Archive for the ‘Oförglömmliga händelser’ Category
Mellandag
Posted on: 2 maj, 2024
Mellan nätter är man verkligen i mitt emellan läge.
Har en natt till att jobba och sen är jag ledig helgen. En helgs ledighet går så fort en helg då jag dessutom är utan bilen. Den har börjat få krämpor som mig pensionär som den är vid detta laget. Har fått anlita bärgning akut för ca en vecka sedan då en bränslekoppling pajjade. Nu blir det bärgning igen då motorn signalerar elektriskt fel av stora mått. Tur att jag kom hem till garaget denna gång för ABS Airbagen och servon ballade ut totalt.
Så nu är tanten Otto billös ett tag och jag som har två viktiga möten nästa vecka. Får väl damma av cykeln och använda mina cykelben igen ..det är ju ändå säsong för att cykla nu. Annars får jag be någon av mina privatchaufförer om hjälp. Ack vad man är beroende av bilen som färdmedel. .på jobbet sa samordnaren -du får väl ta bussen dit du ska ..nja inte enkelt då man ej vet vilken buss man ska ta och vilken färdriktning de ska åt. Så jag kanske hamnar i tjottahejti.
Kul kul..nej nej så jag får väl cykla. Blir billigast så vi här i vår lilla stad har de dyrast bussbiljetterna i hela Sverige 40 spänn enkel resa!!! Vill de att man ska ta bussen måste det ju löna sig ..så jag tar bilen när den nu funkar.
Remiss till Christer bildoktorn är skriven, har gratis bärgning till verkstaden som tur är för själva reparationen kostar säkert skjortan.. eller 2 skjortor minst. Jaja än är det väl värt att ge bilen min en chans till att rulla och betjäna mig. Än hoppas jag inte att den hamnar på skroten fast den är till åren kommen 16 år har den rullat på som en klocka.. så jag satsar på att den ska hålla ett tag till. Men inget varar för evigt I know..
Har ju ingen häst heller längre att galoppera till möten med så jag får lita på att mina nuvarande hästkrafter/ bilen kan fixas hos bildoktorn.
Ses!
Corona
Posted on: 9 november, 2023
- In: Aftonbladetblogg | Bilder | citat | nonsens | Oförglömmliga händelser
- 2 Comments
Jahopp då åkte man dit tillslut. Legat i Corona och ridit ut ett virus som kommit för att stanna och som man får lära sig leva med.
I början av pandemin sa man att alla kommer att få gå igenom detta och att det var bra om vi fick flock-immunitet nja inte riktigt sant. Vi offrade många människoliv genom detta flock tänk. Jag är glad att jag kunde isolera mig första då första vågen kom .. nu åkte jag plötsligt dit vet ej vart jag blev smittad för smittspåra har man slutat med. Men jag är övertygad att jag blev smittad på jobbet. Många är smittade nu både bland personal och äldre. De äldre har fått det hyfsat lindrigt ändå för de har ju fått mer sprutor med vaccin. Det är ju bra. Jag vågade inte ta mer än tre sprutor för jag vart jättedålig av min andra vaccininjektion. Tog ändå den tredje för då vart pandemin i ett ganska tidigt skede att man knappast vågade annat.
Jag blev sjuk 26/10 ..och är ej helt återställd än. Efter 10 dagar hemma i sängläge och i konstant trötthet kände jag mig ändå hyfsat återställd och fick klarttecken av min vårdcentral att börja jobba igen. Har ju inga akuta symptom som feberfrossa och hosta så det fick gå. Började med en enkel natt..alltså man känner ju av orkeslösheten och tröttheten så det blev en mjukstart. Har nu hela helgen framför mig med jobbnätter och förhoppningsvis så äralla boende friskförklarade så vi slipper full utrustning. Om ni visste vad infernaliskt jobbig situationen är med med full mundering. Men den rutinen sitter ändå i ryggmärgen. Är jättenoga med dessa rutiner men att jobba med visir och munskydd är ändå ett måste. Men jag får nästan panik när man ska andas i munskyddet speciellt när jag har ett skov av mina bihåls-problem som jag haft nu sen jag insjuknade. Men vi har inget annat val annat än att skydda oss och de vi vårdar.
Jag vill inte få tillbaka det igen har ju knappt hämtat mig. Undrar hur länge man ska känna av tröttheten i kroppen? Det ger sig väl och man får verkligen vila och vila för att kunna orka.
Jag är glad att jag har tränat hela mitt liv och att jag har en grundkondition som jag byggt upp under längre tid. Saknar dock gymmet men jag går inte dit som jag är nu. Men längtar till den dagen då jag känner att det är ok igen. För mig är träningen inget maniskt måste men jag mår så mycket bättre av att träna så saknaden är stor. Mest är det väl för att det ger mitt liv kontinuitet och mening. Jag rensar hjärnan på gymmet när jag lyfter skrot.
Väntar ju på att få komma till käk-kirurgen med min ansikts-smärta som strålar ut i höger öra. Med återkommande huvudvärk som inte är kul att leva med. Ringde för att fråga vad som händer .. fick då till mig att min remiss är prio 3 då jag kan få vänta upp till 11 månader för att bli utredd. Galet men jag prioriteras inte då jag haft mina problem så länge och då anses det väl inte så akut. Så jag har väntat nu i 5 månader och kan få vänta 6 månader till. Det låter så avlägset att man inte ens vill tänka på det.
