Arlastund
Posted on: 19 januari, 2022
Sovit helt ok denna natt min femte lediga natt så snart är jag väl ändå rättvänd. Det är mycket länge sedan som jag var vänd åt rätt håll ..första riktiga långledigheten på väldigt länge ..kan faktisk inte minnas när jag på schemat var långledig sist.
Då man har semester såklart är man ledig lite längre men på schemat är det nog om jag uppskattar närmare 3 år sedan jag var ledig mer sammanhängande. Kroppen har varit konstant trött väldigt länge nu och att vända är inte lätt. Jag går på känsla följer min kropps behov så jag är ofta hungrig vid tolv på natten för det är då jag intar mitt nattmål på jobbet och min kropp är van vid att jag äter då. Såäven då jag är ledig händer det att jag får gå på min känsla och äta då magen knorrar även om klockan har slagit midnatt. Så var det i natt fick gå upp och ta en macka för att lugna magen lite för jag kan inte sova hungrig. Så är det med det.
Så summan av detta blir att jag inte är särskilt hungrig då jag sovit klart. Äter sällan frukost är ingen frukostmänniska har aldrig varit det så det stör mig inte. När man jobbar natt så sover man ju dagtid och äter frukost vid 05 tiden på jobbet innan man går hem, duschar och lägger sig. Så kroppen är inställd som Skalman efter de klockslag då den är van att äta. Konstigare än så är det inte. Jag sover tills jag vaknar av mig själv och då intar jag en stor kopp kaffe ingenting till alls och sen kan halva dan gå innan hungerkänslorna kommer igen. Det är en biverkan på nattjobbet kan man väl säga att inte vara speciellt hungrig dagtid. Nog om detta!
Ja dessa kloka ord av Alf Henriksson stämmer väl in på situationen vi lever i nu.
Man kan nog säga att kroppen är fantastisk.. lyssnar man till vad den vill så funkar allt jättebra.. min kropp säger sov hela dan och var uppe på natten och ät när magen knorrar. Lite stört kanske men så blir det då man är nattjobbare.
Idag är det en grå dag så grå att jag inte trodde det var morgon än då jag vaknade. Så vad gör man en grå ledig dag som denna? Går nog i pyjamasen hela dan eller åtminstone halva dan. Går på promenad och äter sen något gott till middag. Har tagit fram lövbiff från frysen måste bryta min bön och lins vecka med något matigare. Gjorde ju egna bruna bönor i helgen och ätit det 3 ggr redan och igår gjord jag röd linsgryta.. så nu bryter jag av med en köttigare maträtt. När man lagar mat så blir det att man äter det flera dagar i sträck.. och det kan bli lite tjötigt att äta rester. Så är det när man bor enbo.
Nu under pandemin och man varit mer ensam än vanligt så är maten viktig man ser ändå fram emot att äta gott och man planerar lite mer frenetiskt för man har ju inte så mycket annat att syssla med då man inte kan umgås och va social som man brukar. Det kan jag sakna att få umgås med mina nära och kära mer.. och kramas åh va jag saknar kramar. Undrar hur det kommer kännas när all blir som vanligt igen? Blir det någonsin som vanligt igen och hur har vi människor blivit efter en lång tillvaro och saknad av närhet? För oss som lever enbo kan det nog vara svårare än för dem som lever i en familj. Eller?
Mycket tankar far i min skalle och man bearbetar alla dessa tankar genom att prata med sig själv i tankarna. Ja man har blivit lite som sin egen terapeut under de här 2 åren. Har ju mina jobbarkompisar men vi pratar mest jobb och koncentrerar oss på det. Nu är det återigen läge att skydda oss med visir och munskydd så man ser bara ögonen på den man pratar med. Ganska konstig är det förman ser ju inte alla miner och det kan vara svårt att läsa av varandra. Lika lustigt är det för de äldre som säger att jag minns inte hur du ser ut där bakom masken.. ser ju bara dina ögon.. men rösten känner jag igen.
Är så tröttsamt att behöva använda skyddsutrustningen igen.. munskydd har vi haft hela tiden så det går på rutin. Men man vänjer sig inte vid den instängda känslan av att andas genom munskyddet det blir varmt nästan som en bastu ibland och nu när vi har visiret igen så immar glasögonen och även insidan på visiret blir immigt. Jag får ofta avbryta insatser för att gå ut och ta av mig munskyddet och andas en stund. För att sen ta på allt igen och fortsätta där jag var. Jag kommer aldrig vänja mig vid denna skyddsutrustning men inser ju att det är en nödvändighet i dessa tider.
SES!
Long time noo see
Posted on: 18 januari, 2022
- I: Aftonbladetblogg | Bakglädje | Bilder | Hoppfullhet | längtan | Minnen | Vardagliga ting | vetenskap
- 1 Comment
Länge sen man var här inne så länge sen är det så jag glömt hur man skriver här.
