Archive for the ‘Hoppfullhet’ Category
Mellandag
Posted on: 2 maj, 2024
Mellan nätter är man verkligen i mitt emellan läge.
Har en natt till att jobba och sen är jag ledig helgen. En helgs ledighet går så fort en helg då jag dessutom är utan bilen. Den har börjat få krämpor som mig pensionär som den är vid detta laget. Har fått anlita bärgning akut för ca en vecka sedan då en bränslekoppling pajjade. Nu blir det bärgning igen då motorn signalerar elektriskt fel av stora mått. Tur att jag kom hem till garaget denna gång för ABS Airbagen och servon ballade ut totalt.
Så nu är tanten Otto billös ett tag och jag som har två viktiga möten nästa vecka. Får väl damma av cykeln och använda mina cykelben igen ..det är ju ändå säsong för att cykla nu. Annars får jag be någon av mina privatchaufförer om hjälp. Ack vad man är beroende av bilen som färdmedel. .på jobbet sa samordnaren -du får väl ta bussen dit du ska ..nja inte enkelt då man ej vet vilken buss man ska ta och vilken färdriktning de ska åt. Så jag kanske hamnar i tjottahejti.
Kul kul..nej nej så jag får väl cykla. Blir billigast så vi här i vår lilla stad har de dyrast bussbiljetterna i hela Sverige 40 spänn enkel resa!!! Vill de att man ska ta bussen måste det ju löna sig ..så jag tar bilen när den nu funkar.
Remiss till Christer bildoktorn är skriven, har gratis bärgning till verkstaden som tur är för själva reparationen kostar säkert skjortan.. eller 2 skjortor minst. Jaja än är det väl värt att ge bilen min en chans till att rulla och betjäna mig. Än hoppas jag inte att den hamnar på skroten fast den är till åren kommen 16 år har den rullat på som en klocka.. så jag satsar på att den ska hålla ett tag till. Men inget varar för evigt I know..
Har ju ingen häst heller längre att galoppera till möten med så jag får lita på att mina nuvarande hästkrafter/ bilen kan fixas hos bildoktorn.
Ses!
Looong time no see
Posted on: 25 april, 2024
- In: Aftonbladetblogg | Hoppfullhet | sorg | träning | Vardagliga ting
- 2 Comments
Nu är det väl ändå dax att skriva ett inlägg. Det är 6 månader sen sist. Helt ute är jag ändå inte är mycket på sociala medier vilket är lite enklare då man alltid har mobilen tillgänglig.
Sist jag skrev var i oktober då jag precis legat i corona. Shit säger jag bara har inte återhämtat mig än från de sviter jag ådrog mig .. fy fasen va hängig och krasslig min arma lekamen är. Har pågående utredning både av hjärta och mage som förhoppningsvis ska ge mig svar på vad jag har att utgå ifrån framöver. Väntar ju även på att få komma till käkkirurgen angående värk i ansikte och höger öra. Väntat snart ett år ..remiss är ju skickad men jag är inte prioriterad då de anser mina besvär vara icke akuta. Suck!
Ibland känns det ganska så hopplöst som om livet håller på att rinna ur en ja precis så känns denna förlamande trötthet som tagit över min annars ganska så allerta kropp. Jag är inte van vid att behöva vila och vila. Min hjärna säger spring på som vanligt och ha flera bollar i luften men min kropp säger stopp, vila du är utmattad.
Det är inte jag!
Man får ändå lyssna på sin kropp.. men det är så satans tråkigt att ligga raklång med näsan i vädret och vila. Hur orkar människor ha det så här tänker jag men förstår att jag måste kompromissa med min kropp och vad hjärnan gärna vill. Den är ju programmerad genom åren att allt ska gå undan.
Jaja så här är det nya tant Otto livet. Jag försöker lyfta skrot på gymmet ändå minst 2ggr/v ..det mår jag bara bra av så den dagen jag ej kan gymma är det kris. Har dock ej spinnat nu då jag utreds för är lite rädd att det ska påfresta vad det nu är för fel på mitt hjärta. Läkaren gav ändå klartecken att det går bra så ska dra igång spinningen igen nästa vecka.
Usch och fy vilket ohälsosamt inlägg detta blev.