På tal om väntan jag fick en felaktig parkeringsbot i början på juli ..betalade med appen easy park som vanligt och det har aldrig strulat innan. Ändåsatt den där gula lappen på vindrutan när ärendet jag hade var klart. Det knäppa är att man måste betala in felaktiga böter direkt. Så det gjordes efter instruktion på nätet problemet var att jag betalade min kompis parkeringsavgift då vi åkte i hennes bil och jag ville vara just och ta den avgiften. Allt gick inte att göra på nätet eftersom man måste ha en fullmakt från bilägaren. Vi fixade dock alla papper samma dag med allt som skulle med från kvitton och fullmakt. Ringde häromdagen och frågade vad som hänt om min överklagan kommit bort? Fick till svar att väntetiden är upp till 6 månader. Vilken hög de måtte ha med felaktiga böter. Så till jul kommer jag hoppas få tillbaka mina pengar för då har det gått mer än 6 mån. Men man vet aldrig de kanske bedömer att jag är skyldig. Med facit i hand så kommer jag adrig betala med app åt någon annan för det krånglar till ett.
Vilket sjuk inlägg detta blev men är nu på bättringsvägen men inser att det kommer ta lite tid till att bli helt återställd. Det får ta den tid det kräver. Jag är ju van nu att vänta då jag är i väntans tider.
Over and out!
Bilden säger väl allt ..får vänta med att festa sen får jag festa till det rejält!
Psst.. än går det inte att festa till det med denna täta bihåla får hålla tillgodo med bubbel (vatten)
Vänt på dygnet
Posted on: 1 september, 2023
Ja det har jag gjort. Det tar några dagar att vända dygnet åt rätt håll .. rättare sagt tog det fyra dygn att komma i fas med omvärlden. Så nu har jag 5 dagar att leva i den rättvända världen där man vaknar tidigt om mornarna och går och lägger sig vid 22 om kvällarna. Jag har ändå fått en hel del gjort i min felvända tillvaro. Bakat 3 olika bakverk, citron grottor havrekakor i långpannan och en lite misslyckad tosca kaka. Hm denna gång var det tosca-glasyren som inte blev som den skulle. Men ska ändå ge bort dt jag bakat.
Ska till min mammas väninna Ragnhild i eftermiddag. Det går långt mellan dessa fika stunder nu. Innan sågs vi varje månad. Har ju ingen ork haft att göra någonting eller jag gör saker men orkar inte h för mycket inplanerat. Min ork orkar inte med för mycket inplanerade saker så orken styr lite min tillvaro. Tråkigt ja vet men jag får lyssna på min kropp och följa den lite. Men ibland måste jag bryta trötthetsmönstret och göra tvärtemot för tröttheten blir inte mindre trött då jag vilar och försöker återhämta mig hela tiden. Men men efteråt faller jag in i tröttheten igen. Så det är inte lätt.. hur ska jag förklara detta tillstånd då? Tänker ibland att mitt batteri är helt sönderladdat och behöver bytas ut.. för jag kan inte samla in energi längre. Det lilla jag samlar in sinar fortare än kvickt.
Återhämtning och vila de dagar jag är ledig räcker inte längre till. Så kanske en lite till åren kommen kropp fungerar.. vet inte men så tror jag att det är. Yngre människor har större sömnbehov och sover lättare igen förlorad sömn ..men de är jämnare tröttare under hela dygnet. Unga kroppar har liksom mera att ta av de blir inte lika slitna då de återhämtar sig snabbare än en kropp som jobbat på i flera år.
Jag har dock alltid haft perioder då jag sovit dåligt så det har slitit på mig såklart.. redan som tonåring hade jag vakennätter. Ingen trodde mig då jag sa att det var så. – Du som är så ung ska inte ha dessa besvär fick jag höra.
-Det är bara äldre personer som sover dåligt.
Men på den tiden sov jag igen förlorad tid lättare så det bekom mig inte såsom det gör nu om jag inte sover ordentligt.
Så är de.t idag är jag i alla fall utsövd efter ca 6 timmars sömn. Nu har jag 5 semesterdagar till framför mig att vara rättvänd.
Här är jag på Fårö på min 50-årdag. Hela denna dag tillbringades på denna fantastiska Ö. Ljuset där är perfekt och unikt då det reflekteras i de vita kalkstensvägarna. Fotonörd som jag är så blev det massor med bilder tagna denna dag för vackra motiv finns vart man än vänder sig.
Over and Out!
Nytt år
Posted on: 4 januari, 2023
Hm önskar att detta år blir ett bättre år.
Men det avslutades inte så bra på nyårsnatten sträckte jag till mig rejält vid ett lyft på jobbet och har sedan dess gått på värktabletter. Har sedan i måndags försökt få tag i min vårdcentral haft 3 telefontider 3 dagar i rad nu. Missade svara i måndags och idag de brukar ringa upp igen men det har de inte gjort. Igår hade jag en tid 10:30 och de ringde inte alls. Hurdan är man när man missar ett viktigt samtal 2 dagar typ i i rad? Jag har frågat mig detta nu då det skett om jag börjar bli senil eller vad är det`?