Som tur är sitter mitt inlogg i ryggmärgen. Ja ja vad gör jag här inne nu då har ju haft det lite hektiskt i tillvaron men det känns lite bättre nu. Var ju helt sönderstressad ett bra tag. Så jag fann ingen ro i att skriva ej heller läsa. För att koppla bort all stress har jag bara lyssnat på poddar, gå på promenader och träna då det nu har gått i dessa virustider. Bakade inte ens då det var som värst jag som tycker bakning är det mest rogivande som finns. En deg kan man knåda och få ur sig det man behöver få ur sig utan att den protesterar och man kan släppa allt annat då man läser recept och tar fram ingredienser. Fotografering är ju oxå ett stort intresse jag har och med fotograferandet går det trögare. Fotar mest med mobilen numera vilket jag kan tycka är lite tråkigt.
Fotograferade dotterns bröllop i oktober och inser att jag tappat det helt. Inte många bilder jag vart nöjd med. Men kritisk och petig i överkant har jag alltid varit till kvaliten på bilderna jag fotar. Dottern är likadan men några fina bilder blev det allt ändå. Framkallade en del och ja de var inte så pjåkiga ändå. Skickade med dem bilder till Sams föräldrar i Kalifornien då de for dit för att fira jul och de blev uppskattade. Svårt är det i dessa tider med stora händelser i livet då virus härjar. Vi hade definitivt haft ett större bröllop om det hade funkat där alla hade kunnat vara med. Minnen för livet gav jag dem där i bildform det var de så glada för.
Ja ja inget resande har det heller blivit men nu var vi tvungna att beställa resan som vi fick ställa in 2020 annars hade pengarna brunnit inne. Det är lite taskigt kan jag tycka att man inte får hela sin inbetalade summa utbetald. Nu får vi se om det går att resa i september eller om läget fortfarande är som det är nu. 3 sprutor har jag tagit och fler lär det väl bli för de verkar ju inte ge så värst mycket skydd. Jag har dessutom haft biverkningar av spruta 2 och 3 med en enorm trötthet som påverkar tillvaron vilket det gör när man ständigt är trött. Där orken inte orkar försvinner kreativiteten och allt rinner liksom ur en bara man gör en enda liten syssla. Pandemin i sig gör ju att man tappar stinget vem hade orkat hålla i och ut om man vetat att det skulle hålla på så här länge? Tur man inte visste det då hade nog många fler tappat sugen snabbare.
Min dammsugare tappade sugen förra veckan och la av. Inhandlade en ny igår på Net on net. En lite dyrare och en tystare modell trodde jag. Den tjöt som bara den då jag startade den.. den blev dock tyst då jag satte i slangen från den gamla den som tappat suget. Så idag har jag fått lägga massa energi på att reklamera slangen .. har gjort det på datan och hallo jag är inte så himla teknisk men fixade det till slut. 2 mail blev det för fick inte in bilderna på kvittot och produkten som de ville i samma mail som formuläret.
Nu blir det en promenad och så ska jag inget särskilt mer göra idag. Jo jag ska upp till barnbarnet och lämna nyakade grötfrallor som jag bakade igår. Han sitter i karantän för hans pappa och sambo har insjuknat i omicron. Jobbigt läge så nu får vi se om några andra i familjen oxå blir tagna av detta virus. Inte lätt med familjer där föräldrarna skiljt sig och de har 2 hem som de far emellan. Nu är det bara att vänta och se ..troligtvis blir väl några till smittade i familjen. Jag har dock inte varit i kontakt med dem.
SES!
Nu så!
Posted on: 8 november, 2021
- I: Aftonbladetblogg | Barnbarnen | barnen mina | Bilder | Hästarna | kärlek | Minnen
- Kommentera
Äntligen en ny laptop!
Nu får jag lära känna den och hitta i windows 10..det kommer nog gå bra efter ett teg men liiiiite ovant är det allt.
Har legat hemma sjuk i en vecka nu ..börjar jobba igen inatt rivstartar därmed med en 5 nättersvecka. Suck! Inte konstigt det tar emot varannan vecka har vi ju denna helvetesvecka.
Har haft en dunderförkylning och fick gå och testa mig mot corona men negativt som tur var. Det hjälper ju föga då man inte får gå med minsta lilla symptom till jobbet. Nu var jag ju rejält förskyld så det var ingen tvekan alls över att stanna hemma.
Dock kvarstår tröttheten och trycket i bihålorna så inte konstigt om folk tror man är inbillningssjuk. Ingen kan ju se min smärta och de symtom jag har är ju osynliga för andra.
Det är som det är när det blev som det blev eller vad man nu säger.
Ska ialla fall gå en stund till gymmet idag med mitt barnbarn. Han är 16 år och vill träna med mormor inte illa och när barnbarnen frågar så ka man ju inte säga nej. Vi har ett särskilt band jag och L.. han har ju en diagnos i autismspektrum 1. Den lindrigaste formen av autism. Förut benämndes det som Achbergers.
Han går i gymnasiet nu och har haft det kämpigt i skolan minst sagt. Skolan tyckte att han skulle utredas för att få rätt hjälp. Visst han fick en stämpel på sig och sen gjordes inget mer. Jag menar verkligen att INGET gjordes.
Jag har varit en av hans stora stöttepelare genom livet. Vi har ett särskilt band kan man nog säga. Nu hoppas jag att han får in träningen som rutin och kan ta sig dit själv så småningom. Rutiner är viktigt och att man har människor runt sig som sätter gränser speciellt när man har en diagnos.