Till och med bilen ledsnade igår kväll på väg till gymmet. Halvvägs dit stannade den och jag fick ringa bärgning till min verkstad. Nu är bilen tipp topp igen ..bildoktorn fixade en bränslekoppling så nu fick min Peugeot energi igen och jag kan gasa på dit jag vill i. Skönt ändå att man kan transplantera in kopplingar i bilmotorer. Känner att min kropp kanske oxå behöver en reservdel.
Sen har det hänt andra tråkigheter i familjen ..minsta dotterns farmor lämnade oss i lördags morse.. det var väntat ändå, hon har varit krasslig länge. Hennes önskan var att få dö hemma och det fick hon. Så jag är glad att det blev så. Så nu blir det en begravning till ..har varit många senaste året. Både väntade, oväntade, en drunkning och ett självmord. Man får sig en tankeställare om att man själv inte är odödlig och att man verkligen behöver ta vara på sin tid här på jorden lite bättre. Jag ska försöka med det men det är inte kul att anpassa sig efter en trött och sliten kropp. Men det är så det är, bara att gilla läget lixom.
I dont give up!
Tur är väl ändå att våren är i antågande så man kan vistas i den vackra naturen och njuta av all grönska.
Alla blommor som spirar och som kommer år efter år inger lite hopp om att det är något som fungerar i denna värld som är ur led.
Nu ska jag gå och vila lite sen ska jag putsa 3 fönster så jag ser ut igen.
SES!
Frihet
Posted on: 29 augusti, 2023
- In: Aftonbladetblogg | Bilder | cykelturer | drömmar | Glädje | Hoppfullhet | längtan | Semester | sorg
- 2 Comments
Frihet är att kunna resa till ett varmare land och kunna sola på en strand inunder ett parasoll. Att bara kunna vara och inga måsten ha gör att tiden kan stå lite stilla här och nu.
Vatten.. att vara på sjön är något jag kan längta efter. Vi hade ju båt i Västervik i 20 år. Bästa tiden, bästa semestrarna vi haft. Att vara på liten yta och samsas där gör att man kommer varandra nära och man umgås dygnet runt. Mysigt. Men visst ska inte sticka under stol med att ibland gnabbades vi. Men för det mesta så var det helt fantastiskt. Att vakna till vågor som kluckar mot skrovet och vinden som blåser om mornarna ja t om fiskmåsars skränande kan jag fortfarande höra om jag blundar och tänker mig tillbaka till livet på havet.
Det är frihet att vara på sjön. Att lägga till vid en ö där ingen annan är eller lägga sig på svaj i en vik och bara ha hav runt ikring sig det är såå avkopplande. Att hoppa i plurret från båten nakna om vi vill om ingen annan är där och låta vattnet omsluta kroppen ..det är något alldeles extra. FRIHET.
Att kunna ta bilen och åka på utflykt är Frihet. Så att ha en bil är för mig just frihet. Här åkte vi en för årstiden väldigt ovanlig solig dag till Röttle-by. Hm denna sommar kommer jag ihåg som en regnig och grå sommar. Kan inte minnas när det regnat så mycket och ihållande som just denna sommar. Gör ni?
Här är hamnen i Röttle den gamla hamnen där båtarna förr gick över till Visingsö som man kan se i horisonten.
Att kunna gå på utekonsert och se Håkan Hellström på Elmia fältet är frihet. En fantastisk kväll vid Vätterns strand där båtar låg på svaj och fick en gratis konsert. Undrar jag om det var bra akustik det borde det varit det kanske ekade änna bort till Visingsö. Här var en av mina högtidsupplevelser denna sommar i ett stort hav av människor som hoppade och sjöng med.. jodå även tant Otto hoppade och sjöng i detta hav. Håkans texter och låtar är magiska. Sen vet jag att Håkan är lite av en vattendelare i musikvärlden.. så är det musiksmaken är som baken delad.
Att kunna trampa iväg på cykeln i kvällssolen ger mig en känsla av frihet i hela kroppen. I sommar har jag cyklat mycket med regnkappan i cykelkorgen för den har behövts användas mer än någon annan sommar jag kan minnas.
Då och då kan jag ej låta bli och stanna upp för att se det vackra som naturen bjuder på. Då stannar tiden lite och man bara är där man är. Det är frihet att bara vara i nuet! Jag kallar det för magiska understunder. När ögat tar in allt det vackra och man ej kan se sig mätt på det man ser.