Så nu sitter jag här och väntar på att bli uppringd igen. Gick in digitalt med mitt bankid har aldrig gjort det innan gått bra med rådgivning på telefon. Så nu ska vi se om jag får kontakt på detta vis istället.
Upplever att vården är belastad och det blir svårare och svårare att komma i kontakt med dem.
Vad beror det på? Förstår att covid har försvårat det och att vårdköerna ökat av den anledningen men att inte komma i kontakt och få rådfråga per telefon är för mig obegripligt. Är rädd för att mycket missas pga att man ej kommer i kontakt med dem när man behöver dem som bäst.
Jaja ..annars så jobbar äter och sover jag och vilar mig i ett evigt ekorrhjul. Tränar när det finns tid över men tid saknas kan jag väl erkänna. Att återhämta sig tar längre tid nuförtiden det är väl en åldersåkomma kan jag tro. Att man ej pallar i samma tempo som när man var yngre än man är nu.
Jag märker av att jobbet suger mer energi nu så kroppen säger väl ifrån. Arbetsgivaren driver ju på att alla ska jobba heltid för att få ihop det då det råder akut brist på personal. Snart hoppas jag att de kommer fatta varför det är så? Arbetsförhållandena är rent ut sagt horribla. Vi får ej veta vårat schema förens 2 v innan det fastställs, sen låser de det och inga ändringar kan ske. Fast de kan ändra om arbetssituationen kräver det. Så vi måste kolla våra låsta scheman varje arbetspass för att se hur passen ligger. Vi måste söka semester i väldigt god tid och oftast blir den avslagen pga brist på vikarier. Sen har man plustid som man samlar på sig då vi har schemalagda möten titt som tätt. Den råder man heller inte över utan de bestämmer när schemat görs var sjätte v var de lägger dem. Man får med andra ord inte någon som helst kontroll själv över de timmarna. Man kanske vill ha långledigt någon period och söker en dag, men då kanske schemat ändras och så får man ändå inte långledigt.
Hur har det blivit så här? De har höjt pensionsåldern så man ska jobba än längre i ett så tungt yrke sliter ju många ut sig långt innan pensionen så jag får ej ihop hur vi ska orka jobba längre. Men det är ju så här att då de har svårt att rekrytera så vill de ha kvar dem som närmar sig pension så länge som möjligt.
Näää kommunerna och politikerna måste tänka om snart och göra om och rätta till det de ställt till med för så som det är nu slutar ju kompetent personal stup i ett. Förstår de inte att det är de försämrade arbetsförhållandena m gör att så många inte orkar vara kvar?
Nu har jag gnällt färdigt!
Jag försöker att leva livet så gott det går, och göra det bästa av varje dag trots att jag sover bort många dagar. Jag tillåter mig själv att vila och bara vara.
Den balans jag alltid eftersträvat i livet är i gungning.. så jag gör vad jag kan för att det inte ska tippa över eller slå runt helt.
Idag lär jag få gå till jobbet med värk hade önskat få rådgivning av en sjuksköterska ..men som min chef sa Snälla du ta dina värktabletter och kom till jobbet för vi kan inte lösa det annars. Jaja kanske är det något att tänka till på varför fler blir sjuka och varför alla mina nattkollegor har sjukskrivit sig. Varför är 3 av 4 nattare är sjuka.
Klura på det en stund!
Jag längtar efter en lååång sommarsemester med sol och bad. Kanske blir det Italien i år har ju en kusin som bor i Rom. Drömma kan man och det är bra att kunna längta lite efter något roligt.
Nu ringde min vårdcentral jag ska få komma till fysioterapin för undersökning. Så jag får vakta telefonen lite till idag för att få en tid dit.
Så bra nu slipper jag vara frustrerad.. ska sätta mig lite på motionscykeln och trampa lite för utkan man inte gå i ruskvädret. Blötsnö faller ner blandat med regn så det är inte särskilt inbjudande.
Ha de gott!
Döden döden döden
Posted on: 25 november, 2022
- In: Aftonbladetblogg | Bilder | Hoppfullhet | längtan | Oförglömmliga händelser | Okategoriserade | sorg
- 2 Comments
Har vakat ut efter två jobbnätter och vaknar med huvudvärk. Inget kul alls kan jag meddela på en fredag till på köpet.
Roligare kan man ju ha.
Här lunkar livet på i sakta mak med fulltecknad almanacka och jag får inte ihop att det lunkar på för det är fullt upp. Möten, jobb, telefonsamtal, fixa bilen, läkarbesök, tandläkarbesök mm gör att allt flyter ihop.
Ja så att skriva här i bloggen har fått ligga lite i lä ett bra tag.
Detta år kommer gå till historien som ett dödens år för 6 dödsfall har vi haft i familjen detta år varav två är självmord. Man kan inte tro att det är sant men det är det. Har aldrig varit med om liknande år någonsin och det tar på ens psyke kan jag säga.
Ska på begravning 16 december och det får jag kraftsamla mig inför för man kan inte säga att man vänjer sig vid att gå på begravningar och ta farväl av nära och kära.