Stöttning kan vem som helst behöva så som mellan dottern nu då hon brutit armen då hon trillade av hästen. Så kan det gå och det hände ju även mig 2005 så jag vet. itt nyckelben rök då och min höft hoppade ur led. Tog ett halvår att komma tillbaka helt. Dottern ska gå med gips i 8 v bara. Får väl hjälpa även henne lite i denna situation. Hon hjälpte ju mig då min olycka hände,
Nu ska jag fixa lite här hemma inför natten.
Pompe och Zlatan
SES!
Ledig
Posted on: 19 oktober, 2021
- I: Aftonbladetblogg | Bilder | bra dagar | drömmar | längtan | Minnen | träning
- Kommentera
Här sitter jag i min soffa och slappar. Vakade ut igår och sov till 14:30. Drack kaffe och åt en knäckemacka och gjorde mig sen redo för ett gympass. Måndagarna har numera blivit gympass .. behöver lyfta lite skrot och träna styrka som omväxling till all konditionsträning som jag mestadels sysslat med under pandemin.
Det börjar kännas i kroppen vilket tungt jobb man har och nu när vi dessutom är oftare på jobbet pga kortare arbetspass så sliter det ju än mer.
En glädjande nyhet är ändå att vi fått en ny chef som tänker ge tillbaka oss en halvtimme varje natt vi jobbar och det genererar i en till natt ledigt på ett 6 veckor. Alltid något.
Efter 3 år med skitscheman är glädjen stor för en förändring även om det är en liten. Nu ska vi bara få till ett bra schema oxå. Inte lätt att täcka alla månadens nätter på 4 personer. Jag är så glad över att jag inte antog erbjudandet om 100% det hade jag aldrig orkat. Så nu tänker jag att det kommer bli lite mer återhämtning äntligen.
Idag känner jag mig inte riktigt kry..den känslan har jag haft länge nu det är inte konstigt då man går på kroppens reserver hela tiden. Om ni bara visste vad många anställda det är som är slutkörda. Många slutar och många sjukskriver sig då man ej orkar. En pandemi på det och det eskalerar än mer. Så mycket sjukskrivningar vi haft under pandemin..har vi då aldrig förr varit med om. Tur de tog bort karensdagen under den värsta tiden men nu är den tillbaka igen katastrofalt.
Jag kämpar på ändå tränar lite försiktig även om jag är trött..för utan träningen tror jag att jag faller ihop totalt..träningen gör att jag orkar lite till inbillar jag mig. För jag får energi av träning. Men jag tränar aldrig då jag är sjuk.
Imon ska bilen besiktas hoppas att den går igenom. Det är alltid lite nervöst..undrar om jag får någon kommentar om mina nya däck..de jag fixade i Finland i somras då mina dåvarande däck vart helt slut efter den långa färden dit. Det är Öststats däck inte så vanliga här hemma men men Michelin köpte upp dem så de kanske blir vanligare även här i Sverige snart.
Snart ska vinterdäcken på och ryssdäcken får gå i ide över vintern. Jag har friktionsdäck odubbade vinterdäck..de är ganska nya Michelin däck inköpta för 2 år sedan. Så de kommer hålla ett bra tag till förhoppningsvis.
Annars så boar jag mig här inför den mörka årstiden..köpte en ny ljusslinga idag till balkongen som nu ska få lysa upp min tillvaro jag som vill ha ljuset får anpassa mig till mörkret. En ljusslinga gör sitt för att tillfredställa mitt ljusbehov.
Jag får vänta med saltstänkta bad och sol ett tag till. Här en bild från Västkusten då vi var på Orust en sommar och var på spa Nösund. Helt fantastiskt ställe. Där var oxå Stina Wollter och buben liten parantes i det hela.
Hit får jag åka igen!
En puss station fanns även där på bryggan för dem som har någon att pussa på.
Får leva lite på sommarminnen nu under den mörka årstiden och bilder det har jag massor att kolla på som tur är.
Nu lite tvtittande till sen väntar en nybäddad säng.
Go natt!
SES!
Hemma
Posted on: 27 september, 2021
- I: Aftonbladetblogg | Bilder | cykelturer | Glädje | längtan | Minnen
- 3 Comments
Hemma idag..tagit ett covidtest… igen…suck!
Varit ledig i helgen och varit så oerhört trött..det är så typiskt när man ska vara ledig då bryter tröttheten ut som man har inom sig hela tiden. Man jobbar och kör på man känner efter och man trycker undan tröttheten och bara kör igen. Jobbar varannan helg och man vill göra så mycket den helgen man är ledig och då slappnar man av man är ju ledig och då kommer tröttheten fram. Så blev det även denna helg då kom även en envis förkylningen fram.
Har ändå fått gjort en del fixat i min trädgård rensat hallonbuskar och klippt hortensiabusken den stora klängiga. Fixat min balkong/altan tagit in min solstol klippt ner mina tomatplantor och rensat i min lilla rabatt. Planterat ljung på våran familjegrav och varit ute och cyklat. Så jag är nöjd.
