam och trivs med ensamheten. Men tänker på alla andra som inte valt ensamheten? De kan ha svårare att hantera denna virustid. När vi går mot mörkare tider och man inte längre kan träffas ute på samma vis blir det nog än svårare.
Min resa till Grekland i år blev inställd och var inställd på att inte resa någonstans i år eller nästa år. Vi svenskar har ju typ varit bannlysta att resa tom här i norden..nu får vi visst resa in i Danmark igen men jag tänker hålla mig här i Sverige. Man behöver ju lite miljöombyte speciellt nu är det väl än viktigare då man vet att man inte får resa blir den känslan än mer påträngande.
Så jag har klurat och klurat på hur jag ska göra..känns lite knepigt att åka iväg någonstans själv..men tänk jag har hittat ett hotell inte så långt hemifrån med utomhuspool på landet med fina omgivningar att motionera i. Hörde mig för och fick veta att de följer restriktionerna och att man kan få alla mål serverade på sitt rum om man så vill..så jag bokade 2 nätter där. Ett enkelrum väntar på min ankomst nu i veckan ..skiter i om det så regnar jag ska hemifrån 2 nätter och bara vara. Mellandottern fick nys om att jag skulle iväg så hon bokade på andra natten och vi får rummen bredvid varandra.
Jag har aldrig rest ensam så det blir en upplevelse i sig..kanske blir det fler gånger nu för oftast så får jag ingen med mig på mina upptåg. Vilken frihet ändå att kunna göra saker ensam. Men visst är det roligare att uppleva och minnas resor ihop med någon annan.
Nu är det som det är i världen och man får tänka om lite om man vill göra något, det gäller ju att vara lite påhittig i ensamhetens vrå.
Tids nog hoppas jag på lite normalitet igen och då kan vi vara mer öppna för att göra saker ihop. Har en inställd konsert på Ullevi framskjuten till nästa år augusti..vet i sjutton om jag ens då vill gå på konsert.
Tänker på våra möten på jobbet i vårat lilla nya konferense rum..vi kan inte tränga in oss där ..tror vi får hitta andra lösningar på möten. Typ att hälften av personalen går var annat möte. Jag klarar nog inte av att sitta och trängas där.
Våra möten ger inte så mycket ändå.
Var hos en kollega igår som är sjukskriven med lite hembakat och fikade.
Hon klappade ihop efter sin första natt efter semestern. Hamnade på sjukhus och en massa prover togs. Nu sjukskriven i 3 veckor till att börja med.
Stress och för dåliga arbetsförhållande på jobbet har nu visat sig på riktigt hur det gör med människor. Vi är inga maskiner som man kan dra upp och få att gå hur länge som helst. Jag har sagt att jag jobbar inte 100% med dessa nya scheman som anpassas efter arbetsplatsens behov. Utspridda kortare nattpass är inget som gynnar oss nattare ej heller dagpersonal. Vi har aldrig haft så mycket sjukskrivningar någonsin som detta år. Hälften av vår styrka har dessutom sagt upp sig och gått vidare. Kan bara säga att jag ställde chefens planer på ända då jag inte ville ha 100%..jag sa att jag kan ta någon extra natt då och då istället om så skulle behövas. Hör och häpna va chefen då svara – du kommer INTE få några extra nätter bara så du vet!! Bra då vet jag det! Ingen flexibilitet hos oss finnes. Här styrs det med järnhand från järntronen! Där kan hon sitta ett tag men det kommer inte hålla i evighet att härska och söndra.
Så varför måste man låta det gå så långt innan man fattar att detta är helt förkastligt. Dessa jädrans bemanningskrav som vi ska jobba utefter funkar inte. Hälsan går före jobbet säger jag bara och min kollega kommer inte jobba 100% mer, hon ska gå ner i tid..fastän vi alla strävat efter högre % så är det nu en omöjlighet med kortare och fler arbetstillfällen. Jag funderar oxå på att gå ner i tid jobbar 90%, äntligen fick jag gå upp i tid. Men det går bara inte!!
Vi skulle göra riskbedömningar inför det nya schemat ..och fick inte vara med..chefen gjorde dem och vi protesterade för hon såg inga risker alls eller minimala risker med att gå på detta nya schema. Vi såg att detta skulle ske det är vi som jobbar och vet hur ett schema påverkar oss. Högre risk för sjukskrivningar!!!
Så i höst blir det förändringar vill jag lova. Jag är skyddsombud och har god kontakt med huvudskyddsombudet ..vi har redan planerat för fler möten med chefer och vi vet vad som behövs ta tag i.
Mer har hänt på vår arbetsplats som inte är ok.
Kan säga att mycket beror på dåligt ledarskap..som pågått i många år. Chefer som styr och formar sina egna regler och lagar så det ska passa dem bäst..
Vi har fått nog nu. Sorgligt är vad det är och det drabbar ju även dem som vi är där för de äldre som flyttat dit för att få omsorg, trygghet och lugn och ro sina sista år i livet.
Ja nu har jag semester ändå och då kommer tankarna ..man hinner bearbeta och förstå hur det är ..när man jobbar jobbar man bara på och får tillvaron att flyta trots dålig arbetsmiljö.
Verkligheten kommer ifatt en då man tar igen sig. Då man stannar upp och får tid till eftertanke slår det till som en slägga i huvudet vad det är man håller på med.
Jag har fått nog!!
Det ska inte ta nära 2 veckor innan man kan njuta av sin semester..så mycket ska jobbet inte sitta fast i kroppen. Tyvärr är det så och coronan har ju inte precis gjort det enklare.
I naturen finner jag kraft och styrka ..och jag får vänta med att flyga till varmare land..det är bara att inse att man får sätta livet lite på paus. Tror ändå att det är bra att vi behöver stanna upp lite och ta oss en funderare på vad man håller på med. Men visst då men ändrar i sitt beteende mönster kan det bli jobbigt..för då ser man vad som behöver ändras på för att man ska kunna fortsätta vandra på denna jord.
SES!