Min nya lilla vrå

Så nu snöar det igen.. brukar ju bli bakslag då våren ska göra sin entre. Soliga varma dagar som inger hopp om framtiden har vi ju haft nu ett tag och man planerar för att ta ut cykeln igen och ta en premiärtur. Det skulle jag gjort idag var det tänkt men hua jag vill då inte cykla i snöyra.

Det är 2.3 plusgrader ute ändå men jag vet att öron fryser då man cyklar så jag avstår idag och tar en promenad istället med mössan på.

Min näsa har ju blivit extra känslig nu oxå ..då kylan gynnar inte näsans slemmhinnor nää då får jag än lättare näsblod. Blödde i morse efter en snytning..ja så ser det ut numera flera blödningar i veckan är vardagsmat numera. Så värmen är efterlängtad nu.. värme försvårar ju för viruset att överleva och smittar inte lika lätt då det blir ju typ svagare i varmare luft. Det flyger inte i luften lika lätt som då det är kallt. Det är ju ett luftburet virus. Värmen är bättre för mig jag som älskar sol och värme.

Idag har jag tänkt göra American pancakes till barnbarnen de åker förbi mitt nu i eftermiddag och då ska de få med sig lite pannkakor hem. Jag hade gärna haft dem här hos mig och bjudit dem vid mitt bord .. men där är vi inte ännu. Så ett skepp kommer lastat i form av ett folie paket med pankisar i.. till de mina som älskar mina pankisar.

Försöker med att infoga en bild igen ..en vårlig bild som jag tog förra året då jag cyklade mer än vanligt på grund av pandemin. Kunde ju inte träna då och då kom cykeln väl till pass. Har inte dammat av den än men snart hoppas jag kunna göra det. får nog vänta tills allt grus är bortsopat vill inte vurpa pga grus sladd.

Nu ska jag gå ut och gå lite det har slutat att snöa och är grått men lite luft måste jag ändå ha på min lediga dag. Imon jobbar jag igen..och vi har möte. Hm..jag har inte skype men jag är en av dem som ska sitta hemma imon och ha möte på just skype.
Har bett om att få byta med någon annan men ej fått svar . ..chefen har stängt av sin telefon så jag får väl knalla dit imon innan mötet och fråga hur jag ska göra? Hon vet om att jag inte kan koppla upp mig så ..varför säger hon igen att jag ska det.

Ja det är inte mycket man inte begriper längre.. min dator är gammal likaså min mobil där ryms inga fler appar så jag får snällt finna mig i det. Har en ny dator liggandes här hemma ..som inte är installerad än pga att någon måste hjälpa mig med det och det är inte läge mitt i en pandemi att ta in någon här i min lilla vrå. Så det för vänta som så mycket annat tills denna tid av restriktioner är över,

SES!

Så skönt att vara ledig enda tre nättersledigheten vi har är helgen varannan vecka på detta skit schema.

Fredagen sov jag bort men pallade att damma och dammsuga min lilla vrå och laga lite mat åt en tacosallad och nybakade äpple och päron tarte till efterrätt. Det är så himla enkelt att göra på färdig smördeg. Man skär bara ut rutor av degen och penslar med ägg och brer på äppelmos och lägger på skivad frukt. Viker till kanterna lite och så strö på lite valnötter eller hackad mandel.
Mums med vaniljkesella på.

Kollade i min kruka på balkongen. den som varit övertäckt sen i höstas med en dyna och en matta. Åh kan ni tänka tulpan lökarna har kommit upp. Så kul satte ju ca 10 lökar i en stor kruka lite som ett expriment..min rabatt får ju inte vara ifred så där sätter jag inget fler gånger, jo kanske att jag sätter några taggiga ros buskar de plockar nog ingen av.

Fick ont i magen efter middagen är inte van vid att äta tvårätters..så kan de gå la mig tidigt för varför sitta och nicka i soffan så jag la mig och lyssna på en podd. Gör så nu sedan ett tag tillbaka för läsa går inte längre mina ögon är trötta de oxå så det är skönare att blunda och lyssna på spännande poddar.