Drack en alkoläsk i lördags med Gin Apelsin smak som jag köpte på båten då jag var över till Finland i augusti. Blev så oerhört trött och gick och la mig vid 24:00 och sov till 12:00 WHAT!!! 12 timmars sömn!!
Vaknade och var helt mossig i huvudet.. en förkylning som brutit ut då jag sovit typiskt ..kanske därför jag sov som en stock så länge. Jag pallar inte ..men känner att något är fel..jag vet inte riktigt vad jag ska tro..är jag utarbetad/utbränd eller vad står på? Psykologen jag gick till sa ju det..att jag är utmattad.
Men läkaren vill inte sjukskriva mig fattar inte varför för jag har ju det ändå på papper?
Så där är jag nu svävar i ovisshet om hur länge jag ska behöva ha det så här ..tänker att det går väl över av sig själv kanske men tror knappast det då jag får för lite återhämtning. Sover ju ändå helt ok bra men vill inte sova bort mina ledigheter.. det är tråkigtmen det är kanske så det får vara ett tag till nu.
Nu är jag ialla fall sjukskriven den kommande natten för jag tagit ett covidtest och måste vänta på svaret som kommer i morgon vid lunchtid. Smidigt ändå personal kan boka tid för provtagning och bara köra fram till dörren angiven tid och personal kommer ut och tar provet då man sitter i bilen.
Verkar vara högt tryck där vid provtagningen inte en enda parkering att uppbringa.
Nu öppnar Sverige upp för fullt igen och vad händer då? Det ökar ju redan ..så vart ska det sluta?
Orkar inte tänka på det!
Jag håller mig på min kant bär munskydd när jag handlar och skiter i att ingen annan har det och att jag blir uttittad. Jag vill kunna börja leva normalt igen så jag gör vad jag kan.
Igår då jag var nere vid kyrkogården och planterade fick jag lite feeling att fotografera igen ..såg mycket vackert som jag ville föreviga, måste börja fota mer igen för det är så kul att finna fina motiv. Har inte lagt in bilderna i datorn så jag kan inget visa idag..vet att jag kan blogga från mobilen men det är så yttepytte litet att skriva inlägg från mobilen så jag känner inte att jag vill blogga därifrån.
Så jag tar en gammal bild från vägen jag vandrade på i lördags. Helt fel årstid men utsikten är ändå den samma som jag upplevde igår. Vägen ner mot samhället tagen uppifrån stallet ..vägen som jag vandrat mången gång då jag tog mig upp till hästarna. Vi hade ju pollarna här i 10 år.. så nog såg jag denna utsikt varje dag men man blir då aldrig trött på att se denna vackra vy över min hembygd..
The place were I belong!
Walk like a Zombie..
Posted on: 14 september, 2021
Idag sov jag till 16 00 WOW..ställer ju inte väckarklockan då jag har jobbat natt utan låter kroppen själv bestämma när den vill vakna. Åh då vaknade jag kl 16 denna dag ..trodde aldrig att jag skulle sova så länge.
Så det blev en missad solskensdag idag ..gör inget sömnen är viktigare då man jobbar nattetid för att orka med.
Men…just de jag skulle ju betala klart tandläkaren idag…så det blev till att gå upp ur sängen ta på sig och åkja iväg mitt i kvällsrusningen in till stan. Nyvaken klev jag in där i receptionen och betalade min skuld. Så kan de gå.
Fick äta frukost då jag kom hem kaffe och kall våffla med smör och ost.. det är gott! Sitter här nu med tungt huvud och fick ta en Ipren nu och hoppas på att det tunga ger sig. Känner mig som om hela skallen är fylld med någon geggig sörja. Usch då!!! Inte konstigt man känner sig som en zombie.
Idag tänkte jag på att just det jag skriver ju inte i någon covidbok längre. Har ju fyllt 11 antecknings böcker med text om covid resan som världen nu gör. Gjorde ju ett uppehåll för att det blev lite sentrian mässigt som jag skrev och slarvigt skriven blev texten oxå. Men i min hjärna tänker jag fortfarande på vad jag ska skriva om i böckerna.
Är så gruvligt trött på coronan ..hela jag är trött och det tynger ner mig och gör att jag blir som en zombie.
Jag och syrran pratade om det igår då vi var på en roadtripp tillsammans att det är många människor som detta virus påverkar och det gör att man reagerar med en massa konstiga symptom. I mitt fall om man nu ska kalla det så ..så är jag oerhört trött en trötthet som jag aldrig känt förut. Då när jag är så där trött blir jag helt initiativlös och orkeslös. Inget är då roligt. Jag är inte deprimerad nej nej det är en känsla som tynger ner hela mig och som gör tillvaron oerhört motig. Jag börjar tro att det har med vaccinet att göra..att vaccinet gett mig denna trötthet ..för efter andra sprutan vart jag som helt förbytt. Orkade knappt tänka en tanke ens och behövde vila flera gånger om dagen för jag hade som en tung vikt hängande på min kropp. Ögonen föll ihop och jag fick blunda och somna sittade där jag var..som tur var hemma. Pressade mig och utsatte ändå min kropp för att försöka vara som vanligt men oj vad energi det tar/tog.