Så nu hoppas jag på att nästa år kommer bli ett bättre år. Det trodde jag väl om 2022 oxå efter två covidår med social distansering och vad det gör med en som människa. Så blev det ju inte och efter dessa år av prövningar måste det bara bli bättre. Eller ?
Jag kom ialla fall iväg till Skiathos som planerat men det var på håret att det inte gick. Hade symptomveckan innan och väntade på covidtestet som turligt nog inget visade.
Utmattad efter tre veckors sjukskrivning och 5 v semester alltså 8 v frånvaro från jobbet kände jag att det var ganska skönt ändå att dra till Grekland. Där kunde jag lika gärna återhämta mig som någon annanstans.
2 veckor där gjorde susen vila bada sola och bara vara. Underbart!
Hann med en Håkan Hellström konsert på Ullevi veckan innan vilket var magiskt! Den konserten har man ju oxå väntat på i 2 år pga pandemin.
Galna år vi har bakom oss när man tänker efter. Inget man kunnat föreställa sig överhuvudtaget att det ens kunde ske ..men det gjorde det.
Nu tar jag helg!
Walk like a Zombie..
Posted on: 14 september, 2021
Idag sov jag till 16 00 WOW..ställer ju inte väckarklockan då jag har jobbat natt utan låter kroppen själv bestämma när den vill vakna. Åh då vaknade jag kl 16 denna dag ..trodde aldrig att jag skulle sova så länge.
Så det blev en missad solskensdag idag ..gör inget sömnen är viktigare då man jobbar nattetid för att orka med.
Men…just de jag skulle ju betala klart tandläkaren idag…så det blev till att gå upp ur sängen ta på sig och åkja iväg mitt i kvällsrusningen in till stan. Nyvaken klev jag in där i receptionen och betalade min skuld. Så kan de gå.
Fick äta frukost då jag kom hem kaffe och kall våffla med smör och ost.. det är gott! Sitter här nu med tungt huvud och fick ta en Ipren nu och hoppas på att det tunga ger sig. Känner mig som om hela skallen är fylld med någon geggig sörja. Usch då!!! Inte konstigt man känner sig som en zombie.
Idag tänkte jag på att just det jag skriver ju inte i någon covidbok längre. Har ju fyllt 11 antecknings böcker med text om covid resan som världen nu gör. Gjorde ju ett uppehåll för att det blev lite sentrian mässigt som jag skrev och slarvigt skriven blev texten oxå. Men i min hjärna tänker jag fortfarande på vad jag ska skriva om i böckerna.
Är så gruvligt trött på coronan ..hela jag är trött och det tynger ner mig och gör att jag blir som en zombie.
Jag och syrran pratade om det igår då vi var på en roadtripp tillsammans att det är många människor som detta virus påverkar och det gör att man reagerar med en massa konstiga symptom. I mitt fall om man nu ska kalla det så ..så är jag oerhört trött en trötthet som jag aldrig känt förut. Då när jag är så där trött blir jag helt initiativlös och orkeslös. Inget är då roligt. Jag är inte deprimerad nej nej det är en känsla som tynger ner hela mig och som gör tillvaron oerhört motig. Jag börjar tro att det har med vaccinet att göra..att vaccinet gett mig denna trötthet ..för efter andra sprutan vart jag som helt förbytt. Orkade knappt tänka en tanke ens och behövde vila flera gånger om dagen för jag hade som en tung vikt hängande på min kropp. Ögonen föll ihop och jag fick blunda och somna sittade där jag var..som tur var hemma. Pressade mig och utsatte ändå min kropp för att försöka vara som vanligt men oj vad energi det tar/tog.
Har ju jobbat som vanligt hela covidperioden förutom då jag har haft symptom då har jag varit hemma. Så jag har varit hemma mer än vanligt under covid.
Oro stress rädsla ovisshet och isolering är inte bra för någon. Tänker att vi som valt att leva ensamma har haft det enklare på ett vis och värre på ett annat. Vi som lever i ensamhushåll har ju haft lättare för att hålla distans till andra och hålla smittan borta ..men ensamheten har varit ensammare än någonsin detta 1 1/2 år som nu gått. Kanske gör det en lite knäppare än vanligt att inte kunna ha sociala kontakter som man brukar ha ?
Jag har inte fått ge många kramar tex jag som är en kramig person.. har varken fått eller gett kramar på väldigt länge nu. Vad gör det med en egentligen? Kroppskontakt behöver alla!
Hm kanske är mina underliga symptom symtom på frånvaro av närhet till andra människor.. det tror jag absolut.
Ingen vill väl vara som en zombie?
Igår ialla fall luftade jag mina tankar med syrran..tog med henne på en roadtripp ut på landet till sjön vi badat i många gånger då vi var små. Noen! Lena min syrra har semester och har haft förskylningssymtom i flera veckor nu..så vi behövde luftas både hon och jag. Hon har testats för covid och är negativ. Så det är något annat förkylningsvirus..vi har ju en sjukdomsskuld kan man väl säga så nu kommer andra virus och förkylningar att bita på oss igen. Samhället öppnar upp och människor träffas mer igen och då tar andra virus sin chans att smitta. Det är många som är sjuka nu och det har ökat på sista tiden , både covid och andra förkylningar/ influensor.