Idag vaknade jag vid 9 tiden och gick upp och drack mitt kaffe. Idag ska jag ta det lugnt..igår putsade jag fönster och tvättade.

Sitter här i godan ro med kaffet och då börjar näsan blöda igen.. jisses störtblöder igen..det har hållit på nu i några veckors tid dessa blödningar trodde att det var över för det har inte blött på några dar nu.

Pratade med Öron näsa hals på Ryhov i fredags morse..det är inte bra att inte kunna ta sitt allergispray som jag fått avstå pga blödningarna. Får ont i huvudet då det täpper igen i bihålorna. Troligtvis är en anledning att det har varit kallt ute och att jag använder visir och munskydd på jobbet. Det blir torrt att andas i munskydd och då kan man få blödningar. 1 gång har det hänt att jag fått springa ut från en boende med sprutande näsblod.. inget kul ibland får jag säga att jag måste gå ut och ta av mig munskyddet och andas lite. Man får lätt panik för det blir varmt, svettigt och man känner att man ingen luft får. Speciellt om man har långa insatser som vi har ibland på uppåt 40 minuter .. då är det tungt att andas och svetten rinner liksom i pannan.

Tog spray igår och det är så skönt när det släpper och man kan snyta sig. Det skulle jag nog inte gjort.

Får ringa igen behöver nog en tid till specialisten.. tänker be dem skicka en remiss oxå så jag får kolla hörseln, gjorde ju det för sisådär 20 år sedan och de ville ge mig en hörselapparat redan då..men då ville jag ingen ha.

Det är bara att inse att krämporna kryper närmre och närmre.

Gått en solskenspromenad idag igen.. inte lika tröttsamt som igår.. hoppade in på Lidl på hemvägen och köpte rosor till graven och lite grovt bröd. 1 stor påse med apelsiner blev det oxå som jag kan pressa ..gott!

Nu börjar det mörkna ute och jag ska vila en stund innan jag beger mig iväg för att inhandla lite mat.. handlar typ varannan vecka och då handlar jag på mig så jag slipper ränna i butiken som förr och småhandla titt som tätt. Nog har denna pandemi gjort att man ändrat beteende helt om.. det är bara bra blir inga impulsköp längre. Men man är lite mer enstörigare än vanligt .. så kommer man nog fortsätta att vara länge länge till.

Hej svejs!

Ja jag är så less på skiten nu ..man kunde ju åtminstone ha lite tur men nej då det räckte inte med söndertrampade glasögon ..en tand skulle man bita sönder också i bara farten av oturen.

Suck!! ..ca 7000 spänn fattigare blev jag idag men glasögon måste jag ha för att kunna leva och se vad jag gör. Om 10 dagar har jag nya ögon igen. Nu får jag vara försiktig ett tag framöver för mer utlägg pallar jag inte ..tandläkaren får vänta någon månad till ..måste ha antikroppar först innan jag utsätter mig för att beblanda mig med fler människor.

När jag ändå utsatt mig fixade jag nya jobbskor oxå..på Stadium outlet gick färden och där var det några andra som oxå behövde handla. Strök utefter väggarna och klev åt sidan när någon gick mot mig. Så nu slipper jag gå i uttrampade adidas som tjänat ut sitt ..har känts som jag går direkt på det hårda golvet.

Nu hoppas jag att jag hållt avstånd nog för att undgå viruset. Andra sprutan tas imon ..sen tar det 2-3 veckor så har man bildat antikroppar..hoppas jag. Ska ta ett antikroppstest för att vara helt säker på att jag är säker. Är för rädd för att lita fullt ut på vaccinet.

Orolig har man varit lääääänge nu. Hur påverkas man av att oroas konstant undrar jag?

Positivitet behövs nu ..för denna situation tär på en. Imon går jag på promenad igen efter vaccinationen sen hem och vila ..vilar gör jag så mycket jag bara kan. Vill ta hand om mig på bästa sätt.