Avslutar ofta cykelturerna med att gena över kyrkogården. Tänder ibland ett ljus i nya lyktan och ser till blommorna som jag planterat. Fö så har haren ätit upp den fina krysantemumen nu. Det bjuder jag på men får hitta något annat att plantera som inte är lika gott för harar. Astern har haren låtit bli än så länge.
Tänker väl avsluta detta frihetsinlägg nu med att säga att de som ligger där i vår familjegrav har fått sin frihet nu de är ju fria från sjukdomar och smärta och är i evighetens evighet. Det ger lite tröst ändå att veta men jag saknar dem oerhört mycket ja sorgen har väl mattats av och man har vant sig lite vid att inte ha dem här längre. Men men saknaden den försvinner aldrig.
SES!
Allting rullar på
Posted on: 10 juni, 2023
- In: Aftonbladetblogg | Hoppfullhet | Minnen
- 2 Comments
Lördag… igen hur fort rullar det på. Känner att jag missar en massa då jag bara typ sover bort dagarna och är vaken om nätterna.
I morse vaknade jag vid 9 och tänkte vad ska jag nu fylla dagen med? Jobbar ju 2 nätter nu igen och solen skiner så jag går på en långpromenad. Har Håkan Hellström i öronen och njuter av hans låtar som lätt fastnar och jag nynnar med där i solsknet.
Tänker att snart snart ska jag få uppleva honom igen i juli kommer han till min lilla stad. Kul det har jag att se fram emot. Annars har jag inget planerat att göra på min semester i år. Det är skönt att bara kunna ta dan som den kommer… även om jag är en som vill planera in saker för att få lite struktur så tänker jag inget planera denna sommar.
Det som händer får hända.
Man tänker mycket då man är ute och går och jag kan gå både djupt och mörkt men även tänka stort och liten om allt och inget. Min hjärna rensar ut och sorterar på när tankarna far fritt.
Idag tänkte jag att hur många gånger har jag inte gått här där jag gått sedan barnsben. Minnen poppar upp om näcken i ån som vi inte fick gå till för då kunde vi ramla i och han tog oss. Hm… eller hur? Här ser den nu ganska sinande ån inget skrämmande ut men värre är det om våren då den svämmar över.
Allt ser nästan likadant ut men ändå inte… allt är föränderligt inget varar för evigt … eller?
Tänker att här går jag på som om tiden stått stilla på samma stigar vägar och trottoarer. Konstiga tankar kan jag tycka har jag inte kommit längre än så .. tillbaka till gå.
Jorden vi ärvde och marken den sköna kommer överleva länge.
Vart är vi på väg… benen och jag.. går vidare och tankarna far iväg igen till meningslöshetens bubbla och tänker att nu behöver jag inte tänka på det mer.
Nu väntar dammsugaren den som stått i hallen flera dygn på att få börja leta dammtussar i alla vrår.
Livet
Posted on: 15 maj, 2023
- In: Aftonbladetblogg | Bilder | Hoppfullhet | kärlek | Minnen | sorg
- 5 Comments
Vaknar vid 13:30 denna måndag efter 3 jobbnätter.. sov lite knackigt men jag vakar ju ut så jag behöver ju inte sova som en stock just denna dag.
Ute är det lite dystert grått och det gör ju inget, oj åskan går visst i detta nu. Småregnat hit och dit sen igår bra för då lättar det att andas då pollen inte flyger runt i luften lika lätt. Regn behövs för växtligheten och jorden behöver det då det är torrt som fnöske.
Jag tvättar i kväll så som jag brukar boka då jag går av jobbnätter för då är man lite seg i kroppen och kan behöva röra på sig som man gör då man springer upp och ner till tvättstugan.
Åskan går för fullt i detta nu, väderomslag månne?
3 nätter i kroppen och tid för eftertanke har givits dessa nätter. Saknaden är stor efter en för sin ålder pigg liten gummas bortgång på hemmet förra veckan. 103 år ung och klar i huvudet in i det sista det är beundransvärt och nästintill obegripligt att man blir så gammal. Som hon själv sa – att jag blivit så gammal är inget jag kunnat tro. Att jag skulle bli sist kvar av alla syskon ..jag som var så sjuk då jag var liten i mässlingen att de fick skicka efter doktorn då min höga feber inte ville ge med sig. De trodde inte jag skulle klara mig men se det gjorde jag. Kanske härdade sjukdomen mig?