Alla muttationer som uppstår då? Ja de vet man ju inte om vaccinet hjälper mot så jag tror att man inte bör öppna upp samhället för fort. Men många vill ju att hjulen ska rulla igen och pengar ska flöda för rikets bästa.. och så flödar begären igen. Mer vill ha mer!!
Nääe..jag tänker då inte in i det ekorrehjulet igen.
Igår tog jag ett dopp i sjön Noen igen ett uppfriskande måndag den 13 september dopp. Syrran avstod doppet då hon varit förkyld ..jag ville dock i och det ångrar jag inte.
Ha de// Ses!
Söndag igen
Posted on: 29 augusti, 2021
- In: Aftonbladetblogg | Bilder | bra dagar | galenskap | Glädje | kärlek | Oförglömmliga händelser | Semester | vetenskap
- 3 Comments
Sover länge denna morgon som jag ofta gör går sällan upp före 09 då jag låter kroppen själv bestämma då den vill vakna. Ibland vaknar jag redan vid 05 klarvaken. Går då upp och kollar kanske på tv en stund och tar en kopp PUKKA te där i min ensamhet och njuter av tystnaden. Mitt favorit te är PUKKA relax som jag köper på Apotea.se. Handlar ju mycket på nätet nu förtiden så ett nytt köpbeteende har jag utvecklat nu under pandemin. Det är ganska bekvämt att få allt levererat till dörren tidigt om mornarna. Köper även kläder på nätet för jag har ju knappt gått och shoppat alls då detta virus härjat runt.
Men mat vill jag själv kunna handla för att se vad för mat jag köper hem.. bla grönsaker vill jag själv välja för att få den bästa och färskaste tomaterna och salladen. Igår åkte jag till Coop mitt favoritställe har det blivit för där är det minst människor. Igår var jag där igen och handlade i lugn och ro.
Mina tomatplantor på balkongen har växt bra och jag har fått en ganska bra skörd i år men de mognar ju inte. Så jag har plockat in en hel del och de får mogna inne sakta på ett fat. Inte en enda har blivit röd på sin planta. Ändå tycker jag att de fått en hel del sol. Trodde att jag köpt coctail tomater men nej på båda plantorna har det växt större tomater så himla spännande.
Var en sväng ute hos 2 av mina döttrar lämnade lite båtgodis och var där en bra stund. Vi börjar ju nu att bli vaccinerade och kan umgås lite lättare men alla i min familj vill inte ha vaccinet. Mitt äldsta barnbarn tex tycker det är onödigt att spruta in något obeprövat i sin kropp. Det går ej att påverka ej heller tvinga någon att ta vaccinet. Min yngsta syster och hennes äldsta dotter vägrar oxå detta vaccin. Det är självklart frivilligt men jag tycker det är underligt att man inte vill ta sprutan/sprutorna. Själv var jag tveksam oxå ett tag men kände att jag vill inte utsätta mig själv för att bli svårt sjuk. Har testat mig oräkneliga gånger då jag haft symptom dels för att jag måste det då jag jobbar med äldre människor för att jag vill skydda dem.
Jag undrar hur det kommer bli med alla som inte vill ta vaccinet? Om det kommer bli så att vi kommer bli uppdelade i olika läger .. eftersom vi nu måste ha vaccinpass för att tex kunna resa?
Jag har i sommar jobbat med en yngling från Syrien som inte tror på vaccinet ..han har inte använt skyddsutrustning för det är onödigt enligt honom själv.. jag har inte kunnat påverka honom alls i detta. Jag undrar hur kan man hitta en egen strategi i en verksamhet som har tydliga regler om hur vi ska arbeta? Ni kan nog förstå att jag har varit väldigt frustrerad dessa veckor..jag har inte ens fått honom att byta om utan han har gått i privata kläder!!!
Nu i efterhand har jag tänkt att hur kunde det bli så här? Har det med hans uppfostran att göra, respekt för att ta order av kvinnor eller har det med hans upplevelser/ bagage att göra? Ärligt talat så har jag ingen aning. Han kommer troligtvis inte få jobba mer hos oss.. men det fanns ingen annan att tillgå under denna sommaren. Den som först var tilltänkt oxå en kille från Afganistan fixade inte att sova, han var ärlig med detta och sa att han klarar inte av nattjobb.
Så när min sommarperiod var över hade jag som tur var en vecka i Finland att se farm emot..en vecka då vi tog det lugnt sov mycket och det var återhämtning som var min prioritering.
Man återhämtar sig inte på en vecka men det blev ändå en härlig vecka med många upplevelser och mycket gäspande både min kusin och jag gäspade ikapp. Vi var båda i stort behov av att ta igen oss.
Vi har badat finsk vedeldad bastu på min morbrors Ö i Saimen och doppat oss i sjön därefter.
Alltså vedeldad bastu är bäst. En skönare varmare upplevelse än en aggregat uppvärmd bastu.
Att tvätta sig i bastun och hälla vatten över sig med en skopa från uppvärmd i tunnan som står där inne är en upplevelse i sig.. man är ren och uppvärmd inifrån och ut efter ett finsk bastubad.