Iskyla gynnar ju viruset så jag längtar efter sommaren nu. Att kunna ta långa cykelturer och känna vinden mot ansiktet och solen strålar värma huden. Ja jag längtar så efter värmen. Någon resa till varmare land inser jag är omöjligt även detta år så kanske kanske det blir en resa först 2022. Måste ju beställa ny resa inom 24 månader så hoppas att coronan lugnat sig då. Undrar hur det ska organiseras med vaccinations intyg och vilka skyddsåtgärder som införs. Tror vi får leva med munskydd på i många år då vi färdas kollektivt och flyger även på konserter och andra evenemang. Jag har ju en Håkan konsert att se fram emot ..60 tusen på en arena känns så där just nu.

Färden ska i alla fall gå till Grekland ..då får syrran och jag fira våra bemärkelsedagar där lite senare än vi tänkt. Vi som skulle firat mina jämna år där förra året nu får vi fira jämt ihop .. Kanske kommer vi inte resa som förr heller i framtiden.. kommer det bli dyrare att flyga eller hur blir det tro?

Ja det är verkligen mycket som inte är som vanligt nu.

Tänker sätta mig på motionscykeln nu och cykla en runda.. får visualisera en runda ner mot sjön.. vid Vätterns strand finns en fin cykelbana som de sopsaltar så jag tar mig en tur på den i lyktstolpslampornas sken. Lyssnar till vågornas brusande in mot land och trampar så fort jag kan i uppförslut och tar ut mig ..ja så får man fantisera när gator och torg är snö och isbelagda.

Over and out!

Går hemåt efter ytterligare en jobbnatt i iskylan..snor jag min halsduk runt halsen och drar luvan över huvudet. Det knarrar under fötterna vid varje steg jag tar och försöker att inte sätta mina fötter på en hal isfläck. Har ju ramlat hårt i backen en gång denna vinter och vill undvika det hårda onda fallet och går därför i kanten av gångbanan. Tar mig hem utan att falla och har under promenaden inandats frisk krispig luft..

Så härligt att andas in andas ut luften.. under arbetspasset andas vi ju bakom masken och inunder visiret och blir nästan yr av mina egna andetag som efter en stund blir varma och syrefattiga. Får ibland avbryta mitt i en insats och gå ut för att andas djupa andetag i korridoren innan jag kan återvända in till den person som påkallar min hjälp.

Vem hade kunnat tänka sig att man skulle behöva djupandas på arbetstid och att andningen skulle påverkas så att man blir utmattad på arbetstid. Så varje morgon då jag går hem känner jag en frihet en befrielse att kunna andas fritt.

Inatt vid ett sådant tillfälle då jag behövde luft drog jag av mig masken mitt i ett steg och glasögonen föll i backen och jag steg rakt på dem..så hela resterande natt fick jag gå under visir och mask och se suddigt.

Jag svor en lång välbehövlig ramsa då jag insåg att nu är de förbrukade..de enda som jag kan ha på jobbet som inte immar igen.. jahopp. Huvudvärk av att anstränga sig för att se infann sig snabbt ..så är det ser ju som en kratta ut mot världen utan mina glasögon.

Akutbesök till optikern blir det nu..de ä mycke nu!!!

Denna frostiga krispiga dag vaknar jag efter 6 timmars sömn efter en bistert iskall jobbnatt. En isnatt sägs det varit där hela Sverige fryst i natt. I kylan trivs corona viruset så inget positivt med krispigt kalla dygn alls.

Kliver upp och intar en stor kopp kaffe med oatly kaffe mjölk och två hårda havreknäcke med ost och örtkalkon i tunna skivor på.

Lyssnar på P3 dokumentär om Tuvekatastrofen och minns tillbaka på den novemberdag 1977 då mormor Saimi var hos oss på besök. Hon skrek på finska och vi fattade nada vad som hänt ..min mormor kunde ingen svenska men vi förstod ändå att något fasansfullt hänt i -Göteborg Göteborg..så som min mormor skrek fattade vi ändå att något ovanligt hänt.

Jag lyssnar mycket på poddar nuförtiden orkar inte samla mina tankar bland alla andra tankar som far runt i skallen där corona nyheter matas in varje vakentid. En tredje våg är på väg ..där nu viruset fått fäste i yngre människor ..

Min kollega kommer från Iran och han får rapporter från sitt hemland och man vet varken ut eller in vad som är sant och vad som är taget ur luften. Där nere är det kaotiskt..de kommer ingenstans varken ur eller in i sitt land..så som det är i resten av världen.