Nu på sitt yttersta frågade hon mig – är jag mycket sjuk nu? Svarade ärlig att hon försämrats sedan sist vi sågs. Hon sa då att hon träffat många av sina närmaste och att hon även fått träffa sin yngsta barnbarnsbarn 7 mån gammal. Hon var så glad för det och trots svårigheter att prata berättade hon att den lille var så pigg och med. Han lekte med min blus sa hon hon log.
Jag blir lite rörd då jag tänker på det hon berättade och så många historier vi fått höra under åren som hon bott hos oss. Man skapar starka band med dem man är där för och man får i förtroende höra mångas innersta tankar om liv och död. Jag är tacksam över att få detta förtroende. För några dagar sedan så hon jag är nöjd med mitt liv och ja det ska hon vara så mycket hon fått uppleva i sitt liv.
Bland det sista hon sa var – ni är så omtänksamma och snälla. Hon sa att det var bra att jag var där och att jag skulle titta till henne hela natten. Hon var trygg med det.
Hon sov lugnt hela natten och tog sitt sista andetag kl 09 på morgonen.
Nu blir det tomt…aldrig mer får vi pyssla om dig och hjälpa dig genom svårigheter, som sorg, livet och även döden. Vattna dina blommor, dina älskade orchideer och sitta ner en stund och lyssna på hur din dag varit.
Så i natt har jag skrivit ett kondoleans brev till hela hennes familj. Kunde inte i ord få med allt som jag känner men skrev ner några ord om saknad efter en fantastisk mor, farmor, mormor, gammelfarmor/mormor.
Allt har sin tid.
Vissa man vårdar glömmer man aldrig. Att de är till åren komna, har krämpor och man vet att de kommer att dö då tiden är inne gör det inte lättare precis. Men att få veta att de är nöjda med sitt liv ger ju en liten tröst ändå och att de är redo att dö då de känner att de är klara med jordelivet gör det lite lättare ändå.
Att man vet att man kanske ha bidragit lite med att finnas där då de har det svårt och att man får trösta och stötta i svåra stunder.. gör att man orkar fortsätta med jobbet man har även om det är tung när de går bort.. så känns det bra att veta att man gjort något för personens välbefinnande.
Nu finns det tid för att sörja. Men man jobbar vidare och fortsätter göra sitt allra bästa för de som finns kvar. Kan säga att vi nu får stötta andra på boendet som också som vi sörjer. De blir ju som en familj och kommer också nära varandra.
Trösten behöver vi alla.
Fick trösta en till 103 åring i natt som trodde hon skulle gå först. Två 103 åringar som känt varandra i många många år. Det är väl ändå märkligt att de hamnade på samma boende? Vilket fint sammanträffande.
Nu ska jag göra mig redo för tvättstugan.. sysslor man fortsätter göra vad som än händer i världen. Jag gör som den 103åring sa i natt som jag tröstade – Jag tar en dag i sänder.
- In: Aftonbladetblogg | Bilder | Hoppfullhet
- 2 Comments
Idag vaknade jag och när jag slog upp mina blå tänkte jag att nu just idag tänker jag skriva ett inlägg om va då?
Här händer inte så himla mycket som är något att skriva om ändå så händer det saker varje dag. Men det är tradigt och tråkigt mest hela tiden.
Jag har varit kattvakt i veckorna 3 då dottern och hennes fru åkte över till soliga Kalifornien. Alltså jag som är allergisk mot katter. Hur går det ihop då?.. inte alls jag har ätit full dos allergimedicin dammsugit ett stort hus varje dag och så är det vår ute. Trött tröttare tröttast har jag varit men nu börjar det bli lite bättre ändå för nu har jag inte träffat katterna på ett bra tag. Tänk jag älskar verkligen katterna men tål dem inte.
Jag har skämt bort dem med gourme-mat i hela 3 veckor. Normalt får de Mjau men attans va jag tycker att det ser äckligt ut ..katter ska ha mat som ser god ut enligt mig. Så när tjejrna kom hem ratade de Mjau såklart damerna Ziggy och Ozzy bara blängde på maten och kollade på mig bedjande och så svansade de iväg. Zeppelin han är inte lika kräsen så han visste inte vilken av skålarna han tänkte börja äta i.
Det slutade med att jag fick ge damerna den mat de älskar mest. Så går det när man har mig som kattvakt.