Gick sen ut i pyjamas i kvällsmörkret och var med morbror som satt och fiskade mört till sina kräftburar. En sån fantastisk kväll, att gå på soluppvärmda klippor barfota och höra vattnet som slår mot land och njuta av naturens underverk, tystheten och se stjärnorna på himlen. Den upplevelsen är obetalbar.
Till och med att gå till utedasset i skymningen är en upplevelse.
Dock sov jag lite dåligt här på ön.. komforten på sängarna är inte vad min kropp klarar så jag fick vända och vrida mig mången gång om natten men vad gör det då man kan ligga och höra på tallarnas susande och vågorna som slår mot land. Lyssnade på Spöktimmen en podd som jag sträcklyssnat på nu sedan i somras. Alltså har ni inte lyssnat på Linn och Jenny så kan jag rekommendera det.. det är spökligt att ligga i mörkret och lyssna.. men jag blir inte rädd, räddare än vanligt. Jo en gång i somras då jag var hos syrran i Kungsbacka vart jag livrädd..lyssnade då på ett avsnitt om konspirationsteorier om Twin Tower attacken. När jag lyssnade tände jag lampan med ett ryck av en viskande röst i örat ..This is fake!! Det var ett samtal från en inifrån ett av planen som kraschade..en kvinna ringde sin man och sa att de var kapade och att hon älskade dem alla sen i slutet viskade hon de kusliga orden.
Att jag sen inte kunde sova den natten utan att lampan lyste i taket är ganska solklart och att vi nästa natt fixade en lampa bredvid sängen så jag slapp gå upp i mörkret ända bort till dörren för att tända lampan är oxå solklart.
Men jag kan säga att det var inte bara podden som skrämde mig dessa nätter..nej nej det spökar hos syrran. På riktigt en krypande läskig känsla kommer över en det är svårt att förklara men jag berättade detta för min kusin då vi var i Finland. Då sa hon men kom du inte ihåg att jag sa det då vi var där och sov över sist..näää va då? Hon hade då frågat vem som var uppe och gick omkring där på natten? Ingen hade varit uppe.. jag sover oftast nere på bottenvåningen i tv rummet då jag är där så jag hade inget hört.
Då säger min systers barn det spökar på mellanvåningen. WOW! Min syster tror ej på spökerierna men jag fick ialla fall bekräftat att min upplevelse inte var påhittad..eller?
Undrar nu om jag vågar sova över hos syrran igen?
Ni kan lyssna på avs 32 i podden Spöktimmen om ni vill så kan ni kanske förstå min känsla lite bättre ..mer säger jag inte än att det handlar om en tavla.
Nu har jag svävat ut ordentligt här idag ..så blir det ibland då man låter fingrarna flyta över tangentbordet.
Ha en skön söndag alla önskar Tant Otto!
Sommar
Posted on: 12 september, 2020
- In: Aftonbladetblogg | Bilder | bra dagar | Glädje | längtan | mamma | Minnen | Oförglömmliga händelser | Pappa | Semester
- 2 Comments
Vilken annorlunda sommar vi haft ..2020 går till historien som den sommaren då vi inte skulle umgås nära med vänner, nära och kära och absolut inte träffa människor man inte träffar vanligtvis.
Detta har påverkat mig mer än jag först kunnat ana ..jag har verkligen hållit mig för mig själv mestadels och jag har gjort saker som jag vanligtvis inte gör ensam.
På ett vis har det varit som balsam för själen att ensam företa sig saker, ibland har man saknat någon att uppleva och minnas denna sommars upptåg med ..men det är som det är. När man inte ska umgås så blir det som det blir. Inte många har suttit i min bil denna sommar..ett fåtal har jag haft i mitt baksäte..2 av mina barnbarn har jag inte kunnat undgå att ha i bilen annars har jag kört runt ensam dit jag ska.
Jag har letat upp badplatser där det ingen trängsel varit ..har fått åka lite längre än jag brukar men vad gör man för att få ta sig ett dopp när det råder värmebölja. Jag har cyklat ner till Vättern och tagit kvällsdopp på småställen där det är lite svårt att gå i men otaliga kvällsdopp har det blivit. Vättern är en fantastisk sjö att ta svalkande dopp i och helt galet vackra solnedgångar har jag upplevt och badat i. Men som sagt i ensamhet har jag oftast haft dessa upplevelser. Min yngsta dotter , hennes tjej, mitt X och katten Ziggy har varit med några gånger. Vi har ibland fått stå i kö typ och vänta sitta på en filt i solen innan vi fått gå ner till vattnet då de små ställena varit upptagna.
Det var min pappa som visade oss dessa små badställen för många herrans år sedan ..då vi ofta åkte ner på kvällen och tog kvällsdopp då han själv ville svalka sig efter en lång arbetsdag.
Så i år för första gången på många år har jag badat där igen. Alltså det är lite magiskt att uppleva vackra saker allena ..då står tiden still och man kan för en stund släppa tankar på pandemin och bara vara i det vackra.
Jag har badat fler sjöar som jag badat i då då jag var barn ..på bilden överst badade vi om somrarna då vi hade en sommarstuga i närheten. Sjön heter Noen och jag minns att vi hade en båt däri som vi åkte ut i och fiskade eller bara rodde runt med. Pappa hade även en Kanadensare där i.