Har ju jobbat som vanligt hela covidperioden förutom då jag har haft symptom då har jag varit hemma. Så jag har varit hemma mer än vanligt under covid.
Oro stress rädsla ovisshet och isolering är inte bra för någon. Tänker att vi som valt att leva ensamma har haft det enklare på ett vis och värre på ett annat. Vi som lever i ensamhushåll har ju haft lättare för att hålla distans till andra och hålla smittan borta ..men ensamheten har varit ensammare än någonsin detta 1 1/2 år som nu gått. Kanske gör det en lite knäppare än vanligt att inte kunna ha sociala kontakter som man brukar ha ?
Jag har inte fått ge många kramar tex jag som är en kramig person.. har varken fått eller gett kramar på väldigt länge nu. Vad gör det med en egentligen? Kroppskontakt behöver alla!
Hm kanske är mina underliga symptom symtom på frånvaro av närhet till andra människor.. det tror jag absolut.
Ingen vill väl vara som en zombie?
Igår ialla fall luftade jag mina tankar med syrran..tog med henne på en roadtripp ut på landet till sjön vi badat i många gånger då vi var små. Noen! Lena min syrra har semester och har haft förskylningssymtom i flera veckor nu..så vi behövde luftas både hon och jag. Hon har testats för covid och är negativ. Så det är något annat förkylningsvirus..vi har ju en sjukdomsskuld kan man väl säga så nu kommer andra virus och förkylningar att bita på oss igen. Samhället öppnar upp och människor träffas mer igen och då tar andra virus sin chans att smitta. Det är många som är sjuka nu och det har ökat på sista tiden , både covid och andra förkylningar/ influensor.
Alla muttationer som uppstår då? Ja de vet man ju inte om vaccinet hjälper mot så jag tror att man inte bör öppna upp samhället för fort. Men många vill ju att hjulen ska rulla igen och pengar ska flöda för rikets bästa.. och så flödar begären igen. Mer vill ha mer!!
Nääe..jag tänker då inte in i det ekorrehjulet igen.
Igår tog jag ett dopp i sjön Noen igen ett uppfriskande måndag den 13 september dopp. Syrran avstod doppet då hon varit förkyld ..jag ville dock i och det ångrar jag inte.
Ha de// Ses!
Tisdag
Posted on: 7 september, 2021
Var är solen? Vaknar och det är mjölkvitt på hela himlen denna dag..jag som vill ha sol. Jaja man kan ju inte råda över vädret men då jag är ledig vill jag ha bra väder.
Så vad ska jag göra denna enda lediga dag? I detta nu letar sig solstrålarna försiktigt sig fram så den finns där bakom molnen. Tar kanske bilen och gör en utflykt? Den är ju fixad nu men först måste jag ta cykeln till verkstaden mitt nyinköpta lyse har slutat fungera .. i lördags då jag tryckte på knappen lös ju inte lyset och sen försvann knappen ner i i hålet där den satt. Har jag köpt ett måndags ex? hm ..jag köpte ju lyset på en måndag så kanske det?
Suck ..kan inte cykla utan lyse till jobbet på kvällen då det är becksvart ute då! Så det måste fixas omgående.
Så en cykeltur blir det idag i dagsljus.
Bilen fixade jag igår ..kylarvätska behövdes fyllas på ..i Finland innan hemfärd upptäckte vi ju att vätskan var oförklarigt låg nästan obefintlig i behållaren. Min bilreperatör förklarade att kamrem och vattenpumpe byttes vuid förra servicen och då kan det bildas luft i systemet och vätskan försvinner då..så igår fylldes rätt kylarvätska på och slangar kollades ..inga trasiga slangar ialla fall det var ju bra.
Han kollade på mina nya däck som jag fick köpa nya i Finland pga bubblor i däcken ..Han hade aldrig sett dessa däck inte så konstigt då det är typ Ryska däck. Finns inte att köpa här säljs mest i öststaterna men de fick godkänt även de. Har ju googlat på däcken och de är uppköpta av Michelin och har därmed börjat säljas mer i olika länder. Så som i Finland. Mina släktingar bor ju nära Ryssland så inget konstigt med det.
Han förklarade att jag kör ju vanligtvis inte så långa sträckor och nu hade jag kört ca 140 mil, däcken blir varma och då kan det bli utfällningar utbuktningar i däcken av denna påfrestning. Så helt klar var jag tvungen att byta däck annars hade de kunnat smälla på vägen. Så bilen är nu fit for fight! Den flyter ljudlöst fram på sina nya däck och ingen obalans känns längre i ratten..då jag kommer upp i hastigheter över 90 km.
Nu är kaffet urdrucket och jag ska börja denna dag.
Möjligheter
Posted on: 4 september, 2021
- I: Aftonbladetblogg | Bilder | bra dagar | cykelturer | Glädje | Hoppfullhet | kärlek | längtan | Minnen | träning | Vardagliga ting
- 2 Comments
I svårigheter och utmaningar kan möjligheter gömma sig. Ser inte problem utan möjligheter. Det finns en möjlighet i varje utmaning gäller bara att finna den vägen.