Hm..mitt hem har eftersatts dessa veckor så igår tog jag tag i dammtussarna här..det slutade med ett dammfritt hem men med en blåslagen ringtå. Ajaj va en sån liten tå kan ömma. Hur ska jag få på mig skorna idag tro? Jag som jobbar 2 nätter nu igen får väl ta fram sandalerna så tårna får vifta fritt. Köpte ett par nya jobbsandaler på en hälsokostaffär på rea men när jag kom hem så tyckte jag att de var för fina att ha på jobbet så jag kommer inte ta dit dem. Vi skulle ju få skobidrag av kommunen men det ligger tydligen på is nu pga alla stora förändringar som kommer ske med scheman och arbetstider. Var på fack möte igår och de informerade oss om att vårkommun bestämt att vi ska ha 13 tim dygnsvila istället för 11 som Eu kommissionen bestämt. Vår kommun har ju tilllämpat ett undantag så vi har haft 9 timmars vila mellan passen. 36 timmars veckovila ska oxå tillämpas det har vi knappast nu vissa veckor. De på dagen kan jobba 6 dagar i rad och endast va ledig 1 dag vissa veckor ..så kommunen har lite panik nu över hur detta ska lösas.
Vi undrade över hur kommissionen helt plötsligt kom på detta? Jo så här är det en Svensk ambulans personal har anmält detta till EU-kommissionen och i EU finns inga undantag. Så det blir jobbigt för dem som jobbar jour nu att få till det med scheman. Vi undrade var denna ambulans person finns han/hon har tydligen flytt landet.
Jaha så nu kommer stora förrändringar ske igen, om det inte blir bra så kommer än fler säga upp sig och personalkrisen bli än större. Vi orkar snart inte mer, vi kan knappt söka semester för det blir avslag och vi ska ställa upp på att gå in för varandra om någon blir sjuk och sjukare har vi blivit av stress, hög arbetsbelastning och krav.
Hoppas hoppas att sommarsemestern går som planerat. Under semestern kommer inte jag svara i telefon från jobbet det är min lagliga rätt att ha semester och koppla bort jobbet helt. Suck!
Jag längtar efter ledighet nu .
Vill ut och fotografera men min 4-de systemkamera har nu lagt av helt. Har en analog men film finns ju knappt att få tag i längre. Har kollat på Tradera 1 film kan säljas för 149 kr helt galet men i den digitala värld vi lever i så används ju inte vanlig film i stor utsträckning längre. Så jag tänker då att en ny kamera ska inköpas ..då är det brist på även systemkameror ..för under pandemin har tillverkningen strypt då vissa komponenter till kameror ej gått att få tag i. Oj jag fick panik ingen kamera i sikte för mig så jag började leta på nätet efter en ny bättre begagnad Nikon. Kan tänka mig 2 modeller som är bättre än de jag haft förrut. Det öppnade ögonen rejält för mig att dt är fasiken inte lätt att buda på Tradera, att vinna ett bud där krävs mer list än man kunnat ana. Jisses det finns random personer som dyker upp som gubben i lådan bara så där och lägger bud. Det harv jag lärt mig nu att man ska lägga autobud för att vinna. 3 kameror har jag budat på och samma sak har hänt, igårla jag ett bud 12 sekunder innan budtiden gick ut.. förlorade även den kameran. Suck!
Jag ska försöka några gånger till och buda men tror inte jag kommer lyckas. Har 2 kamera försäljare som jag kontaktat som jag kan uppsöka och köpa över disk istället för auktion på nätet är svårt. Jag är inte lika slug som en del andra som handlar där. Blir så besviken och än mer desperat efter en kamera varje gång som någon budar över i sista stund. Får för mig att vissa köpare är proffs där på Tradera och trissar upp bud och köper upp saker och kanske har som business att köpa och sälja vidare på Tradera. Så känns det verkligen ..jag får öva mer på att buda helt enkelt.
Så jag får se fram emot ännu en sommar utan en bra kamera och fortsätta fota med mobilen. Fy va tråkigt.
Det är ändå smidigt med mobilen men inte kul att ta viktiga bilder/minnen med telefonen.
Det blev ett lite av varje hopkok i detta inlägg. Nu ska jag ut och promenera i solen är det tänkt om tån tål det vill säga. Idag är det en tå som bestämmer hur lång jag ska gå.
Ses!
Nytt år
Posted on: 4 januari, 2023
Hm önskar att detta år blir ett bättre år.