Hit åkte jag en dag själv och jag var helt själv där länge. Kom inte ihåg att där var så vackert..det var helt vindstilla så jag låg ute på bryggan och solade mig. Vattnet var ljummet ett av de skönaste dopp jag tagit denna sommar. Tystnaden överrumplade mig lite liksom det stilla nästintill spegelblanka vattnet gjorde.
En dag var jag faktiskt tillsammans med min mellandotter och några till i deras båt. De har båten i sjön Bunn..en heldag på sjön blev det. Åkte i kanalen över till sjön Ören ..där åker ju de Trollska båtturerna med turister som vill uppleva den trollska naturen där. Vi mötte den stora turistbåten och den är så stor att den kan bara köra i mitten av kanalen ..så vi fick typ köra upp på land för att den skulle komma förbi oss.
Vi badade länge vid en långgrund strand i Ören.. Björkenäs naturreservat. En skuggig badplats med björkar som skuggar. Där finns grillplats och ett utedass. Perfekt för en utflykt med båten. Jag var i båten och åt min kycklingsallad medans de andra grillade så jag var i solen hela dan. Många dopp blev det denna dag.
Hade med mig min systemkamera den använder jag ju knappt längre..vet inte vad som hänt ..tycker inte bild kvaliten är som jag vill ha längre. Kör ju alltid på automatik och det har alltid varit ok innan ..nu tycker jag inte att det blir något sting i bilderna ..de har inte de kontraster som jag vill ha därför har jag inte med mig Nikon så ofta längre. Bilderna jag visar i detta inlägg gör därför inte verkligheten rättvis. Så mycket som jag fotat med systemkameran innan kanske är det så att kameran är slut..utmattad och slutkörd. Förra Nikon kameran jag hade blev just det den slutade fungera helt så mycket bilder tog jag. Avtryckaren la av helt till slut helt utsliten.
Har gått igenom alla inställningar och det ser ok ut så jag ger denna kamera en chans till.
Många dopp har det blivit denna sommar dock inget besök på Cafe doppet.
Är det jag som har hängt upp mig på bild kvaliten? Denna bild är tagen med min samsung och jag tycker den är bättre kontraster i än de jag tar med systemkameran. Det borde ju vara tvärtom.
Kanske är det mina ögon det är fel på..kanske är det dax att köpa en ny kamera igen.
Snart är mina 2 extra veckors semester över sökte ju dessa veckor för länge sedan då jag inte kom iväg till Grekland så la jag dessa veckor nu i september. Det var tur de för de 4 sommarveckorna på huvudsemestern räckte inte för att återhämta mig från årets händelserika månader i virusets framfart över hela världen. Dottern som blev fast i Kalifornien i över 3 månader och stressen det medförde innan vi fick hem henne igen gjorde situationen övermäktig. Det går inte att beskriva riktigt hur man mådde då. Det sätter väl sig i kroppen tänker jag. Jobbsituationen gjorde det ju inte enklare.
Vi hade ju ingen skyddsutrustning i början så det var verkligen helt galet ett tag.
SES!
Snart välbehövlig semester
Posted on: 5 juli, 2020
Längtar efter semester nu..2 veckor kvar sen kan de säga att jag har left the building.. for four week!
Då slipper jag spritångorna visiren och plastförklädena..denna stress att vara rädd för att smitta någon eller att själv bli sjuk är en rädsla jag inte haft innan detta skit virus kom och smittade ner hela världen.
Att slippa rutiner som kan ändras dag för dag och slippa sprita händer och ytor..spritångor som gör att man blir dizzy ..får ont i huvudet ..och konstig av att andas in det ..halsen blir som en rasp det gör ont och du nyser och hostar ..och alla runt omkring tror man har corona. Pollen säsongen gör det inte lättare jag tar full dos nu sedan länge.
Vi har tack och lov inga corona patienter hos oss men några har varit misstänkta och vi har några som har ständig karantän då de väljer att vistas på på offentliga platser i samhället. En del anhöriga respekterar inte besöksförbudet och hämtar sina anhöriga och åker på utflykt och träffar hela tjocka släkten. De tänker inte på att deras anhörige får isolera sig i 14 dagar och inte vara med på några aktiviteter lika länge. Det är tråkigt för dem att sitta på sitt rum och äta alla mål där..tror inte de tänker riktigt på vad konsekvenserna blir.
Så det är inte bara så att det är personal som tar med sig smitta till boendena ..nej även anhöriga gör så och de går även in på deras rum. Suck! S
Så det är bra att vi anställda nu får ha visir iallafall men det tog tid att få det. Galet!!
Mina dagar går åt till att återhämta mig ..sover mycket och känner att jag behöver denna semester mer än någon annan semester. Jag hade ju hjaft 2 v i Grekland om inte viruset tagit fart och hela världen typ stängde ner ..välbehövd vila inför sommarens jobbande. Man behöver bort för att koppla bort verkligheten ..i år får man hitta nya vägar att ha semester ..vara hemmavid och ta dagsturer och inte umgås med vänner i samma utsträckning som är brukligt då man har semester.
Det är vad det är ..det blir nog bra ..bara att vänja sig. Jag håller ut håller avstånd och tvättar händerna.