Hm.. det underlättar väldigt att ha den inställningen och ja jag har alltid nästan haft den inställningen för det underlättar mitt i svårigheter att kunna ha detta tankesätt. Det är kanske inte alltid ändå det går som man vill men bara av att tänka positivt går saker och ting mycket lättare.
Igår fick jag en möjlighet fick en extra natt ledigt ..förberedde mig typ halva dan för en tre natts helg. Kom till jobbet och upptäckte då att jag var ledig. Många skulle kanske lacka ur och tänka va fan jag har tagit mig till jobbet i onödan.. men inte jag! Jag tar det med ett leende och en klackspark tänker om och cyklar glatt hemåt igen. En fredagskväll med mys i soffan blev det och en lååång sovmorgon på det.
Så idag behöver jag inte packa matsäcken den finnes redan på jobbet i kylskåpet och jag kan ta det lugnt hela dagen.
Röran på jobbet lämnar jag åt någon annan ..visst det är min sak att hålla reda på mitt egna schema men jag vet ju aldrig var min extra lediga natt hamnar, har ju en mindre natt att jobba än mina kollegor. Ser det positiva och tänker att värre vore det åt andra hållet om jag inte kom en natt jag skulle jobbat.
Så glad i hågen cyklade jag hemåt i september natten!
Tog ett stort glas vitt, en snus och åt en liten skål med ostkrokar som legat framme för att bli så där sega och goda.. och firade min frihet.. en frihet jag inte visste jag hade och som lurade precis runt hörnet.
Fick tänka om igår och en arbetsnatt blev till en fri natt.. så kan det gå i Tant Ottos värld.
Rörigt kan nog många tycka men i den röran kom något positivt ändå. Har ju inte långt hem så mig spelade det kvitta.
Att tänka om är mitt motto!
Sov till tjugo över 10 denna lördag och är nu utvilad till max. Jag sover mycket ja jag t.om har börjat vila mitt på dagen så vadan är detta? Mitt sömnbehov har blivit stort större än någonsin. Jag som aldrig har vilat mitt på dagen det är förunderligt men kanske har det med åldern att göra att man inte längre har samma driv i kroppen, vad vet jag.
Jag har sökt för min trötthet.. en trötthet som jag inte känner igen. Vet inte men efter andra sprutan vaccin intog tröttheten min arma kropp. Vet inte om den triggade igång något i min kropp. Ingen vet men kanske är det en bieffekt av sprutan. Jag vet bara att min kropp inte längre är den samma jag har inte samma ork inte samma uthållighet som förr. Jag som ändå tränat mig igenom hela mitt liv för att hålla lågan i min kropp brinnande.. Kanske räcker inte det att ha god kondition och att ta ut sig till max på träningspass det som alltid gett mig energi tillbaka och rensat mina tankar för att sen kunna fortsätta som innan.
Kanske får jag tänka om och se andra möjligheter nu ..det är svårare sagt än gjort.
Så nu ska jag ta tag i denna trötthet tvinga mig att rota i mitt inre för att hitta min nya väg tillbaka till mitt jag igen.
Kanske finner jag mig själv igen här på bryggan vid min barndoms strand..
Kanske finner jag mig själv igen då jag tar ett dopp i sjön Noen..nja så enkelt är det nog inte.. men jag önskar att det vore så.
Idag skiner solen på klarblå himmel och jag ska hitta på något som fyller min själ med sinnesro. Cyklandet har under pandemin varit min räddning ifrån isolering och avståndstagande. Min cykel och jag har tagit oss framåt och mot nya mål varje dag ..cyklandet har gjort mig lugn.
Vet att ensamheten blir mindre ensam då jag cyklar runt i naturen den sköna. Man kan då tänka att världen är en bra plats att vara på ändå.. glömma bort allt elände som virusspridning, restriktioner och växthus effekter som vi människor skapat. Min bil är jag oxå väldigt glad över att jag har trots att den kostar mig en hel del möda och pengar för att hålla rullande. Jag har en miljöbil som kan gå på både bensin och etanol. Valde bort etanolen ganska tidigt då min bil ej mådde bra av detta jetbränsle. Slangar tar stryk och motor gick så där så olja behövdes fyllas på oftare än jag någonsin varit med om förr. Så jag har kört på 95 oktan länge, men nu har jag fått byta till 98 oktan då de som bestämmer bestämt att blanda i etanol i den 95 oktania bensinen.
Märker att min bil mår bättre av 98 an.. den flyter fram och den axar bättre. Hur kan man tycka att etanol är så miljövänlig? den förstör ju motorer?
Nya däck införskaffades i Finland.. så nu rullar de mycket bättre ..min morbror fixade nya till ett hur bra pris som helst.. fick nya sulor till inköpspris!! Jo det är sant.. mina däck hade små bulor som gjorde hela bilen i obalans.. små bulor som kunde ha exploderat när som och han ville att vi, jag och min kusin skulle komma säkert hem igen!
Visst min semesterkassa minskade något men nya däck behövdes så så fick det bli.
Visst är det konstigt ändå att man ser till sina ägodelar bättre än man gör med sig själv och man ser det som en bra investering.