Men det avslutades inte så bra på nyårsnatten sträckte jag till mig rejält vid ett lyft på jobbet och har sedan dess gått på värktabletter. Har sedan i måndags försökt få tag i min vårdcentral haft 3 telefontider 3 dagar i rad nu. Missade svara i måndags och idag de brukar ringa upp igen men det har de inte gjort. Igår hade jag en tid 10:30 och de ringde inte alls. Hurdan är man när man missar ett viktigt samtal 2 dagar typ i i rad? Jag har frågat mig detta nu då det skett om jag börjar bli senil eller vad är det`?
Så nu sitter jag här och väntar på att bli uppringd igen. Gick in digitalt med mitt bankid har aldrig gjort det innan gått bra med rådgivning på telefon. Så nu ska vi se om jag får kontakt på detta vis istället.
Upplever att vården är belastad och det blir svårare och svårare att komma i kontakt med dem.
Vad beror det på? Förstår att covid har försvårat det och att vårdköerna ökat av den anledningen men att inte komma i kontakt och få rådfråga per telefon är för mig obegripligt. Är rädd för att mycket missas pga att man ej kommer i kontakt med dem när man behöver dem som bäst.
Jaja ..annars så jobbar äter och sover jag och vilar mig i ett evigt ekorrhjul. Tränar när det finns tid över men tid saknas kan jag väl erkänna. Att återhämta sig tar längre tid nuförtiden det är väl en åldersåkomma kan jag tro. Att man ej pallar i samma tempo som när man var yngre än man är nu.
Jag märker av att jobbet suger mer energi nu så kroppen säger väl ifrån. Arbetsgivaren driver ju på att alla ska jobba heltid för att få ihop det då det råder akut brist på personal. Snart hoppas jag att de kommer fatta varför det är så? Arbetsförhållandena är rent ut sagt horribla. Vi får ej veta vårat schema förens 2 v innan det fastställs, sen låser de det och inga ändringar kan ske. Fast de kan ändra om arbetssituationen kräver det. Så vi måste kolla våra låsta scheman varje arbetspass för att se hur passen ligger. Vi måste söka semester i väldigt god tid och oftast blir den avslagen pga brist på vikarier. Sen har man plustid som man samlar på sig då vi har schemalagda möten titt som tätt. Den råder man heller inte över utan de bestämmer när schemat görs var sjätte v var de lägger dem. Man får med andra ord inte någon som helst kontroll själv över de timmarna. Man kanske vill ha långledigt någon period och söker en dag, men då kanske schemat ändras och så får man ändå inte långledigt.
Hur har det blivit så här? De har höjt pensionsåldern så man ska jobba än längre i ett så tungt yrke sliter ju många ut sig långt innan pensionen så jag får ej ihop hur vi ska orka jobba längre. Men det är ju så här att då de har svårt att rekrytera så vill de ha kvar dem som närmar sig pension så länge som möjligt.
Näää kommunerna och politikerna måste tänka om snart och göra om och rätta till det de ställt till med för så som det är nu slutar ju kompetent personal stup i ett. Förstår de inte att det är de försämrade arbetsförhållandena m gör att så många inte orkar vara kvar?
Nu har jag gnällt färdigt!
Jag försöker att leva livet så gott det går, och göra det bästa av varje dag trots att jag sover bort många dagar. Jag tillåter mig själv att vila och bara vara.
Den balans jag alltid eftersträvat i livet är i gungning.. så jag gör vad jag kan för att det inte ska tippa över eller slå runt helt.
Idag lär jag få gå till jobbet med värk hade önskat få rådgivning av en sjuksköterska ..men som min chef sa Snälla du ta dina värktabletter och kom till jobbet för vi kan inte lösa det annars. Jaja kanske är det något att tänka till på varför fler blir sjuka och varför alla mina nattkollegor har sjukskrivit sig. Varför är 3 av 4 nattare är sjuka.
Klura på det en stund!
Jag längtar efter en lååång sommarsemester med sol och bad. Kanske blir det Italien i år har ju en kusin som bor i Rom. Drömma kan man och det är bra att kunna längta lite efter något roligt.
Nu ringde min vårdcentral jag ska få komma till fysioterapin för undersökning. Så jag får vakta telefonen lite till idag för att få en tid dit.
Så bra nu slipper jag vara frustrerad.. ska sätta mig lite på motionscykeln och trampa lite för utkan man inte gå i ruskvädret. Blötsnö faller ner blandat med regn så det är inte särskilt inbjudande.
Ha de gott!