Vet en person som varit fast 1 år i Syrien som vill hem till Sverige ..han sitter nu i Turkiet och kommer ingenstans. Han åkte till sitt hemland precis innan pandemin var ett faktum.

Vad gör det med människor som fastnar där de inte borde vara? Va får de för hjälp på plats och hur överlever de? Hela livet sätts på paus.

Jag vet min dotter var fast i lockdown i Usa i över 3 månader ..ständig oro nästintill galenskap av att känna vanmakten ta över en helt. Då ingen hjälp gick att få ..så många samtal jag ringt till UD om hur vi ska få hem vår dotter till ingen nytta alls, man får ta sig hem bäst man vill fick vi till svar har man tagit sig dit får man skylla sig själv. Inställda flighter 3gg slets vi mellan hopp och förtvivlan ..till sist kom hon och hennes käraste hem igen. De fick en chock när de kom hem ..här verkade livet pågå som inget virus fanns. De fortsatte med sin isolering här hemma och gick sällan hemifrån. De hade katastrofläget i USA med sig i minnet inetsat i hjärnan att man måste leva annorlunda i tider som dessa. Som jag stöttat som jag hjälpt dem med en det ena än det andra. Jag som så många andra som insåg det allvarliga i läget med detta virus fick själva försöka omforma livet så att det gick att leva så drägligt som möjligt.

Nu är läget fortsatt allvarligt men det är ett nytt normalläge som infunnit sig.

Vad gör det med människorna? Det är synd om människorna som Strindberg uttryckte det ja sannerligen är set det.

Det pratas om isolering och avsaknad av mänsklig kontakt vad tar man till när alla kramar tagit slut och man bara ser ögonen på människor i ansiktsmasker..man ler helt i onödan under masken och hoppas att leendet syns i ögonen så att den som ska ta emot ens vänlighet ska se att man ler. Anletsdrag ..och kroppsspråk som gör att man ser vad en annan människa menar med det de säger inunder masken som bromsar det man säger och man hör knappt vad som sägs ..ja läget är minst sagt förvirrat.

Där är vi nu och man får lyfta lite lätt på visiret som fungerar som en andra skyddsbarriär mot ljudvågorna som ska stoppa virusets framfart. Kommunikationen har svårt att ta sig fram genom dessa skyddsåtgärder…kommunikation som är så viktigt för att göra sin röst hörd.

Alkohol konsumtionen sägs har ökat då isolerade människor ska döva sin ångest med något ..ja vad ska man ta sig till då man i sin ensamhet ingen råd finner? Många som man aldrig kunde tänka sig ska se djupt ner i spritflaskornas halsar för att få någon slags botten i hopplösheten. Att få en botten att stå stadigt på i en värld som är som ett gungfly…i en bottenlös tillvaro.

Det låter väldigt deppigt och som om jag själv vore en som tappat fotfästet helt ..men nej det har jag inte ..men tänk jag dränker inga sorger i sprit..ej heller är jag helt bortom hoppet. Jag har hoppet kvar som tur är jag som ska inge så många hopp i en hopplöshet som vi inte visste vi skulle få uppleva någonsin.

Visst har jag dåliga dagar där jag inte vet hur jag ska ta mig vidare korta stunder då jag tror att det aldrig någonsin ska bli bättre ..de stunderna är få lyckligtvis.

Då när det är så där bottenlöst tar jag en snus..alltså inte trodde jag att jag någonsin skulle lägga en prillaunder läppen min ..men så är det nu ..det är en tillfällig lösning i en omöjlig situation ingen vill vara i.

Det må vara hänt… så nu ligger en dosa melonsnus i mitt kylskåp och däri finner jag ett rus som nu inget i det dagliga livet kan ersätta.

Undrar hur andra människor löser sin livssituation? Man får inte tappa fotfästet i en värld som genomlider pesten..så jag har mina rutiner nya som gamla att hålla fast vid.

Här hade jag tänkt lägga en somrig bild men får inte till det riktigt så ni får tänka er en sjö med en lång brygga där jag ligger och solar och lyssnar på tystheten inte ett enda ljud hör mer än vindens sus.