Nu behöver jag själv lite uppdatering för att kunna fortsätta köra på i samma takt eller i en helt annan takt.. får se var jag hittar för bränsle till min kropp. Behöver finna min boost..min energi vad den nu finnes någonstans?
För att vila hela tiden är inte mitt recept att vila hela tiden ger mig inte den energi jag behöver.. har vilat färdigt nu känns det som.
SES!
Ledig Torsdag
Posted on: 2 september, 2021
Hur ska man ta vara på en ledig dag? ..då man bara har en enda helledig dag varannan vecka och nästa vecka 3 hellediga dagar ..inte i rad men ändock 3 lediga dagar.
Ibland vet man inte hur man ska ta vara på sina dagar ..de lediga dagarna är för få för att man vill slösa bort dem. Ändå gör man det. Man är antingen för trött för att ta tag i dagen alls och har pyjamasparty hela dagen…speciellt dagar då man går av är sådana dagar då man inte ens tar av sig nattkläderna.
3 år har gått 3 skitscheman har man prövat det ena värre än det andra. Bara att gilla läget och försöka anpassa sig till rådande läge ..det har varit svårt för alla oss nattare..måste jag säga ingen ingen ingen är gjord för att jobba så många nätter som vi nu gör. Jetlagg varje vecka så är känslan och man kommer knappt ur denna känsla av förlamande trötthet. Då undrar ni säkert varför jag jobbar natt om det nu är så jobbigt? För att jag är nattarbetare ..ja jag vet att det är det som passar mig bäst.
Så vi alla nattare kämpar på och tänker att snart sker v äl en för bättring..snart inser väl någon som har bestämt att detta är hälsosamt att det inte är så hälsosamt. För de som bestämt har inte haft någon tanke på hur detta påverkar oss människor..nää de tänker på ekonomin att det ska sparas och att verksamheten ska gå runt. Men verksamheten går inte runt ändå. All personal går på knäna, dag som natt. Människor av kött och blod som kommer slita ut sig i förtid för att vi är just kött och blod inga maskiner som orkar alla tunga lyft i all evighet.
Gnäll gnäll gnäll fördiggnällt men gnällandet är befogat. Så jag kommer inte kunna hålla tyst och jag kommer inte att låta mig tystas.
Idag vaknar jag tidigt ..jag kan ta mig för mycket om jag bara vill. Kommer börja med att ta en promenad i solskenet..jag försöker att ta hand om mig på bästa sätt så som det faller sig utefter vad jag känner här och nu. Sen får jag se om det blir några fönster putsade. Har redan strykt mina rena kläder så energin finns idag.
Igår var jag på ett spinningpass inte gymmat på hela augusti det har bara inte blivit av så jag har haft ett längre uppehåll kanske var det behövligt..kanske inte. Kanske tar jag mig till gymmet ikväll igen det beror på..
Nu tar jag mig ut på promenaden så prioriterar jag just nu. En promenad för mitt välbefinnande!
SES!
Söndag igen
Posted on: 29 augusti, 2021
- I: Aftonbladetblogg | Bilder | bra dagar | galenskap | Glädje | kärlek | Oförglömmliga händelser | Semester | vetenskap
- 3 Comments
Sover länge denna morgon som jag ofta gör går sällan upp före 09 då jag låter kroppen själv bestämma då den vill vakna. Ibland vaknar jag redan vid 05 klarvaken. Går då upp och kollar kanske på tv en stund och tar en kopp PUKKA te där i min ensamhet och njuter av tystnaden. Mitt favorit te är PUKKA relax som jag köper på Apotea.se. Handlar ju mycket på nätet nu förtiden så ett nytt köpbeteende har jag utvecklat nu under pandemin. Det är ganska bekvämt att få allt levererat till dörren tidigt om mornarna. Köper även kläder på nätet för jag har ju knappt gått och shoppat alls då detta virus härjat runt.
Men mat vill jag själv kunna handla för att se vad för mat jag köper hem.. bla grönsaker vill jag själv välja för att få den bästa och färskaste tomaterna och salladen. Igår åkte jag till Coop mitt favoritställe har det blivit för där är det minst människor. Igår var jag där igen och handlade i lugn och ro.
Mina tomatplantor på balkongen har växt bra och jag har fått en ganska bra skörd i år men de mognar ju inte. Så jag har plockat in en hel del och de får mogna inne sakta på ett fat. Inte en enda har blivit röd på sin planta. Ändå tycker jag att de fått en hel del sol. Trodde att jag köpt coctail tomater men nej på båda plantorna har det växt större tomater så himla spännande.
Var en sväng ute hos 2 av mina döttrar lämnade lite båtgodis och var där en bra stund. Vi börjar ju nu att bli vaccinerade och kan umgås lite lättare men alla i min familj vill inte ha vaccinet. Mitt äldsta barnbarn tex tycker det är onödigt att spruta in något obeprövat i sin kropp. Det går ej att påverka ej heller tvinga någon att ta vaccinet. Min yngsta syster och hennes äldsta dotter vägrar oxå detta vaccin. Det är självklart frivilligt men jag tycker det är underligt att man inte vill ta sprutan/sprutorna. Själv var jag tveksam oxå ett tag men kände att jag vill inte utsätta mig själv för att bli svårt sjuk. Har testat mig oräkneliga gånger då jag haft symptom dels för att jag måste det då jag jobbar med äldre människor för att jag vill skydda dem.