Saker jag är bra på
Posted on: 6 december, 2022
- In: Aftonbladetblogg | Bakglädje | Bilder | Hoppfullhet | recept | Vardagliga ting
- Kommentera
Ja jag behöver verkligen tänka mer positivt i en lite dyster tillvaro. Jag behöver peppa mig själv lite för att kunna fortsätta med det jag är tänkt fortsätta med.
Igår började jag min själv-boost, behöver verkligen lyfta mig själv lite. Men det kostar att att ligga på topp..om det nu är det man strävar efter. Nää jag är nöjd i mitt mellanmjölk -läge.
Jag ljusade upp min tillvaro igår kan man säga ..fixade frillan med ljusa slingor, ja det kostade jag på mig att göra. Håret har under pandemin fått ett mer fritt liv kan man nog säga. Frisörbesök sker mer sällan jag som alltid fixat min frilla regelbundet genom åren. Nu behövdes det verkligen men det kostar. På något konstigt sätt så mår jag bättre om håret mitt är fixat. Men jag veta att måendet inte sitter i håret snarare sitter det i själen.
Fick ju byta frisör oxå då min bästa frisör Eva gick i pension mitt i pandemin. Hon har fixat mitt hår precis som jag vill ha det i ca 30 år. Hm ..så jag fick tänka på vem som nu skulle få den äran att klippa mig. Det blev Gitte på salong Rasmus. Hon har andra tankar om hur mitt hår ska skötas och ansas. Tvätta endast 2ggr i veckan och ja det har då fått mitt hår att trivas bättre. Lång lugg har jag haft nu hela pandemin för att slippa gå till frissan i onödan och att klippa mig själv har ju ingen hit varit så mitt hår växer mer fritt nu kan man säga. Ingen permanent behövs i mitt hårsvall, inte gjorts på många år..nej mitt hår har självfall så jag behöver bara krama fram mina lockar och nu inköptes även ett inte billigt vaxspray. Wow säger jag bara vilken bra produkt ändå!
Så nu är jag åter en blekt blondin så som jag är van att se mig själv i spegeln… tänk jag som alltid varit ett ljushuvud har mörknat med åren. Fy attan säger jag bara vill inte gå runt med ett råttfärgat hårsvall.
Så idag kan jag stoltsera runt i tvättstugan och känna mig som mig själv igen. Tvätta ja det gör jag 2 ggr i månaden i gemensamma tvättstugan i huset. Där är det ny ordning oxå allt spritas och torkas innan jag ens kan tänka mig tvätta. Har ju en maskin uppe oxå men med dagens elpriser får man tänka om även där. Tvättar endast akuttvättar uppe i lägenheten. Min tvättmaskin vill jag inte vara utan.
Nu har jag vänt på mitt dygn oxå är ledig till torsdag natt. Har fixat bästa frukosten. Blandar en pro pudding vanilj med keso och naturell kvarg och har i en stor delad clementin. Blir supergott! Tänk va mycket roligt man kan få tips om på sociala medier. Pröva vettja!
Nu då till de 5 sakerna jag är bra på ..
Fixa bra nyttiga och icke lika nyttiga frullar!
Jag är kreativ fast det den kreativa sidan ligger ibland i dvala pga . Va vet jag lättja kanske! Lättja tycker jag är underskattat då den gör att man kan återhämta sig från stress och annan skit.
Jag är bra på att baka! Älskar degar alla sorter. Nu är jag inne på kavel degar. Kavlar och stansar kakor i långa banor. Pepparkakor och kokos kakor är på G. Det är så befriande att baka och man kan släppa andra galna tankar då man koncentrerar på recept och knådar deg. Degar gör mig på bättre humör helt enkelt.
Jag är bra på att träna. Att ta sig till gymmet är inte alltid så lätt. Inte alltid man är pepp men jag tar mig dit ändå och sen mår jag så bra när jag gjort det. Har tränat under hela pandemin hemma mestadels i början. Tränade bort min artros i höften. De ni det tänkte jag inte ens på skulle bli resultatet av att stå på knä i hallen och gör pinkande hunden.
Jag en omtänksam person som bryr mig om att andra mår bra ..då mår jag ju själv bra. Win win på den.
Annars är man bättre på att tänka mindre bra om sig själv. Jag har svårt för att tex ta emot komplimanger och jag ger hellre det till andra. Måste träna mer på det.
Ja det var dagens ord från mig!
PS Jag är en bra fotograf oxå hobbyfotograf!