Ja jag håller ut.. men börjar bli galet less på detta. Det tar ju aldrig slut.

Allt är annorlunda och märkligt bara kan inte vänja mig riktigt vid att hålla ut och inte kunna kramas.

Jag har ju valt att bo ensam och ja ensam har jag varit mer än någonsin detta år. Jag håller restriktionerna och försöker att inte vara bland folk. Hur kommer man att bli efter denna pandemi? Helt förändrad lite enstörig och skygg. Vem vet. Just nu försöker jag leva i nuet och ta varje dag som den kommer. Gör inte så mycket som jag brukar göra men en viss sorts rutin har jag ändå.

Är helt sömnruckad med nytt galet schema utan återhämtning där uthålligheten sätts på prov. Jag vänder numera inte på dygnet för det sliter mer än att bara låta det vara så numera är jag uppe nattetid varje dag i veckan. Pandemin gör ju inte det lättare precis. Att ständigt oroa sig för att smitta någon på jobbet eller bli smittad själv ligger i det undermedvetna och lurar.

Så jag har anpassat mig efter mitt arbeta helt nu och har inte mycket till eget liv då jag är ledig. Det går inte när man ingen längre ledighet har. 9 timmars nätter is da shit säger jag bara.

Vi kallar det för sjuk och skilsmässoscheman. Stackars dem som har familj säger jag bara att orka med att leva familjeliv blir ett pussel som inte går att lägga alls.

Nu väntar man på att ett vaccin ska undsätta hela världens befolkning. Ska man ta det eller inte lite som att välja mellan pest eller kolera. Dö i covid eller få svåra biverkningar av ett vaccin? Vet att de flesta klarar att få vaccinet men så resonerar många de känner hopplöshet. Många äldre där jag jobbar tycker att alla yngre ska få det först de som har mycket kvar att leva för ..men då säger jag att nej de äldre och de mest sköra ska givetvis få det först ..om många äldre dör försvinner ju hela vår historia. De som levt länge och har mycket att berätta om.. berättelser som då går i graven.

Jag lever och försöker göra mina dagar så bra som möjligt. Kan ju inte gå till gymmet så jag tränar hemma.. går på långa promenader och är ute i friska luften så mycket jag hinner med. Har tappat mycket lust att träna nu efter ett år utan tuffa pulspass och skrotlyftande på gymmet. Var där 3 gånger i augusti men sen började det fylla på med för mycket träningssugna och strax efter det kom det nya restriktioner igen. Då la jag av helt.

Jag skriver dagbok varje dag ..tänker att det är en historisk tid vi lever i och kanske kan mina barn och barnbarn läsa i dem i framtiden. Det blir ett tidsdokument.

Tittar mycket på tv för vad ska man göra i sin ensamhet om kvällarna? Bakar lite men det är inte heller lika roligt som innan. I början av pandemin rensade man ju hela lägenheten så städa är tråkgöra.. jag stökar inte till så mycket ändå men dammigt blir det ju.

Julafton var jag ledig och åkte ut till yngsta dottern och hennes tjej för att dela ut lite klappar. Tänk jag köpte alla julklappar i november ..hittade nästan alla klappar på jysk..så något shoppande har det inte varit på hela detta året. Har inte varit på stora köpcentret sedan förra mellandagsrean. Köper mer på nätet nu än någonsin. Storhandlar mat ca 2ggr i månaden sent på lördag eller söndagar. Har helt kastat om mina köpvanor vilket syns på kontot. Känner mig rik varje månadsslut numera. Sparar och sparar. Enkelt för man impulshandlar ju inte nuförtiden.

Så något gott kommer det väl ur denna pest ändå.

Lite röd blossa bubbel bjöd jag tjejerna på.. riktigt gott glöggbubbel mustigt och smakrikt. Nyår firade jag på jobbet och aldrig har det väl skjutits så mycket raketer över vår lilla stad.. men folk har väl som jag haft pengar över på kontot .. men inte skulle jag väl låta pengarna gå upp i rök på det viset. Men fint var det ändå att titta på.

God fortsättning på er alla i bloggbyn!