Men efter denna pandemi tror jag att man är förändrad..till vad återstår att se.
Jag som gillar att kramas kommer i alla fall krama mina barn och barnbarn. Tror inte man kommer hälsa genom att ta i hand ..nu när man blivit van vid corona hälsningar.
Jag har så mycket att skriva om men håller på det ett tag till..det som händer och har hänt är crazy.
Bye bye!!
På svensk mark igen!
Posted on: 22 juni, 2020
- In: Aftonbladetblogg | Bilder | bra dagar | citat | galenskap | Glädje | kärlek | längtan | Oförglömmliga händelser
- Kommentera
Nu är dottern och hennes kärlek hemma i Sverige igen. Som vi våndats över att de varit fast i USA under total Lock down i hela 3 månader.
Helgalet läge och så fruktansvärt oroligt ..men de fick ju inte gå ut annat än till affären. apoteket och till veterinären. De kunde ta bilen och hämta hem mat från restaurangers drive in.
Ja efter 4 inställda flighter 3 med Norwegian och 1 anslutnings flight med Alaska air till Seattle där Iceland air skulle ta dem hem så kändes det ganska hopplöst.
Sista resan funkade bättre med 2 stopp började i San fransisco till New york sen med Iceland air till Amsterdam där KLM flög dem till Kastrup. Därifrån tåg till Malmö då Svenskar inte får åka över bron ens för att hämta upp någon vid kiss and fly. Ja äntligen funkade hela den planerade sträckan hem. Vi var ju oroliga för att de skulle fastna på någon flygplats pga inställda flighter så vilken lättnad att de nu är här. Tack Iceland air och KLM för att ni tog hem de mina till Sverige!..eller kastrup rättare sagt.
Nu sitter de i självvald karantän i 2 v ..lite av en chock att komma hem till ett land med typ självvalda restriktioner ..om man nu jämnför med USA där knappast någon sågs ute och i grupp nejnej BIG NO!
Så dottern fick en lättare panik attack häromdan då de inte är vana att det är så öppet. De har ju typ inte träffat någon därborta.
Jag handlar åt dem jag som är nojjig över att gå i affärer. Storhandlar ju bara var 14 dag och åker sent på kvällen då det inte är någon som helst trängsel.
Storhandlade rejält igår för både mig och dem. Knepigt med 2 listor..inte konstigt jag glömde fryst broccoli 🙂 och lite jag hade hemma i mitt kylskåp..men det får de en annan dag.
Jag kan nu erkänna att mycket spänning i min kropp har släppt..jag är därför såå trött hela tiden ..vilar och tar det lugnt. Gör inte mycket mer än det nödvändigaste nu..oroar ju mig hela tiden för att smitta eller smitta någon då jag jobbar med äldre i riskgruppen. Alltså denna pandemi ställer till det så mycket..besöksförbud, inställda aktiviteter på boendet och ständig oro bland de vi vårdar. Det går åt mycket energi till att peppa och trösta dem som tappar sugen och inte ens vill vara med mer.
Det är ju så att många väljer att isolera sig och därmed blir de väldigt ensamma.
Kan säga att det är mycket ilska oxå mellan personerna som bor där.. då en del inte följer bestämmelserna och går ut på stan typ varje dag och träffar människor. De kan ryka ihop och skrika på varandra ..det är frustration rädsla och irritation som kommer ut på en gång.
-Du får inte vara här i de allmänna utrymmena du måste vara på ditt rum!
-Jag bor här och får vara vad jag vill..får jag inte det så tänker jag flytta.
Ja så håller det på..jag förstår deras frustration från båda hållen…den som sköter sig vill ju inte smittas..och den som är pigg vill ju inte sitta isolerad. Men de anses som om de kan vara smittade och därför ska de vara på sitt rum.
Hur ska man förhålla sig till detta man kan ju inte låsa in hyresgästerna!!
Stora tårtkalas anordnas på innergården som urartar i stora kramkalas ..ja ni hör ju att de glömmer av sig även de som är noga med att isolera sig kan i stunden börja att kramas för de blir ju så glada över att äntligen få ses.
Så om nu någon blir smittad hos oss kan man inte bara skylla på personalens basala hygienrutiner för vi sköter oss ..vet inte varför vi hängs ut i media..men det är väl lättas så att skylla på oss på golvet.
Corona …är så trött på detta luriga virus nu..men jag håller i och håller mig för mig själv även om det börjar tära på en så finns ju inget annat val.
Undrar jag hur man blir som person när detta är över? Kommer vi kramas och ta i varandra igen? Kommer vi någonsin över detta trauma? Vågar vi det?
Kommer våra beteenden var ändrade för alltid..kommer vi alla få beteendestörningar av olika slag..jag har ju typ fått torgskräck när man samlas mer än 3 personer på en och samma plats. Jag är ju en ensamvarg redan innan ..så efter detta blir jag väl värsta originalet och klassas som den sura knepiga tanten som pratar för sig själv. Blir kanske psykfall vad vet jag. Terapi behöver man säkerligen för att kunna gå vidare.
Hur tänker ni om hur det kommer bli i framtiden?
Just nu tar jag dag för dag och lever i nuet.
Today is life ….tomorrow never comes!
Min nya lilla vrå 