SES!
Döden döden döden
Posted on: 25 november, 2022
- In: Aftonbladetblogg | Bilder | Hoppfullhet | längtan | Oförglömmliga händelser | Okategoriserade | sorg
- 2 Comments
Har vakat ut efter två jobbnätter och vaknar med huvudvärk. Inget kul alls kan jag meddela på en fredag till på köpet.
Roligare kan man ju ha.
Här lunkar livet på i sakta mak med fulltecknad almanacka och jag får inte ihop att det lunkar på för det är fullt upp. Möten, jobb, telefonsamtal, fixa bilen, läkarbesök, tandläkarbesök mm gör att allt flyter ihop.
Ja så att skriva här i bloggen har fått ligga lite i lä ett bra tag.
Detta år kommer gå till historien som ett dödens år för 6 dödsfall har vi haft i familjen detta år varav två är självmord. Man kan inte tro att det är sant men det är det. Har aldrig varit med om liknande år någonsin och det tar på ens psyke kan jag säga.
Ska på begravning 16 december och det får jag kraftsamla mig inför för man kan inte säga att man vänjer sig vid att gå på begravningar och ta farväl av nära och kära.
Så nu hoppas jag på att nästa år kommer bli ett bättre år. Det trodde jag väl om 2022 oxå efter två covidår med social distansering och vad det gör med en som människa. Så blev det ju inte och efter dessa år av prövningar måste det bara bli bättre. Eller ?
Jag kom ialla fall iväg till Skiathos som planerat men det var på håret att det inte gick. Hade symptomveckan innan och väntade på covidtestet som turligt nog inget visade.
Utmattad efter tre veckors sjukskrivning och 5 v semester alltså 8 v frånvaro från jobbet kände jag att det var ganska skönt ändå att dra till Grekland. Där kunde jag lika gärna återhämta mig som någon annanstans.
2 veckor där gjorde susen vila bada sola och bara vara. Underbart!
Hann med en Håkan Hellström konsert på Ullevi veckan innan vilket var magiskt! Den konserten har man ju oxå väntat på i 2 år pga pandemin.
Galna år vi har bakom oss när man tänker efter. Inget man kunnat föreställa sig överhuvudtaget att det ens kunde ske ..men det gjorde det.
Nu tar jag helg!
Håller i
Posted on: 11 augusti, 2022
- In: Aftonbladetblogg | barnen mina | Bilder | cykelturer | Hoppfullhet | mamma | Minnen | Pappa
- 3 Comments
What inlägget jag just skrev kom bort??
Här lever jag på som jag brukar.. trotsar bihåls värken och gör lite av varje ändå cyklar solar badar och går till gymmet då och då. För man kan ju inte bara sitta inne och tycka synd om sig själv.
Blåklockorna fann jag på en cykeltur vid Vätterns kant ja jag fotograferar lite fortfarande försöker att använda systemkameran men tycker den är klumpig och tung att ta med.. så oftast fotar jag med mobilen som här på blåklockorna.
Igår var det iskallt i Vätterns vatten så jag tog bara ett snabbdopp. Försöker ju att behålla min solbränna fast jag vet att solen och värmen är jobbig för inflammerade bihålor så trotsar jag dem för älskar ju solkysst hud och solens värmande strålar.
Tog sen med dottern, hennes fru och deras amerikanska väninna på en roadtrip till min favoritsjö Noen.
Här är det gudagott att vara ..tyst vackert och oftast ljummet vatten om man nu jämför med Vättern. Här kan man ligga i länge. Ville visa väninnan lite av Sveriges natursköna natur.. det tar en stund att åka hit men det är värt det jag lovar. Vägen hit är hisnande vacker och slingrar sig genom bygden på smal nu asfalterad väg. Sjön är min barndoms sjö… vi hade stuga i närheten så vi badade alltid här. Då fanns ingen brygga och inget utedass men det gick bra ändå. Omklädningsrummen fanns dock.
Pappa hade en roddbåt här och vi rodde ofta ut och fiskade och njöt av lugnet. Pappa bodde som liten här i bygden farmor och farfar var statare i Degla ett herresäte där de arbetade och slet åt herrefolket. Så historiskt sett är stället förknippat med min familj. Min Farmor växte även upp där på gården.
Så är det med den historien så inte så konstigt att vi hyrde en stuga där.
Ha de!
SES!
Min nya lilla vrå 