Jag undrar hur det kommer bli med alla som inte vill ta vaccinet? Om det kommer bli så att vi kommer bli uppdelade i olika läger .. eftersom vi nu måste ha vaccinpass för att tex kunna resa?
Jag har i sommar jobbat med en yngling från Syrien som inte tror på vaccinet ..han har inte använt skyddsutrustning för det är onödigt enligt honom själv.. jag har inte kunnat påverka honom alls i detta. Jag undrar hur kan man hitta en egen strategi i en verksamhet som har tydliga regler om hur vi ska arbeta? Ni kan nog förstå att jag har varit väldigt frustrerad dessa veckor..jag har inte ens fått honom att byta om utan han har gått i privata kläder!!!
Nu i efterhand har jag tänkt att hur kunde det bli så här? Har det med hans uppfostran att göra, respekt för att ta order av kvinnor eller har det med hans upplevelser/ bagage att göra? Ärligt talat så har jag ingen aning. Han kommer troligtvis inte få jobba mer hos oss.. men det fanns ingen annan att tillgå under denna sommaren. Den som först var tilltänkt oxå en kille från Afganistan fixade inte att sova, han var ärlig med detta och sa att han klarar inte av nattjobb.
Så när min sommarperiod var över hade jag som tur var en vecka i Finland att se farm emot..en vecka då vi tog det lugnt sov mycket och det var återhämtning som var min prioritering.
Man återhämtar sig inte på en vecka men det blev ändå en härlig vecka med många upplevelser och mycket gäspande både min kusin och jag gäspade ikapp. Vi var båda i stort behov av att ta igen oss.
Vi har badat finsk vedeldad bastu på min morbrors Ö i Saimen och doppat oss i sjön därefter.
Alltså vedeldad bastu är bäst. En skönare varmare upplevelse än en aggregat uppvärmd bastu.
Att tvätta sig i bastun och hälla vatten över sig med en skopa från uppvärmd i tunnan som står där inne är en upplevelse i sig.. man är ren och uppvärmd inifrån och ut efter ett finsk bastubad.
Gick sen ut i pyjamas i kvällsmörkret och var med morbror som satt och fiskade mört till sina kräftburar. En sån fantastisk kväll, att gå på soluppvärmda klippor barfota och höra vattnet som slår mot land och njuta av naturens underverk, tystheten och se stjärnorna på himlen. Den upplevelsen är obetalbar.
Till och med att gå till utedasset i skymningen är en upplevelse.
Dock sov jag lite dåligt här på ön.. komforten på sängarna är inte vad min kropp klarar så jag fick vända och vrida mig mången gång om natten men vad gör det då man kan ligga och höra på tallarnas susande och vågorna som slår mot land. Lyssnade på Spöktimmen en podd som jag sträcklyssnat på nu sedan i somras. Alltså har ni inte lyssnat på Linn och Jenny så kan jag rekommendera det.. det är spökligt att ligga i mörkret och lyssna.. men jag blir inte rädd, räddare än vanligt. Jo en gång i somras då jag var hos syrran i Kungsbacka vart jag livrädd..lyssnade då på ett avsnitt om konspirationsteorier om Twin Tower attacken. När jag lyssnade tände jag lampan med ett ryck av en viskande röst i örat ..This is fake!! Det var ett samtal från en inifrån ett av planen som kraschade..en kvinna ringde sin man och sa att de var kapade och att hon älskade dem alla sen i slutet viskade hon de kusliga orden.
Att jag sen inte kunde sova den natten utan att lampan lyste i taket är ganska solklart och att vi nästa natt fixade en lampa bredvid sängen så jag slapp gå upp i mörkret ända bort till dörren för att tända lampan är oxå solklart.
Men jag kan säga att det var inte bara podden som skrämde mig dessa nätter..nej nej det spökar hos syrran. På riktigt en krypande läskig känsla kommer över en det är svårt att förklara men jag berättade detta för min kusin då vi var i Finland. Då sa hon men kom du inte ihåg att jag sa det då vi var där och sov över sist..näää va då? Hon hade då frågat vem som var uppe och gick omkring där på natten? Ingen hade varit uppe.. jag sover oftast nere på bottenvåningen i tv rummet då jag är där så jag hade inget hört.
Då säger min systers barn det spökar på mellanvåningen. WOW! Min syster tror ej på spökerierna men jag fick ialla fall bekräftat att min upplevelse inte var påhittad..eller?
Undrar nu om jag vågar sova över hos syrran igen?
Ni kan lyssna på avs 32 i podden Spöktimmen om ni vill så kan ni kanske förstå min känsla lite bättre ..mer säger jag inte än att det handlar om en tavla.
Nu har jag svävat ut ordentligt här idag ..så blir det ibland då man låter fingrarna flyta över tangentbordet.
Ha en skön söndag alla önskar Tant Otto!
Min nya lilla vrå 